En trygg förskoledag med typ 1-diabetes bygger på tydliga rutiner och bra samarbete. Tips till dig som vårdnadshavare om hur vardagen kan fungera smidigt.
Grunden för en trygg förskoledag
Små överenskommelser gör stor skillnad. När det är tydligt vem som gör vad, och hur ni når varandra, blir dagen ofta lugnare för både barnet och personalen.
Ta upp detta med förskolan
Vem är barnets kontaktperson under dagen, och vem är reserv vid frånvaro?
När ska förskolan ringa hem, och när ska de följa egenvårdsplanen utan att avvakta?
Hur ska kommunikationen fungera med resurspersonen eller den ansvariga vuxna under dagen, och hur når ni varandra snabbt?
Var finns druvsocker, extra mellanmål och eventuell akut medicin, och vem ansvarar för att det alltid finns på plats?
Vilken är förskolans rutin om barnet får svår hypoglykemi och blir medvetslöst eller får kramper? Vem gör vad, var finns glukagon och hur säkerställs att alla vuxna, även vikarier, kan agera direkt?
Hur gör ni vid utelek, på gården och vid skogsutflykt, så att hjälpen alltid finns nära?
När stämmer ni av igen, till exempel efter inskolning, efter lov och när rutiner ändras?
Magsjuka kan vara farligt för barn med typ 1-diabetes. Det är bra att i förväg känna till hur förskolan arbetar för att minska smittspridning, och hur information delas när det finns fall i barngruppen.
Rekommendationer om återgång efter magsjuka
Återgång efter magsjuka styrs av skolans rutiner och regionala rekommendationer. En vanlig rekommendation är att förskolebarn stannar hemma minst två dygn efter senaste kräkning eller diarré. Barndiabetesfonden delar denna syn men rekommenderar även att syskon kan behöva vara hemma, i samråd med förskolans ledning. Skälet är att magsjuka kan bli extra riskfyllt vid typ 1-diabetes och ibland kräva akut vård.
Hur informerar förskolan vårdnadshavare när magsjuka går, och vilka regler gäller för att komma tillbaka till förskolan efter kräkningar eller diarré? Hur vill förskolan göra med syskon till magsjuka barn? Se våra rekommendationer ovan.
Hur säkerställer förskolan handtvätt med tvål och vatten före måltider och efter toalettbesök, och hur hjälper personalen de yngsta barnen så att det faktiskt blir gjort? Handsprit räcker inte som enda åtgärd vid vinterkräksjuka.
Vilka extra städrutiner gäller när magsjuka går, särskilt för toaletter, pottor, skötbord, kranar, handtag och leksaker som många tar i?
Vilka rutiner gäller om ett barn kräks inomhus? Vem ansvarar för att ytan saneras direkt och hur ser personalen till att andra barn hålls på avstånd under tiden?
Hur hanterar förskolan textilier vid smitta, till exempel filtar, vilomadrasser, utklädningskläder och mjukisdjur, och när plockar förskolan bort sådant som är svårt att rengöra?
I förskolan ska barnet kunna delta i lek och aktiviteter på ett tryggt sätt, med vuxenstöd och rutiner som gör egenvården säker under hela dagen.
Egenvård, hjälpmedel och larm
Egenvården av typ 1-diabetes brukar beskrivas som den mest komplicerade vård som inte sker på sjukhus. Förskolebarn kan inte ta ansvar för egenvården själva, en vuxen behöver därför ha koll hela tiden. Det handlar om planerade moment, som mat och insulin, och om att någon kan agera snabbt om barnet blir lågt eller högt.
Små barn kan ha svårt att känna igen lågt blodsocker när de är inne i en lek. Därför behöver en vuxen ha extra uppsikt och våga avbryta i tid, även när barnet helst vill fortsätta leka.
Blodsockerkoll regelbundet och extra koll vid aktivitet eller när barnet inte är sig likt.
Insulin i samband med måltider, och korrigering enligt instruktioner.
Snabb behandling vid lågt blodsocker, och uppföljning efteråt.
Extra mellanmål vid utevistelse och mer rörelse än vanligt.
Uppsikt under lek, eftersom barnet inte alltid märker eller hinner säga till när blodsockret blir lågt.
