Typ 1-diabetes i skolan

Magsjuka kan vara extra riskfyllt för barn med typ 1-diabetes. Prata gärna med skolan i förväg om rutiner för smittspridning, information till vårdnadshavare och hygien.

Rekommendationer om återgång efter magsjuka

Återgång efter magsjuka styrs av skolans rutiner och regionala rekommendationer. En vanlig rekommendation är att skolbarn stannar hemma minst ett dygn efter att de blivit friska.

Barndiabetesfonden rekommenderar extra försiktighet när det finns barn med typ 1-diabetes i gruppen. Vår rekommendation är att vänta två dygn efter sista symtom innan återgång till skolan. Om det är möjligt kan även syskon hållas hemma i samråd med skolledningen. Skälet är att magsjuka kan bli extra riskfyllt vid typ 1-diabetes och ibland kräva sjukhusvård.

Mer om magsjuka vid typ 1-diabetes

Ta upp detta med skolan

• Hur informerar skolan vårdnadshavare när magsjuka går, och vilka regler gäller för återgång efter kräkningar eller diarré? Hur hanteras syskon till magsjuka elever?
• Hur säkerställs handtvätt med tvål och vatten före måltider och efter toalettbesök?
• Vilka extra städrutiner gäller vid magsjuka, särskilt för toaletter, handtag och andra kontaktytor?
• Vad gör skolan om någon kräks i klassrummet eller i gemensamma utrymmen?
• Hur hanteras gemensamma aktiviteter och trånga miljöer när smitta pågår?

Trots att behoven varierar finns det vissa förutsättningar som behöver fungera oavsett ålder:

• Möjlighet att mäta blodsocker med stick i fingret när det behövs.
• Möjlighet att äta eller ta insulin vid rätt tidpunkt.
• Pauser för att hantera högt eller lågt blodsocker.
• Anpassade idrottslektioner eller raster när blodsockret kräver det.
• Personal med grundläggande kunskap som vet hur de ska agera i akuta situationer.
• Planering som möjliggör delaktighet på lika villkor.

Egenvårdsplan för skolan

Diabetesteamet ansvarar för att egenvården hanteras på ett säkert sätt av skolan genom egenvårdsplanen. Den kan hjälpa skolan med följande:

• Se vilka moment som behöver fungera under dagen.
• Tydliggöra vem som ansvarar för vad.
• Underlätta introduktion av ny personal.

Det är diabetesteamet som ansvarar för att ta fram egenvårdsplanen, men så här brukar processen se ut:

1. Vårdnadshavare tar ofta fram ett utkast till egenvårdsplan och ber diabetesteamet godkänna eller justera.
2. Vårdnadshavare visar sedan planen för skolan.
3. Skolan bekräftar att planen går att genomföra i praktiken, eller ber om ändringar så att ansvar, rutiner och bemanning fungerar under hela skoldagen.

Egenvårdsplanen i praktiken:

• Uppdatera egenvårdsplanen vid ny teknik, nya rutiner eller inför terminsstart tillsammans med diabetesteamet.
• Gå igenom egenvårdsplanen med skolan.
• Utse en namngiven ansvarig person vid varje tidpunkt under dagen och kom överens om en enkel kontaktväg, till exempel en särskild skoltelefon som följer med den som har ansvaret. Det förenklar även för vårdnadshavare så att de enkelt kan kontakta rätt person om de ser att något behöver göras.
• Säkerställ en reservplan vid frånvaro, så att barnet inte behöver vara hemma för att någon är sjuk eller ledig.
• Planera korta avstämningar efter första veckan och efter lov, då behov ofta förändras.

Ladda ner egenvårdsplan

I årskurs 0–3 rekommenderar Barndiabetesfonden att barnet har en resurs som hjälper till med den praktiska egenvården. Barnet behöver oftast vuxenstöd genom hela dagen, särskilt kring mat, aktivitet och när blodsockret svänger.

