Planering inför skolstart
När barnet ska börja i skolan behöver föräldrarna ta kontakt med skolans rektor för att gå igenom barnets behov av…
Förskolans och skolans ansvar
En översikt av förskolans och skolans ansvar vid typ 1- diabetes. Som vårdnadshavare, elev eller student kan du förvänta dig trygghet och utbildning på lika villkor, från förskola till högre studier.
Viktigt att veta
Förskolan och skolan ansvarar för att barnet eller eleven är trygg under dagen.
- Förskolan och skolan ska ha rutiner som gör att egenvården fungerar i praktiken.
- Stödet ska fungera även vid frånvaro, personalbyten, raster, idrott, utflykter och fritidshem.
- Barnet eller eleven har rätt att delta i verksamheten på lika villkor.
- Egenvårdsplanen behöver visa vad personalen ska göra i vanliga situationer och när något avviker.
- Om stödet inte fungerar ska du i första hand kontakta rektor eller ansvarig chef.
Egenvård handlar om åtgärder som hälso- och sjukvården bedömer att barnet eller eleven kan göra själv eller med hjälp av någon annan.
För barn och elever med typ 1-diabetes behöver egenvården fungera under hela dagen, utan att tryggheten eller deltagandet i verksamheten påverkas.
Typ 1-diabetes kan påverka ork, koncentration och närvaro. Då kan skolan behöva göra extra anpassningar i undervisningen.
Det kan till exempel handla om pauser, anpassad provsituation, möjlighet att genomföra egenvård under lektionstid eller stöd för att ta igen undervisning efter frånvaro.
Om behoven är större eller pågår under längre tid, kan skolan behöva utreda behovet av särskilt stöd och ta fram ett åtgärdsprogram.
Förskolan
Förskolan ska kunna ta emot barnet på ett tryggt sätt och ha tillsyn som fungerar hela dagen.
Ansvar och trygghet
Verksamheten behöver vara organiserad så att barnet är säkert, och så att barnet är tryggt och får det stöd som behövs, även när personal är frånvarande eller byts ut.
Förskolan ansvarar för att den planerade egenvården kan genomföras tryggt i vardagen. I förskolan behöver ansvaret vara praktiskt löst så att barnet kan vara i verksamheten hela dagen, oavsett schema och personalförändringar.
Det kan du förvänta dig av förskolan
Du ska kunna räkna med att förskolan ordnar följande:
- Rutiner som utgår från barnets behov av stöd i egenvården.
- Tydlighet om vem som gör vad, och hur ansvar täcks upp om ordinarie personal saknas.
- Ett arbetssätt som gör att barnet kan vara i förskolan även när bemanningen förändras.
- En fungerande dialog med vårdnadshavare och med hälso- och sjukvården när det behövs, inom ramen för sekretess och samtycke.
- Förutsättningar för att barnet kan delta i lek, aktiviteter och måltider på lika villkor som andra barn.
- En plan för hur ny personal introduceras så att rutinerna kan följas från dag ett.
Egenvård i förskolan
Barn med typ 1-diabetes i förskoleålder behöver alltid stöd av vuxna i egenvården. En tumregel är att barn under 7 år inte kan förväntas ta något ansvar för sin egenvård. Det kan handla om att uppmärksamma symtom, ha koll på blodsocker, beräkna och ge insulin, skapa lugn och struktur vid måltider och att hjälpa till med de moment som ingår i barnets planering av egenvård. Vilka moment som ingår avgörs av hälso- och sjukvården och beskrivs i egenvårdsplanen som tas fram för barnet.
Egenvårdsplanen för vardagen i förskolan
Diabetesteamet ansvarar för att egenvården hanteras på ett säkert sätt av förskolan genom egenvårdsplanen. Den kan hjälpa förskolan med följande:
- Se vilka moment som behöver fungera under dagen.
- Tydliggöra vem som ansvarar för vad.
- Underlätta introduktion av ny personal.
Egenvårdsplanen behöver också beskriva vad förskolan ska göra om sensor, pod, infusionsset eller annat hjälpmedel lossnar, larmar eller slutar fungera under dagen.
Det är diabetesteamet som ansvarar för att ta fram egenvårdsplanen, men så här brukar processen se ut i praktiken:
- Vårdnadshavare tar ofta fram ett utkast till egenvårdsplan och ber diabetesteamet godkänna eller revidera.
- Vårdnadshavare visar sedan planen för förskolan.
- Förskolan bekräftar att planen går att genomföra i praktiken, eller ber om ändringar så att ansvar, rutiner och bemanning fungerar under hela dagen i förskolan.
Sensorer, poddar, infusionsset och andra hjälpmedel kan lossna, larma eller sluta fungera under dagen. Därför behöver förskolan veta vad personalen ska göra direkt.
Om byte eller hantering av hjälpmedel ingår i barnets bedömda egenvård, behöver det stå i egenvårdsplanen hur förskolan ska agera.
Förskolan ska inte planera utifrån att en vårdnadshavare alltid kan lämna sitt arbete för att lösa sådant som ingår i barnets planerade egenvård.
Om personalen är osäker behöver ansvarig chef se över rutiner, ansvar och kunskap tillsammans med vårdnadshavare och diabetesteam.
Om situationen blir akut, eller om barnet behöver en förälders omvårdnad direkt, kan vårdnadshavare behöva komma till förskolan. Om situationen inte ingår i barnets planerade egenvård kan vårdnadshavare ansöka om VAB. Försäkringskassan bedömer situationen från fall till fall. Om du är osäker kan du kontakta Försäkringskassan och beskriva situationen.
Vem gör vad
Diabetesteamets ansvar
- Planera och följa upp egenvården.
