Få bättre förutsättningar för en trygg skolgång med typ 1-diabetes. Tips till dig som vårdnadshavare eller elev på hur vardagen i skolan blir så bra som möjligt.
Grunden för en trygg skoldag
Små överenskommelser gör stor skillnad. När det är tydligt vem som gör vad och hur ni når varandra, blir skoldagen ofta lugnare för barnet, vårdnadshavare och skolan.
Ta upp detta med skolan
Vem är barnets kontaktperson i skolan under dagen? Vem är reserv vid frånvaro?
När ska skolan ringa hem och när ska de följa egenvårdsplanen utan att avvakta?
Var finns druvsocker och extra mellanmål? Vem ser till att det alltid finns på plats?
Vilken är skolans rutin om barnet får svår hypoglykemi och blir medvetslöst eller får kramper? Vem gör vad, var finns glukagon och hur säkerställs att alla vuxna, även vikarier, kan agera direkt?
Hur kan barnet ta en kort paus för egenvård och hur följer en vuxen upp vid behov?
När stämmer ni av igen, till exempel efter första veckan och efter lov, om rutiner behöver justeras?
Magsjuka kan vara extra riskfyllt för barn med typ 1-diabetes. Prata gärna med skolan i förväg om rutiner för smittspridning, information till vårdnadshavare och hygien.
Rekommendationer om återgång efter magsjuka
Återgång efter magsjuka styrs av skolans rutiner och regionala rekommendationer. En vanlig rekommendation är att skolbarn stannar hemma minst ett dygn efter att de blivit friska.
Barndiabetesfonden rekommenderar extra försiktighet när det finns barn med typ 1-diabetes i gruppen. Vår rekommendation är att vänta två dygn efter sista symtom innan återgång till skolan. Om det är möjligt kan även syskon hållas hemma i samråd med skolledningen. Skälet är att magsjuka kan bli extra riskfyllt vid typ 1-diabetes och ibland kräva sjukhusvård.
Hur informerar skolan vårdnadshavare när magsjuka går, och vilka regler gäller för återgång efter kräkningar eller diarré? Hur hanteras syskon till magsjuka elever?
Hur säkerställs handtvätt med tvål och vatten före måltider och efter toalettbesök?
Vilka extra städrutiner gäller vid magsjuka, särskilt för toaletter, handtag och andra kontaktytor?
Vad gör skolan om någon kräks i klassrummet eller i gemensamma utrymmen?
Hur hanteras gemensamma aktiviteter och trånga miljöer när smitta pågår?
Under skoldagen ansvarar skolan för att barn med typ 1-diabetes kan delta på lika villkor och få trygg, säker egenvård.
Egenvård, hjälpmedel och larm
Egenvården av typ 1-diabetes brukar beskrivas som den mest komplicerade vård som inte sker på sjukhus. För att skoldagen ska fungera bra behövs ofta extra resurser, anpassningar och annat stöd. Vilket stöd det innebär beror på ålder, erfarenhet och individuella förutsättningar. Barn blir också mer självständiga i olika takt.
Trots att behoven varierar finns det vissa förutsättningar som behöver fungera oavsett ålder:
Möjlighet att mäta blodsocker med stick i fingret när det behövs.
Möjlighet att äta eller ta insulin vid rätt tidpunkt.
Pauser för att hantera högt eller lågt blodsocker.
Anpassade idrottslektioner eller raster när blodsockret kräver det.
Personal med grundläggande kunskap som vet hur de ska agera i akuta situationer.
Planering som möjliggör delaktighet på lika villkor.
Egenvårdsplan för skolan
Diabetesteamet ansvarar för att egenvården hanteras på ett säkert sätt av skolan genom egenvårdsplanen. Den kan hjälpa skolan med följande:
Se vilka moment som behöver fungera under dagen.
Tydliggöra vem som ansvarar för vad.
Underlätta introduktion av ny personal.
Det är diabetesteamet som ansvarar för att ta fram egenvårdsplanen, men så här brukar processen se ut:
Vårdnadshavare tar ofta fram ett utkast till egenvårdsplan och ber diabetesteamet godkänna eller justera.
Vårdnadshavare visar sedan planen för skolan.
Skolan bekräftar att planen går att genomföra i praktiken, eller ber om ändringar så att ansvar, rutiner och bemanning fungerar under hela skoldagen.