Egenvården är tidskrävande och innefattar bland annat följande:

• Insulinbehandling
• Pumpbyten
• Kolhydraträkning
• Blodsockermätningar
• Parera och korrigera högt och lågt blodsocker
• Tillsyn med tanke på risken för akut hypoglykemi eller hyperglykemi
• Behandling vid hypoglykemi eller hyperglykemi
• Rätt mat vid rätt tidpunkt
• Extra stöd vid raster, idrott och utflykter

Ta upp följande med skolan:

• Be skolan att utse en tydlig kontaktperson och minst en reserv, så att hjälpen inte blir personberoende.
• Prata igenom hur skolan agerar vid lågt blodsocker och hur barnet får hjälp snabbt utan att det blir stressigt.
• Stäm av hur skolan skapar lugn och trygghet kring blodsockerkontroller och måltider.

I den här åldern gör många barn mer själva, men behöver påminnelser och vuxenstöd. Barndiabetesfonden rekommenderar en resurs för barn med typ 1-diabetes till och med 12 år.
Egenvården är i grunden densamma som tidigare (se punktlista årskurs 0–3), men barnet kan ofta själv ta ansvar för fler moment i takt med ålder och erfarenhet. Samtidigt är egenvården vid typ 1-diabetes komplex, och barnet ska inte behöva bära ett för stort eget ansvar under skoldagen. Därför behövs extra uppsikt och ett nära samarbete mellan skola, hem och diabetesteam.

En resursperson eller annan tydlig vuxenroll kan vara viktig för att egenvården verkligen blir av och för att barnet får hjälp snabbt vid behov. Hur länge behovet finns varierar, men det är vanligt att det behövs i mellanstadieåren.

Ta upp följande med skolan:

• Bestäm vem som har koll under dagen och vem som är reserv, så att stödet inte blir personberoende.
• Kom överens om hur skolan påminner och följer upp att egenvården blir av, särskilt i samband med lunch, idrott och extra aktiva dagar.
• Gå igenom hur skolan agerar vid lågt blodsocker och vem som stannar kvar med barnet tills läget är stabilt.
• Bestäm hur barnet kan gå ifrån lektionen vid behov och hur en vuxen följer upp om barnet inte kommer tillbaka direkt. OBS! Vid lågt blodsocker ska barnet aldrig gå iväg ensamt.

Äldre barn sköter ofta egenvården mer självständigt, men behovet av stöd och påminnelser kan öka vid stress, pubertet och oregelbundna dagar.

Ta upp följande med skolan:

• Gör en tydlig plan för prov och längre pass, inklusive vad som gäller om blodsockret stör koncentrationen.
• Prata igenom hur hjälpmedel och teknik kan användas under skoldagen, även om skolan har generella regler som annars begränsar användning. Se även Hjälpmedel och larm i skolan
• Bestäm vem vårdnadshavare ska kontakta om de ser att åtgärder behövs och barnet inte svarar i telefon. Denna person behöver alltid finnas tillgänglig.
• Prata om integritet. Vem behöver veta vad, och hur kan stödet ges utan att eleven känner sig utpekad.

I gymnasiet tar eleven ofta huvudansvaret själv, men skolan behöver ändå tydliga rutiner för situationer när stöd behövs snabbt.

Ta upp följande med skolan:

• Gå igenom vad som behöver fungera vid längre lektionspass, prov, idrott och arbetsplatsförlagt lärande, inklusive vem eleven kan vända sig till på plats.
• Kom överens om vad som gäller vid prov och examinationer, särskilt om blodsockret påverkar fokus eller om avbrott behövs.
• Säkerställ att alla lärare har förståelse för hur blodsockret påverkar skolprestationen. Anpassningar kring prov, bedömning och undervisning kan behöva dokumenteras. Om stödet är mer omfattande kan ett åtgärdsprogram bli aktuellt.
• Prata igenom hur hjälpmedel och teknik kan användas under skoldagen, även om skolan har generella regler som annars begränsar användning. Se även Hjälpmedel och larm i skola
• Efter 18 år är det vanligt att eleven själv styr informationsdelning, så prata i god tid om vilket stöd eleven vill ha och vilka i skolan som ska vara involverade.

