Planering inför förskole- och skolstart

Ja. Egenvårdsplanen beskriver vad som behöver fungera under dagen och hur stöd ska ges tryggt.

Planer och dokument

Ja. Tillfällig föräldrapenning kan i vissa fall användas för möten med förskola eller skola och för att informera om barnets behov av hjälp med egenvård. Kontakta Försäkringskassan för vad som gäller i just er situation och be diabetesmottagningen om underlag om det behövs.

Stöd från Försäkringskassan

Det avgörs av behovet och hur egenvården ska fungera i praktiken. Förskolan eller skolan behöver organisera så att egenvården kan skötas tryggt under hela dagen. Barndiabetesfonden rekommenderar en resurs för barn med typ 1-diabetes till och med 12 år.

Roller och ansvar

Resursperson i förskolan

Resursperson i skolan

Be om ett startmöte som fokuserar på hur allt ska fungera i praktiken, både en vanlig dag och när något avviker.

Gå igenom en vanlig dag

• Lämning och hemgång.
• Måltider och mellanmål.
• Rast eller utevistelse och förflyttningar.
• Idrott och utflykt.

Öva tre stresslägen

• Lågt blodsocker: vem gör vad och var finns snabb kolhydrat?
• Högt blodsocker: vem tar ansvar och när kontaktas förälder?
• Teknikstrul: vad gör ni om pump eller CGM slutar fungera, och vem kontaktas?

Bestäm hur ni gör när dagen ändras

• Sen lunch eller extra aktivitet.
• Vikarie eller frånvaro.
• Utflykt som blir längre än planerat.
• Vem bär diabeteskitet och vem har koll på det hela tiden?

Kom överens om kontakt och återkoppling

• Vem är kontaktperson under dagen och hur når ni varandra snabbt?
• Vad ska rapporteras direkt och vad kan tas vid dagens slut?
• Vem ringer du som förälder om du ser något i CGM som behöver åtgärd i stunden?

Avsluta med att boka in den första uppföljningen.

Egenvårdsplanen beskriver barnets egenvård under dagen och vad personalen ska göra i olika situationer. Diabetesteamet står för de medicinska instruktionerna. Skolan eller förskolan planerar rutiner och bemanning så att planen går att följa i praktiken.

Bra att säkerställa:

• Att planen är upprättad inför start, eller inför återgång efter diagnos, och att den uppdateras när rutiner eller hjälpmedel ändras.
• Att alla som ska hjälpa barnet vet var planen finns och hur den används i vardagen.
• Att planen är lätt att hitta för dem som behöver använda den.

Ladda ner egenvårdsplan för förskola och skola

Akutplan vid lågt och högt blodsocker

Akutplanen ska ingå i egenvårdsplanen och behöver vara tydlig nog för att en vuxen ska kunna agera direkt.

Skolan eller förskolan behöver ha en praktisk rutin för hur de gör på plats, till exempel vem som agerar först, vem som ringer, var glukagon och druvsocker förvaras och hur de säkerställer att fler än en vuxen kan agera tryggt.

Kontaktvägar

Kom överens om hur ni når varandra snabbt, med en namngiven kontaktperson under dagen. Bestäm också vad som alltid ska rapporteras och hur ofta ni stämmer av.

Tydliga roller gör att egenvården blir trygg även när tempot är högt. Bestäm vem som är huvudansvarig under dagen och vem som är reserv, så att ansvaret inte blir personberoende.

Kom överens om följande:

• Vem är huvudansvarig under dagen, och vem är reserv vid frånvaro?
• Vem ansvarar vid måltider och mellanmål?
• Vem har koll vid rast, utevistelse och förflyttningar?
• Vem tar larm och gör första åtgärden enligt planen?
• Vem följer barnet vid idrott, utflykt och andra aktiviteter?
• Hur fungerar rutinen när ansvarig är sjuk eller ledig?

Säkerställ att fler än en vuxen kan rutinen, även om barnet har resursperson.

Om barnet har resursperson

• Vad ansvarar resurspersonen för?
• Vad  gäller när resurspersonen inte är på plats, och vem tar över då?

• Vart ska allt förvaras? Vad följer barnet och vad ligger kvar?
• Vem ansvarar för att allt finns?
• Hur gör ni om något tar slut under dagen?
• Bestäm en fast plats som alla hittar, även vikarier.

• Vem i skolan eller förskolan ger dig information om maten i förväg, och hur får du veta om menyn ändras samma dag?
• Vilken information behöver kökspersonalen för att måltiderna ska fungera tryggt?
• Hur gör ansvarig personal vid osäker aptit, extra portion, eller om barnet inte äter som planerat?
• Hur hanteras spontana inslag som glass eller fika?
• Hur och när ska personalen återkoppla till dig, särskilt om något avviker från plan?
• Vem tar beslut i stunden, och när ska du kontaktas direkt?

Boka en uppföljning efter en till två veckor. Syftet är att förenkla och tydliggöra. Förslag på punkter:

• Fungerar kontaktvägarna i praktiken?
• Kan huvudansvarig och reserv agera tryggt?
• Finns material på plats och fungerar påfyllningen?
• Finns något moment som behöver göras enklare, till exempel måltider eller idrott?
• Behöver något ändras för att barnet ska kunna vara med på lika villkor?
• Fungerar reservlösningen vid frånvaro, även när det blir stressigt?
• Finns något som skaver för barnet, till exempel att gå ifrån en aktivitet, eller att hantera larm?

När diagnosen är ny behövs ofta en mjukare start och tätare avstämningar.

Detta brukar underlätta:

• Korta och täta avstämningar i början.
• Extra tydlighet kring måltider, aktivitet och larm.
• En plan för osäkerhet, vem ringer vem och när.
• Testa rutiner i små steg och justera efter hand.