Egenvårdsplanen i praktiken:
Uppdatera egenvårdsplanen vid ny teknik, nya rutiner eller inför terminsstart tillsammans med diabetesteamet.
Gå igenom egenvårdsplanen med skolan.
Utse en namngiven ansvarig person vid varje tidpunkt under dagen och kom överens om en enkel kontaktväg, till exempel en särskild skoltelefon som följer med den som har ansvaret. Det förenklar även för vårdnadshavare så att de enkelt kan kontakta rätt person om de ser att något behöver göras.
Säkerställ en reservplan vid frånvaro, så att barnet inte behöver vara hemma för att någon är sjuk eller ledig.
Planera korta avstämningar efter första veckan och efter lov, då behov ofta förändras.
I årskurs 0–3 rekommenderar Barndiabetesfonden att barnet har en resurs som hjälper till med den praktiska egenvården. Barnet behöver oftast vuxenstöd genom hela dagen, särskilt kring mat, aktivitet och när blodsockret svänger.
Egenvården är tidskrävande och innefattar bland annat följande:
Insulinbehandling
Pumpbyten
Kolhydraträkning
Blodsockermätningar
Parera och korrigera högt och lågt blodsocker
Tillsyn med tanke på risken för akut hypoglykemi eller hyperglykemi
Behandling vid hypoglykemi eller hyperglykemi
Rätt mat vid rätt tidpunkt
Extra stöd vid raster, idrott och utflykter
Ta upp följande med skolan:
Be skolan att utse en tydlig kontaktperson och minst en reserv, så att hjälpen inte blir personberoende.
Prata igenom hur skolan agerar vid lågt blodsocker och hur barnet får hjälp snabbt utan att det blir stressigt.
Stäm av hur skolan skapar lugn och trygghet kring blodsockerkontroller och måltider.
I den här åldern gör många barn mer själva, men behöver påminnelser och vuxenstöd. Barndiabetesfonden rekommenderar en resurs för barn med typ 1-diabetes till och med 12 år.
Egenvården är i grunden densamma som tidigare (se punktlista årskurs 0–3), men barnet kan ofta själv ta ansvar för fler moment i takt med ålder och erfarenhet. Samtidigt är egenvården vid typ 1-diabetes komplex, och barnet ska inte behöva bära ett för stort eget ansvar under skoldagen. Därför behövs extra uppsikt och ett nära samarbete mellan skola, hem och diabetesteam.
En resursperson eller annan tydlig vuxenroll kan vara viktig för att egenvården verkligen blir av och för att barnet får hjälp snabbt vid behov. Hur länge behovet finns varierar, men det är vanligt att det behövs i mellanstadieåren.
Ta upp följande med skolan:
Bestäm vem som har koll under dagen och vem som är reserv, så att stödet inte blir personberoende.
Kom överens om hur skolan påminner och följer upp att egenvården blir av, särskilt i samband med lunch, idrott och extra aktiva dagar.
Gå igenom hur skolan agerar vid lågt blodsocker och vem som stannar kvar med barnet tills läget är stabilt.
Bestäm hur barnet kan gå ifrån lektionen vid behov och hur en vuxen följer upp om barnet inte kommer tillbaka direkt. OBS! Vid lågt blodsocker ska barnet aldrig gå iväg ensamt.
Äldre barn sköter ofta egenvården mer självständigt, men behovet av stöd och påminnelser kan öka vid stress, pubertet och oregelbundna dagar.
Ta upp följande med skolan:
Gör en tydlig plan för prov och längre pass, inklusive vad som gäller om blodsockret stör koncentrationen.
Prata igenom hur hjälpmedel och teknik kan användas under skoldagen, även om skolan har generella regler som annars begränsar användning. Se även Hjälpmedel och larm i skolan
Bestäm vem vårdnadshavare ska kontakta om de ser att åtgärder behövs och barnet inte svarar i telefon. Denna person behöver alltid finnas tillgänglig.
Prata om integritet. Vem behöver veta vad, och hur kan stödet ges utan att eleven känner sig utpekad.
I gymnasiet tar eleven ofta huvudansvaret själv, men skolan behöver ändå tydliga rutiner för situationer när stöd behövs snabbt.
Ta upp följande med skolan:
Gå igenom vad som behöver fungera vid längre lektionspass, prov, idrott och arbetsplatsförlagt lärande, inklusive vem eleven kan vända sig till på plats.
Kom överens om vad som gäller vid prov och examinationer, särskilt om blodsockret påverkar fokus eller om avbrott behövs.