Egenvårdsplanen är ett gemensamt underlag för förskolan, dig som vårdnadshavare och diabetesteamet. Den beskriver vilka moment som ska fungera under dagen, vad personalen ska göra, och hur ni gör i akuta situationer. Egenvårdsplanen tas fram i samarbete mellan vårdnadshavare, diabetesteam och förskola. Diabetesteamet ansvarar för den medicinska bedömningen och instruktionerna. Förskolan ansvarar för att planera bemanning, ansvar och rutiner så att planen kan följas under hela dagen.
Så brukar det fungera:
Diabetesteamet ger medicinska ramar och instruktioner.
Vårdnadshavarna bidrar med barnets rutiner och vad som brukar fungera i vardagen.
Förskolan planerar bemanning, ansvar och rutiner så att planen går att följa hela dagen, även när personal byts.
Egenvårdsplanen i praktiken:
Uppdatera planen vid ny teknik, nya rutiner och när vardagen förändras, till exempel efter inskolning, efter lov eller vid byte av avdelning, tillsammans med diabetesteamet.
Gå igenom planen med förskolan, och se till att fler än en person känner sig trygga med rutinerna.
Utse en namngiven ansvarig vuxen under varje del av dagen, och kom överens om en enkel kontaktväg. Det kan vara ett särskilt telefonnummer eller en kontakttelefon som följer den som har ansvar, även ute på gården.
Ha en reservplan vid frånvaro, så att barnet kan vara i förskolan även när ordinarie personal är sjuk eller ledig.
Planera korta avstämningar efter första tiden och efter lov, eftersom behov och rutiner ofta behöver justeras.
Sensor och pump är en del av egenvården, och larm kan behöva tas på allvar även mitt i leken.
Vem som har ansvar för larm, och vad personalen ska göra vid olika typer av larm.
Var mobil, mottagare och reservmaterial förvaras, och hur ni gör om något behöver laddas.
Hur personalen gör när barnet inte vill bli avbrutet, men ändå behöver hjälp.
Mat, mellanmål och fika
Måltider är en stor del av förskoledagen, och för barn med typ 1-diabetes behöver mat, tajming och insulin hänga ihop. I förskoleåldern kan mat bli en källa till stress, särskilt om barnet äter långsamt eller ändrar sig efter att insulin redan har getts.
Bra att prata igenom med förskolan
Hur gör de vid frukost, lunch och mellanmål i vardagen?
Vad händer när tiderna glider, till exempel sen lunch eller extra lång utelek?
Hur meddelar eller planerar förskolan i tid om det blir något utöver det vanliga, som glass, fika eller födelsedagsfirande?
Hur gör de när barnet äter långsamt eller vill ha mer, och vad som gäller om barnet inte vill äta efter att insulin har getts?
Om barnet har pump kan dosen ibland behöva anpassas i flera steg när barnet äter långsamt eller vill ha mer. Det sker enligt barnets plan och det ni har kommit överens om med diabetesteamet.
Mat som ofta påverkar blodsockret mycket
Pannkakor
Risgrynsgröt och mannagrynsgröt
Potatismos
Vitt ris
Pasta, särskilt ljus eller överkokt
Vitt bröd
Fruktjuice och sötad dryck
Om godis och fika
Det blir ofta enklare när barnet får vara med, och när vuxna fokuserar på planering och rutiner snarare än förbud. Förskolebarn kan annars lätt känna sig utanför eller missförstå varför det blir annorlunda behandlat.
Utevistelse, utflykter och aktivitet
Typ 1-diabetes stoppar inte äventyr, men extra rörelse kan öka risken för lågt blodsocker.
Inför dagen
Packa ett litet diabeteskit: insulin, extra pump eller infusionsset, extra sensor, glukagonspruta, druvsocker och extra mellanmål.
Skicka gärna med två drycker: vatten för törst och sötad dryck vid behov.
Bestäm vilken vuxen som har huvudkoll, och se till att druvsocker alltid finns nära.
Under aktiviteten
Kom överens om att en vuxen har koll på barnets blodsocker och agerar om det behövs, så att barnet kan delta på lika villkor.
Säkerställ att fler än en vuxen vet vad lågt blodsocker kan innebära och hur de hjälper.
Påminn om att druvsocker ska finnas lätt tillgängligt.