• Hjälpmedel får användas under lektioner, raster, prov, idrott och utflykter.
• Hur ska larm hanteras? Får eleven till exempel agera direkt och vet lärarna vad larm kan betyda?
• Var kan utrustning förvaras och laddas vid behov, och vem har koll på reservmaterial om det behövs?
• Hur gör skolan undantag från generella regler om mobiltelefoner när mobilen behövs för egenvård?
• Hur kan eleven sköta egenvård diskret om hen vill, utan att det blir krångligt?

• Paus för egenvård, till exempel blodsockerkoll, druvsocker eller insulin, utan att det påverkar bedömningen.
• Extra skrivtid när pauser eller blodsockernivå gör att fokus försvinner en stund.
• Tillgång till druvsocker och vatten under provet.
• Placering som gör det enklare att hantera larm och egenvård, till exempel nära dörren.
• Vem ska eleven vända sig till om stöd behövs snabbt?
• Hjälpmedel för egenvård får användas, se Hjälpmedel och larm i skolan <ankarlänk>
• Plan om provet inte kan genomföras, till exempel omprov eller komplettering.
• Tips! Föreslå att eleven skriver blodsockervärde på provet när värdet är högt eller lågt.

• När egenvården inte blir trygg utan en vuxen nära, särskilt i yngre åldrar.
• När eleven snabbt kan behöva hjälp vid lågt blodsocker.
• När egenvården riskerar att inte bli av i vardagen, till exempel vid stressiga raster, idrott eller många byten av personal.

• Be om ett möte med rektor och ta med egenvårdsplanen.
• Beskriv exakt vilka moment som kräver vuxenstöd och i vilka situationer det blir extra sårbart, till exempel idrott, utflykter och prov.
• Be skolan beskriva hur de tänker lösa stödet varje dag, även vid frånvaro och personalbyten. Be att rutinerna dokumenteras, då blir de enklare att följa upp.
• Betona att typ 1-diabetes är en individuell sjukdom och rutinerna blir ofta bättre när personerna är vana vid barnets blodsocker och hjälpmedel. Be därför skolan hålla antalet ansvariga så få som möjligt, så att stödet blir tryggt och konsekvent.
• Om behovet är omfattande, be skolan utreda vilket stöd som behövs i skolarbetet. Det kan leda till särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Argument som brukar fungera

• Trygghet och säkerhet. Hjälp kan behövas direkt vid lågt blodsocker.
• Likvärdig skolgång. Egenvård ska kunna fungera utan att eleven hamnar efter eller behöver gå hem.
• Tydlighet. Egenvårdsplanen visar vad som behöver fungera och skolan behöver organisera verksamheten så att planen kan följas.
• För hela klassen. Egenvård vid typ 1-diabetes kräver ibland att en vuxen är nära och agerar snabbt. Med en tydlig resursperson eller vuxenroll blir stödet tryggare för eleven och det minskar avbrott i undervisningen för hela gruppen.

• Känna till barnets hjälpmedel, larm och rutiner enligt planen.
• Veta vad som gäller vid lågt och högt blodsocker och agera enligt plan.
• Räkna kolhydrater, beräkna insulindos och ge insulin om det ingår i planen.
• Ha koll på mat, aktivitet och situationer där egenvården ofta blir sårbar.
• Veta vem som kontaktas och hur uppföljning sker.
• Hantera akut lågt blodsocker och veta när akut hjälp behövs.
• Följa akutplanen vid svår hypoglykemi, till exempel stabilt sidoläge, inte ge något i munnen vid medvetslöshet, ge glukagon enligt egenvårdsplanen och ringa 112.

Erfarenhet som är bra men inte alltid nödvändig

• Tidigare vana av typ 1-diabetes i skola eller familj kan hjälpa, men ersätter inte genomgång av barnets rutiner.
• Trygghet i att ta ansvar, vara noggrann, och kunna hålla lugnet vid snabba förändringar.
• Förmåga att följa instruktioner exakt och säga till när något är oklart.

• ​​Diabetesteamet ansvarar för genomgång kopplad till egenvårdsplanen.
• Skolan ansvarar för att rätt personer får kunskap, även nya vikarier.
• I praktiken är det ofta vårdnadshavarna som visar rutiner i vardagen.
• VAB kan vara aktuellt när du behöver lära upp personal eller delta i möten om vilket stöd som behövs.