Typ 1-diabetes i förskolan

Magsjuka kan vara farligt för barn med typ 1-diabetes. Det är bra att i förväg känna till hur förskolan arbetar för att minska smittspridning, och hur information delas när det finns fall i barngruppen.

Rekommendationer om återgång efter magsjuka

Återgång efter magsjuka styrs av skolans rutiner och regionala rekommendationer. En vanlig rekommendation är att förskolebarn stannar hemma minst två dygn efter senaste kräkning eller diarré. Barndiabetesfonden delar denna syn men rekommenderar även att syskon kan behöva vara hemma, i samråd med förskolans ledning. Skälet är att magsjuka kan bli extra riskfyllt vid typ 1-diabetes och ibland kräva akut vård.

Mer om magsjuka vid typ 1-diabete

Ta upp detta med förskolan

• Hur informerar förskolan vårdnadshavare när magsjuka går, och vilka regler gäller för att komma tillbaka till förskolan efter kräkningar eller diarré? Hur vill förskolan göra med syskon till magsjuka barn? Se våra rekommendationer ovan.
• Hur säkerställer förskolan handtvätt med tvål och vatten före måltider och efter toalettbesök, och hur hjälper personalen de yngsta barnen så att det faktiskt blir gjort? Handsprit räcker inte som enda åtgärd vid vinterkräksjuka.
• Vilka extra städrutiner gäller när magsjuka går, särskilt för toaletter, pottor, skötbord, kranar, handtag och leksaker som många tar i?
• Vilka rutiner gäller om ett barn kräks inomhus? Vem ansvarar för att ytan saneras direkt och hur ser personalen till att andra barn hålls på avstånd under tiden?
• Hur hanterar förskolan textilier vid smitta, till exempel filtar, vilomadrasser, utklädningskläder och mjukisdjur, och när plockar förskolan bort sådant som är svårt att rengöra?

Egenvårdsplanen är ett gemensamt underlag för förskolan, dig som vårdnadshavare och diabetesteamet. Den beskriver vilka moment som ska fungera under dagen, vad personalen ska göra, och hur ni gör i akuta situationer. Egenvårdsplanen tas fram i samarbete mellan vårdnadshavare, diabetesteam och förskola. Diabetesteamet ansvarar för den medicinska bedömningen och instruktionerna. Förskolan ansvarar för att planera bemanning, ansvar och rutiner så att planen kan följas under hela dagen.

Så brukar det fungera:

• Diabetesteamet ger medicinska ramar och instruktioner.
• Vårdnadshavarna bidrar med barnets rutiner och vad som brukar fungera i vardagen.
• Förskolan planerar bemanning, ansvar och rutiner så att planen går att följa hela dagen, även när personal byts.

Egenvårdsplanen i praktiken:

• Uppdatera planen vid ny teknik, nya rutiner och när vardagen förändras, till exempel efter inskolning, efter lov eller vid byte av avdelning, tillsammans med diabetesteamet.
• Gå igenom planen med förskolan, och se till att fler än en person känner sig trygga med rutinerna.
• Utse en namngiven ansvarig vuxen under varje del av dagen, och kom överens om en enkel kontaktväg. Det kan vara ett särskilt telefonnummer eller en kontakttelefon som följer den som har ansvar, även ute på gården.
• Ha en reservplan vid frånvaro, så att barnet kan vara i förskolan även när ordinarie personal är sjuk eller ledig.
• Planera korta avstämningar efter första tiden och efter lov, eftersom behov och rutiner ofta behöver justeras.

Ladda ner egenvårdsplan för förskolan

• Vem som har ansvar för larm, och vad personalen ska göra vid olika typer av larm.
• Var mobil, mottagare och reservmaterial förvaras, och hur ni gör om något behöver laddas.
• Hur personalen gör när barnet inte vill bli avbrutet, men ändå behöver hjälp.

• När gör personalen en extra blodsockerkontroll i samband med vila, och vad avgör om barnet behöver åtgärd enligt planen?
• Hur gör personalen om barnet somnar, vaknar oroligt eller är ovanligt trött, och vem kontaktas?
• Vilken rutin gäller om barnet är svårt att få kontakt med, var finns glukagon och när ringer förskolan 112 enligt akutplanen?

Barndiabetesfonden har tagit fram sagoboken Min vän draken Milli, en aktivitetsbok och flera korta filmer som förklarar typ 1-diabetes på ett enkelt sätt. Ta gärna med boken och gosedjuret Milli till förskolan och läs högt. Be förskolan visa filmerna, och om det känns bra kan förskolan ha boken och gosedjuret på avdelningen så att barnen kan turas om att ha draken Milli under sagostunden.