Vila och trötthet
Det kan kännas jobbigt för barnet när egenvård måste avbryta vila och sömn. Tydliga rutiner och lugn kring kontroller och åtgärder kan göra vilan lättare.
Det är även viktigt att vara medveten om att lågt blodsocker ibland märks som att barnet blir ovanligt trött och vill lägga sig. Därför behöver personalen följa barnets rutiner och egenvårdsplan för när blodsockret kontrolleras och när åtgärder sätts in.
När gör personalen en extra blodsockerkontroll i samband med vila, och vad avgör om barnet behöver åtgärd enligt planen?
Hur gör personalen om barnet somnar, vaknar oroligt eller är ovanligt trött, och vem kontaktas?
Vilken rutin gäller om barnet är svårt att få kontakt med, var finns glukagon och när ringer förskolan 112 enligt akutplanen?
Stabila blodsockervärden under förskoledagen gör det lättare för barnet att delta i lek och vardagsrutiner. Högt och lågt blodsocker kan göra barnet trött eller påverka hur barnet fungerar i gruppen.
Kompisar, känslor och bemötande
Förskolebarn är ofta nyfikna och accepterande. En enkel förklaring kan göra stor skillnad, både för barnet med typ 1-diabetes och för kompisarna. Det är bra om vårdnadshavare och förskola tillsammans berättar för barngruppen om typ 1-diabetes.
Det kan vara lagom att göra så här
Involvera barnet och låta hen visa sina hjälpmedel, till exempel sensor eller pump. Berätta enkelt vad de gör och vad larm kan betyda.
Gör kompisarna delaktiga på ett tryggt sätt, till exempel att hämta en vuxen om barnet plötsligt mår konstigt.
Berätta om typ 1-diabetes på ett enkelt sätt. Förklara att det inte beror på något barnet har gjort, att det inte smittar och att barnet mår bra bara det får insulin eller druvsocker.
Förklara att barnet ibland behöver pausa, äta något snabbt eller få hjälp av en vuxen, precis som andra barn kan behöva hjälp med olika saker.
Barndiabetesfonden har tagit fram sagoboken Min vän draken Milli, en aktivitetsbok och flera korta filmer som förklarar typ 1-diabetes på ett enkelt sätt. Ta gärna med boken och gosedjuret Milli till förskolan och läs högt. Be förskolan visa filmerna, och om det känns bra kan förskolan ha boken och gosedjuret på avdelningen så att barnen kan turas om att ha draken Milli under sagostunden.
När barnet säger nej eller blir ledset
Förskolebarn kan tycka att stick, kontroller och druvsocker blir jobbiga avbrott i lek, måltider och vila. Det kan komma i perioder. Det brukar bli lättare när rutinen blir lugn, tydlig och likadan varje gång, och när barnet får vara delaktigt i det som går att välja, till exempel plats, ordning eller vem som hjälper.
Beskriv vad som brukar lugna barnet. Skriv ner två till tre saker som ofta funkar, till exempel en bok, en sång eller att sitta nära en vuxen.
Kom överens om en kort mening som personalen kan använda varje gång. Exempel: “Först druvsocker, sen leka” eller “Först kolla, sen fortsätter vi”. Samma ord varje gång gör situationen mer förutsägbar.
Gör barnets val små och tydliga. Exempel: “Vill du sitta här eller där” eller “Vill du att Sara eller Alex hjälper”.
Föreslå en liten pausaktivitet. En kort bok, klistermärken eller ett enkelt pyssel kan göra väntan lättare när barnet behöver vila en stund.
Skicka med sådant som gör det lättare att avleda. Ett gosedjur kan kännas tryggt, gärna draken Milli om barnet gillar den.
Säg vilka ord som brukar fungera och vilka som triggar. Exempel: “kolla” istället för “stick”, eller tvärtom, beroende på barnet.
Öva hemma på rutinen i lekform. Till exempel med gosedjur eller docka, så att momentet känns mer bekant när barnet protesterar.
Bestäm en lugn plats och en tydlig start och slutpunkt. Exempel: samma stol, samma ord, sen tillbaka till leken direkt när det går.
Om barnet fastnar i att säga nej på ett sätt som tar mycket tid, be diabetesteamet om tips på bemötande och rutiner som passar just ert barn.
