Typ 1-diabetes i förskolan

En trygg förskoledag med typ 1-diabetes bygger på tydliga rutiner och bra samarbete. Tips till dig som vårdnadshavare om hur vardagen kan fungera smidigt.

Grunden för en trygg förskoledag

Små överenskommelser gör stor skillnad. När det är tydligt vem som gör vad, och hur ni når varandra, blir dagen ofta lugnare för både barnet och personalen.

Ta upp detta med förskolan

I förskolan ska barnet kunna delta i lek och aktiviteter på ett tryggt sätt, med vuxenstöd och rutiner som gör egenvården säker under hela dagen.

Egenvård, hjälpmedel och larm

Egenvården av typ 1-diabetes brukar beskrivas som den mest komplicerade vård som inte sker på sjukhus. Förskolebarn kan inte ta ansvar för egenvården själva, en vuxen behöver därför ha koll hela tiden. Det handlar om planerade moment, som mat och insulin, och om att någon kan agera snabbt om barnet blir lågt eller högt. 

Små barn kan ha svårt att känna igen lågt blodsocker när de är inne i en lek. Därför behöver en vuxen ha extra uppsikt och våga avbryta i tid, även när barnet helst vill fortsätta leka.

Mer om vuxenstöd finns längre ner på sidan

Stöd som behöver fungera varje dag

Hjälpmedel och larm i förskolan

Sensor och pump är en del av egenvården, och larm kan behöva tas på allvar även mitt i leken.

Mat, mellanmål och fika

Måltider är en stor del av förskoledagen, och för barn med typ 1-diabetes behöver mat, tajming och insulin hänga ihop. I förskoleåldern kan mat bli en källa till stress, särskilt om barnet äter långsamt eller ändrar sig efter att insulin redan har getts.

Bra att prata igenom med förskolan

  • Hur gör de vid frukost, lunch och mellanmål i vardagen?
  • Vad händer när tiderna glider, till exempel sen lunch eller extra lång utelek?
  • Hur meddelar eller planerar förskolan i tid om det blir något utöver det vanliga, som glass, fika eller födelsedagsfirande?
  • Hur gör de när barnet äter långsamt eller vill ha mer, och vad som gäller om barnet inte vill äta efter att insulin har getts?
  • Om barnet har pump kan dosen ibland behöva anpassas i flera steg när barnet äter långsamt eller vill ha mer. Det sker enligt barnets plan och det ni har kommit överens om med diabetesteamet.

Mat som ofta påverkar blodsockret mycket

  • Pannkakor
  • Risgrynsgröt och mannagrynsgröt
  • Potatismos
  • Vitt ris
  • Pasta, särskilt ljus eller överkokt
  • Vitt bröd
  • Fruktjuice och sötad dryck

Om godis och fika

Det blir ofta enklare när barnet får vara med, och när vuxna fokuserar på planering och rutiner snarare än förbud. Förskolebarn kan annars lätt känna sig utanför eller missförstå varför det blir annorlunda behandlat. 

Utevistelse, utflykter och aktivitet

Typ 1-diabetes stoppar inte äventyr, men extra rörelse kan öka risken för lågt blodsocker.

Inför dagen

  • Packa ett litet diabeteskit: insulin, extra pump eller infusionsset, extra sensor, glukagonspruta, druvsocker och extra mellanmål.
  • Skicka gärna med två drycker: vatten för törst och sötad dryck vid behov.
  • Bestäm vilken vuxen som har huvudkoll, och se till att druvsocker alltid finns nära.

Under aktiviteten

  • Kom överens om att en vuxen har koll på barnets blodsocker och agerar om det behövs, så att barnet kan delta på lika villkor. 
  • Säkerställ att fler än en vuxen vet vad lågt blodsocker kan innebära och hur de hjälper.
  • Påminn om att druvsocker ska finnas lätt tillgängligt.

Vila och trötthet 

Det kan kännas jobbigt för barnet när egenvård måste avbryta vila och sömn. Tydliga rutiner och lugn kring kontroller och åtgärder kan göra vilan lättare.

Det är även viktigt att vara medveten om att lågt blodsocker ibland märks som att barnet blir ovanligt trött och vill lägga sig. Därför behöver personalen följa barnets rutiner och egenvårdsplan för när blodsockret kontrolleras och när åtgärder sätts in.

Stabila blodsockervärden under förskoledagen gör det lättare för barnet att delta i lek och vardagsrutiner. Högt och lågt blodsocker kan göra barnet trött eller påverka hur barnet fungerar i gruppen.

Kompisar, känslor och bemötande

Förskolebarn är ofta nyfikna och accepterande. En enkel förklaring kan göra stor skillnad, både för barnet med typ 1-diabetes och för kompisarna. Det är bra om vårdnadshavare och förskola tillsammans berättar för barngruppen om typ 1-diabetes. 

Det kan vara lagom att göra så här

När barnet säger nej eller blir ledset

Förskolebarn kan tycka att stick, kontroller och druvsocker blir jobbiga avbrott i lek, måltider och vila. Det kan komma i perioder. Det brukar bli lättare när rutinen blir lugn, tydlig och likadan varje gång, och när barnet får vara delaktigt i det som går att välja, till exempel plats, ordning eller vem som hjälper.

Resursperson och vuxenstöd

Förskolebarn med typ 1-diabetes behöver vuxenstöd i egenvård under hela dagen. Eftersom stödet är omfattande behövs extra vuxenresurser, så att barnet får en trygg vardag utan att stödet tas från övriga barngruppen.

Källor

Skolverket: Egenvård i förskola, skola och fritidshem, Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Socialstyrelsen: Egenvård

Lag (2022:1250) om egenvård

Skollag (2010:800)

Diskrimineringslag (2008:567)

1177: När barn och unga får diabetes typ 1, Behandling vid diabetes typ 1

Magsjuka, diarré och kräkningar

Folkhälsomyndigheten: Smitta i förskolan, information till vårdnadshavare (pdf)

Försäkringskassan: Fler situationer när föräldrar kan vabba

ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2022

Ragnar Hanås: Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna

Karolina Janson och Lotta Skoglund: Hjälpredan för typ 1-diabetes

Granskad av:

Åsa Sturestig, sakkunnig Barndiabetesfonden