Säkerställ att alla lärare har förståelse för hur blodsockret påverkar skolprestationen. Anpassningar kring prov, bedömning och undervisning kan behöva dokumenteras. Om stödet är mer omfattande kan ett åtgärdsprogram bli aktuellt.
Prata igenom hur hjälpmedel och teknik kan användas under skoldagen, även om skolan har generella regler som annars begränsar användning. Se även Hjälpmedel och larm i skola
Efter 18 år är det vanligt att eleven själv styr informationsdelning, så prata i god tid om vilket stöd eleven vill ha och vilka i skolan som ska vara involverade.
Hjälpmedel som sensor och insulinpump är en del av egenvården. Ofta är de kopplade till en mobiltelefon. När tekniken får fungera i vardagen blir det ofta mindre stress för både eleven och skolan.
Hjälpmedel får användas under lektioner, raster, prov, idrott och utflykter.
Hur ska larm hanteras? Får eleven till exempel agera direkt och vet lärarna vad larm kan betyda?
Var kan utrustning förvaras och laddas vid behov, och vem har koll på reservmaterial om det behövs?
Hur gör skolan undantag från generella regler om mobiltelefoner när mobilen behövs för egenvård?
Hur kan eleven sköta egenvård diskret om hen vill, utan att det blir krångligt?
Mat i skolan
Maten ska helst kännas som en paus, inte som ett stressmoment. Med lite planering kan lunchen bli enklare för både barnet och skolan.
Bra att prata igenom med skolan
Kolla veckans matsedel i förväg och säg till om det finns måltider som kan behöva planeras särskilt.
Bestäm vad barnet kan komplettera med när det behövs, till exempel bröd och grönsaker till soppa.
Prata om rätter som ofta höjer blodsockret snabbt så att tajming och stöd blir tydligt.
Föreslå att barnet får gå till matsalen lite tidigare för att hinna räkna kolhydrater och ta insulin i lugn och ro.
Låt gärna barnet ta med en kompis även om resursen är med, så att barnet inte känner sig annorlunda.
Mat som höjer blodsockret snabbt
Pannkakor
Risgrynsgröt och mannagrynsgröt
Potatismos
Vitt ris
Pasta, särskilt ljus eller överkokt
Vitt bröd
Fruktjuice och sötad dryck
Utflykter och idrottsdagar
Typ 1-diabetes stoppar inte äventyren i skolan, men lite förberedelser gör dagen mycket smidigare.
Inför dagen
Packa ett litet diabeteskit: insulin, extra pump eller infusionsset, extra sensor, druvsocker, extra mellanmål och eventuellt glukagonspruta.
Skicka gärna med två drycker: vatten för törst och sötad dryck vid behov.
Be skolan utse en vuxen som har koll och som alltid har druvsocker nära till hands.
Under aktiviteten
Kom överens om att en vuxen har koll på barnets blodsocker och agerar om det behövs, så att barnet kan delta på lika villkor.
Säkerställ att de vuxna som följer med vet vad lågt blodsocker kan innebära och hur det ska behandlas.
Påminn om att druvsocker ska finnas lätt tillgängligt, både i skolan och på utflykten.
Prov och andra examinationer
Prov kan bli extra tuffa när blodsockret svänger. Ofta stiger blodsockret inför examination på grund av nervositet. Både höga och låga värden påverkar koncentrationen negativt. En plan behövs för att hantera situationen.
Paus för egenvård, till exempel blodsockerkoll, druvsocker eller insulin, utan att det påverkar bedömningen.
Extra skrivtid när pauser eller blodsockernivå gör att fokus försvinner en stund.
Tillgång till druvsocker och vatten under provet.
Placering som gör det enklare att hantera larm och egenvård, till exempel nära dörren.
Vem ska eleven vända sig till om stöd behövs snabbt?
Hjälpmedel för egenvård får användas, se Hjälpmedel och larm i skolan<ankarlänk>
Plan om provet inte kan genomföras, till exempel omprov eller komplettering.
Tips! Föreslå att eleven skriver blodsockervärde på provet när värdet är högt eller lågt.
Att ha så stabila blodsockervärden som möjligt under skoldagen är en förutsättning för att kunna koncentrera sig på undervisningen. Både högt och lågt blodsocker ger biverkningar som påverkar inlärningsförmågan.