Resursperson och vuxenstöd
Förskolebarn med typ 1-diabetes behöver vuxenstöd i egenvård under hela dagen. Eftersom stödet är omfattande behövs extra vuxenresurser, så att barnet får en trygg vardag utan att stödet tas från övriga barngruppen.
En vuxen behöver ha ansvar för att egenvården blir gjord vid rätt tid och på ett tryggt sätt, även när dagen ändras.
Några exempel på situationer när en vuxen behöver hjälpa:
Måltider och mellanmål
Utevistelse och aktiviteter
Vila och övergångar mellan aktiviteter
Situationer där barnet snabbt kan behöva hjälp, till exempel vid lågt blodsocker
Be om ett möte med förskolechef eller rektor och ta med egenvårdsplanen.
Beskriv vilka moment som kräver vuxenstöd under dagen, och när det blir extra sårbart, till exempel måltider, utevistelse, vila och utflykter.
Be förskolan beskriva hur stödet ska fungera varje dag, även vid frånvaro och personalbyten. Be att rutinerna dokumenteras, då blir de enklare att följa upp.
Betona att typ 1-diabetes är individuellt och att rutinerna ofta blir bättre när vuxna lär känna barnets blodsocker, larm och hjälpmedel. Be därför förskolan hålla antalet ansvariga så få som möjligt, så att stödet blir tryggt och konsekvent.
Be förskolan beskriva hur de planerar bemanningen så att stödet inte tas från övriga barngruppen, särskilt vid måltider och utevistelse.
Argument som brukar fungera
Trygghet och säkerhet. Hjälp kan behövas direkt vid lågt blodsocker.
Likvärdig vardag. Barnet ska kunna delta i förskolans aktiviteter utan att behöva vara hemma när stödet brister.
Tydlighet. Egenvårdsplanen visar vad som behöver fungera, förskolans uppgift är att ordna förutsättningarna.
För hela barngruppen. Egenvård vid typ 1-diabetes tar tid och kräver närvaro av en vuxen. Med extra vuxenstöd blir det tryggare för barnet utan att den övriga barngruppen påverkas.
Känna till barnets hjälpmedel, larm och rutiner enligt planen.
Veta vad som gäller vid lågt och högt blodsocker och agera enligt plan.
Ge snabba kolhydrater vid lågt blodsocker och följa upp tills läget är stabilt.
Räkna kolhydrater, beräkna insulindos och ge insulin.
Ha koll på mat, aktivitet och situationer där egenvården ofta blir sårbar, som utelek, utflykter och övergångar mellan aktiviteter.
Veta vem som kontaktas och hur uppföljning sker under dagen.
Följa akutplan vid svår hypoglykemi, till exempel stabilt sidoläge, inte ge något i munnen vid medvetslöshet, ge glukagon enligt egenvårdsplanen och ringa 112.
Diabetesteamet ansvarar för utbildning och genomgång kopplad till egenvårdsplanen.
Förskolan ansvarar för att rätt personer får kunskap, även vid vikarier och personalbyten.
I praktiken är det ofta vårdnadshavarna som visar barnets rutiner i vardagen, eftersom varje barn fungerar olika.
VAB kan vara aktuellt när du behöver lära upp personal eller delta i möten om vilket stöd som behövs.
Ragnar Hanås: Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna
Karolina Janson och Lotta Skoglund: Hjälpredan för typ 1-diabetes
Granskad av:
Åsa Sturestig, sakkunnig Barndiabetesfonden
Hantera samtycke
För att ge en bra upplevelse använder vi teknik som cookies för att lagra och/eller komma åt enhetsinformation. När du samtycker till dessa tekniker kan vi behandla data som surfbeteende eller unika ID:n på denna webbplats. Om du inte samtycker eller om du återkallar ditt samtycke kan detta påverka vissa funktioner negativt.
Funktionell
Alltid aktiv
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är absolut nödvändig för det legitima syftet att möjliggöra användningen av en specifik tjänst som uttryckligen begärts av abonnenten eller användaren, eller för det enda syftet att utföra överföring av en kommunikation över ett elektroniskt kommunikationsnät.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för statistiska ändamål.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
Den tekniska lagringen eller åtkomsten krävs för att skapa användarprofiler för att skicka reklam, eller för att spåra användaren på en webbplats eller över flera webbplatser för liknande marknadsföringsändamål.