• Beskriv vad som brukar lugna barnet. Skriv ner två till tre saker som ofta funkar, till exempel en bok, en sång eller att sitta nära en vuxen.
• Kom överens om en kort mening som personalen kan använda varje gång. Exempel: “Först druvsocker, sen leka” eller “Först kolla, sen fortsätter vi”. Samma ord varje gång gör situationen mer förutsägbar.
• Gör barnets val små och tydliga. Exempel: “Vill du sitta här eller där” eller “Vill du att Sara eller Alex hjälper”.
• Föreslå en liten pausaktivitet. En kort bok, klistermärken eller ett enkelt pyssel kan göra väntan lättare när barnet behöver vila en stund.
• Skicka med sådant som gör det lättare att avleda. Ett gosedjur kan kännas tryggt, gärna draken Milli om barnet gillar den.
• Säg vilka ord som brukar fungera och vilka som triggar. Exempel: “kolla” istället för “stick”, eller tvärtom, beroende på barnet.
• Öva hemma på rutinen i lekform. Till exempel med gosedjur eller docka, så att momentet känns mer bekant när barnet protesterar.
• Bestäm en lugn plats och en tydlig start och slutpunkt. Exempel: samma stol, samma ord, sen tillbaka till leken direkt när det går.

Om barnet fastnar i att säga nej på ett sätt som tar mycket tid, be diabetesteamet om tips på bemötande och rutiner som passar just ert barn.

En vuxen behöver ha ansvar för att egenvården blir gjord vid rätt tid och på ett tryggt sätt, även när dagen ändras.

Några exempel på situationer när en vuxen behöver hjälpa:

• Måltider och mellanmål
• Utevistelse och aktiviteter
• Vila och övergångar mellan aktiviteter
• Situationer där barnet snabbt kan behöva hjälp, till exempel vid lågt blodsocker

• Be om ett möte med förskolechef eller rektor och ta med egenvårdsplanen.
• Beskriv vilka moment som kräver vuxenstöd under dagen, och när det blir extra sårbart, till exempel måltider, utevistelse, vila och utflykter.
• Be förskolan beskriva hur stödet ska fungera varje dag, även vid frånvaro och personalbyten. Be att rutinerna dokumenteras, då blir de enklare att följa upp.
• Betona att typ 1-diabetes är individuellt och att rutinerna ofta blir bättre när vuxna lär känna barnets blodsocker, larm och hjälpmedel. Be därför förskolan hålla antalet ansvariga så få som möjligt, så att stödet blir tryggt och konsekvent.
• Be förskolan beskriva hur de planerar bemanningen så att stödet inte tas från övriga barngruppen, särskilt vid måltider och utevistelse.

Argument som brukar fungera

• Trygghet och säkerhet. Hjälp kan behövas direkt vid lågt blodsocker.
• Likvärdig vardag. Barnet ska kunna delta i förskolans aktiviteter utan att behöva vara hemma när stödet brister.
• Tydlighet. Egenvårdsplanen visar vad som behöver fungera, förskolans uppgift är att ordna förutsättningarna.
• För hela barngruppen. Egenvård vid typ 1-diabetes tar tid och kräver närvaro av en vuxen. Med extra vuxenstöd blir det tryggare för barnet utan att den övriga barngruppen påverkas.

• Känna till barnets hjälpmedel, larm och rutiner enligt planen.
• Veta vad som gäller vid lågt och högt blodsocker och agera enligt plan.
• Ge snabba kolhydrater vid lågt blodsocker och följa upp tills läget är stabilt.
• Räkna kolhydrater, beräkna insulindos och ge insulin.
• Ha koll på mat, aktivitet och situationer där egenvården ofta blir sårbar, som utelek, utflykter och övergångar mellan aktiviteter.
• Veta vem som kontaktas och hur uppföljning sker under dagen.
• Följa akutplan vid svår hypoglykemi, till exempel stabilt sidoläge, inte ge något i munnen vid medvetslöshet, ge glukagon enligt egenvårdsplanen och ringa 112.

• Diabetesteamet ansvarar för utbildning och genomgång kopplad till egenvårdsplanen.
• Förskolan ansvarar för att rätt personer får kunskap, även vid vikarier och personalbyten.
• I praktiken är det ofta vårdnadshavarna som visar barnets rutiner i vardagen, eftersom varje barn fungerar olika.
• VAB kan vara aktuellt när du behöver lära upp personal eller delta i möten om vilket stöd som behövs.