Klasskompisar
Information till klasskompisar kan göra vardagen enklare. Barnet eller vårdnadshavare kan berätta om typ 1-diabetes och behandlingen. Då slipper barnet nyfikna blickar vid blodsockermätning och insulinbehandling.
Det kan vara lagom att göra så här
Prata med barnet om vad som känns okej att berätta och för vem.
Be skolan avsätta en kort stund i klassen där ni berättar enkelt om typ 1-diabetes och vad det innebär i vardagen.
Om barnet vill kan en eller två trygga kompisar få veta lite mer, till exempel att hämta en vuxen om barnet plötsligt mår konstigt.
Dela gärna ett färdigt material med klassen. Barndiabetesfonden har broschyrer och annat som är gjort för både barn och vuxna.
Barndiabetesfonden har skapat sagoboken Min vän draken Milli, en aktivitetsbok och korta filmer som förklarar typ 1-diabetes på ett enkelt sätt.
Resursperson och vuxenstöd
Resursperson är ett vardagsord för en extra vuxen som finns nära eleven. På skolans språk kan stödet beskrivas som extra anpassningar eller särskilt stöd, beroende på behov.
När egenvården inte blir trygg utan en vuxen nära, särskilt i yngre åldrar.
När eleven snabbt kan behöva hjälp vid lågt blodsocker.
När egenvården riskerar att inte bli av i vardagen, till exempel vid stressiga raster, idrott eller många byten av personal.
Be om ett möte med rektor och ta med egenvårdsplanen.
Beskriv exakt vilka moment som kräver vuxenstöd och i vilka situationer det blir extra sårbart, till exempel idrott, utflykter och prov.
Be skolan beskriva hur de tänker lösa stödet varje dag, även vid frånvaro och personalbyten. Be att rutinerna dokumenteras, då blir de enklare att följa upp.
Betona att typ 1-diabetes är en individuell sjukdom och rutinerna blir ofta bättre när personerna är vana vid barnets blodsocker och hjälpmedel. Be därför skolan hålla antalet ansvariga så få som möjligt, så att stödet blir tryggt och konsekvent.
Om behovet är omfattande, be skolan utreda vilket stöd som behövs i skolarbetet. Det kan leda till särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Argument som brukar fungera
Trygghet och säkerhet. Hjälp kan behövas direkt vid lågt blodsocker.
Likvärdig skolgång. Egenvård ska kunna fungera utan att eleven hamnar efter eller behöver gå hem.
Tydlighet. Egenvårdsplanen visar vad som behöver fungera och skolan behöver organisera verksamheten så att planen kan följas.
För hela klassen. Egenvård vid typ 1-diabetes kräver ibland att en vuxen är nära och agerar snabbt. Med en tydlig resursperson eller vuxenroll blir stödet tryggare för eleven och det minskar avbrott i undervisningen för hela gruppen.
Känna till barnets hjälpmedel, larm och rutiner enligt planen.
Veta vad som gäller vid lågt och högt blodsocker och agera enligt plan.
Räkna kolhydrater, beräkna insulindos och ge insulin om det ingår i planen.
Ha koll på mat, aktivitet och situationer där egenvården ofta blir sårbar.
Veta vem som kontaktas och hur uppföljning sker.
Hantera akut lågt blodsocker och veta när akut hjälp behövs.
Följa akutplanen vid svår hypoglykemi, till exempel stabilt sidoläge, inte ge något i munnen vid medvetslöshet, ge glukagon enligt egenvårdsplanen och ringa 112.
Erfarenhet som är bra men inte alltid nödvändig
Tidigare vana av typ 1-diabetes i skola eller familj kan hjälpa, men ersätter inte genomgång av barnets rutiner.
Trygghet i att ta ansvar, vara noggrann, och kunna hålla lugnet vid snabba förändringar.
Förmåga att följa instruktioner exakt och säga till när något är oklart.
Diabetesteamet ansvarar för genomgång kopplad till egenvårdsplanen.
Skolan ansvarar för att rätt personer får kunskap, även nya vikarier.
I praktiken är det ofta vårdnadshavarna som visar rutiner i vardagen.
VAB kan vara aktuellt när du behöver lära upp personal eller delta i möten om vilket stöd som behövs.
Ragnar Hanås: Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna
Karolina Janson och Lotta Skoglund: Hjälpredan för typ 1-diabetes
Granskad av:
Åsa Sturestig, sakkunnig Barndiabetesfonden
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.