- Uppdatera egenvården om förutsättningarna ändras.
- Upprätta egenvårdsplan (i praktiken oftast godkänna eller revidera egenvårdsplanen utifrån vårdnadshavares utkast).
Förskolans huvudmans ansvar
- Ge verksamheten rätt förutsättningar så att planeringen kan följas.
- Skapa rutiner och en organisation som gör stödet säkert i vardagen.
- Se till att barnet behandlas likvärdigt genom att organisera stödet så att barnet kan vara i förskolan även när bemanningen förändras, till exempel vid sjukdom, vikariebrist eller personalbyten.
- Hantera ansvarsfrågan så att barnet inte blir beroende av en enskild person.
- Orosanmäla till socialtjänsten om diabetesbehandlingen missköts av vårdnadshavare.
Vårdnadshavarnas delaktighet
- Ta fram ett första utkast till egenvårdsplanen och hålla den uppdaterad vid förändringar i barnets behov (egentligen inte vårdnadshavarnas ansvar men det är ofta så det fungerar i praktiken).
- Gå igenom planen och barnets rutiner med förskolan vid start och vid behov, till exempel vid ny personal eller ändrade förutsättningar.
- Lämna relevant information om symtom, signaler och vad som brukar fungera i vardagen, så att rutiner blir praktiskt genomförbara.
- Medverka i uppföljning och dialog med förskolan och diabetesteamet.
Om barnet redan går på förskolan
Barnet ska kunna vara i förskolan även när bemanningen förändras. Om förskolan hänvisar till att en viss person är sjuk, ledig eller har slutat behöver huvudmannen ordna så att stödet ändå kan ges. Barnets närvaro ska inte bli beroende av en enskild medarbetare. Det är diskriminering om barnet inte får vara på förskolan på grund av sin typ 1-diabetes och brister i bemanningen. Om huvudmannen inte löser problemet, är nästa steg att anmäla till Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen.
Om förskolan tvekar inför att erbjuda plats
Ibland tvekar förskolan inför att ta emot ett barn med typ 1-diabetes eller menar att det saknas förutsättningar. Kommunen har ett ansvar att erbjuda förskola, men det är inte alltid möjligt att kräva en viss specifik förskola. Huvudmannen behöver kunna visa hur verksamheten ska organiseras så att barnet kan tas emot på ett tryggt och säkert sätt.
Fristående förskolor har egen kö. I övrigt ska de vara öppna för de barn som har rätt till plats, om inte kommunen har medgett undantag för verksamhetens särskilda karaktär. Typ 1-diabetes är inte skäl att välja bort ett barn.
Det är diskriminering om ett barn nekas plats på förskola på grund av sin typ 1-diabetes. Om huvudmannen inte löser problemet, är nästa steg att anmäla till Skolinspektionen och Diskrimineringsombudsmannen.
Om barnet går i pedagogisk omsorg finns en huvudman som ansvarar för verksamheten. Samma grund gäller som för förskola. Stödet i egenvård behöver vara planerat och genomförbart även där.
Stöd kan se olika ut beroende på hur typ 1-diabetes påverkar studierna. Det kan till exempel handla om möjlighet att äta, ta insulin, kontrollera blodsocker eller byta hjälpmedel under föreläsningar, seminarier och tentor. Det kan också handla om pauser, anpassad examination eller extra tid om blodsockret påverkar ork, koncentration eller prestation.behov. Exempel kan vara anteckningsstöd, extra handledning, mentor eller anpassningar vid examination. För många blir det tydligast om stöd och anpassningar skrivs ner i en överenskommelse med lärosätets samordnare eller motsvarande.
Grundskolan
Skolan ansvarar för att eleven är trygg under skoldagen.
Huvudansvar och roller
För en elev med typ 1-diabetes ska egenvård fungera i skolmiljön, och eleven ska kunna delta i undervisningen på lika villkor.
Skolan gör inte den medicinska bedömningen av egenvård. Skolans ansvar handlar i stället om att organisera skoldagen så att den planerade egenvården kan genomföras säkert. Här behöver skolan, vårdnadshavare och diabetesteamet ha en gemensam bild av vad som ska fungera under dagen och vem som gör vad i praktiken.
Vem gör vad
Diabetesteamets ansvar
- Planera och följa upp egenvård.
- Upprätta egenvårdsplan (i praktiken oftast godkänna eller revidera egenvårdsplanen utifrån vårdnadshavares utkast)
Skolans ansvar
- Säkra trygghet, tillsyn och rutiner under skoldagen.
- Se till att egenvården genomförs enligt egenvårdsplanen.
- Anpassa undervisningen med elevens behov i fokus.
Rektors ansvar
- Organisera stödet i praktiken.
- Besluta om särskilt stöd och åtgärdsprogram.
- Se till att personalen som arbetar med egenvården har tillräckliga kunskaper om typ 1-diabetes och egenvård.
Elevhälsans delaktighet
Elevhälsan kan bidra med samordning, samtal och stöd i skolvardagen, men tar inte över ansvaret för egenvårdens medicinska bedömning.
Vårdnadshavarnas delaktighet
- Ta fram ett första utkast till egenvårdsplanen och vid behov be diabetesteamet godkänna eller revidera den (egentligen inte vårdnadshavarnas ansvar men det är så det fungerar i praktiken).
- Stämma av planen med skolan och lyfta vad som behöver fungera i praktiken under hela skoldagen, inklusive raster, idrott, utflykter och prov.
- Informera skolan om tidiga tecken på lågt eller högt blodsocker och vad som brukar hjälpa, så att rutiner och stöd blir tydliga.
- Gå igenom och följa upp egenvårdsplanen vid nya förutsättningar.
Rättigheter i praktiken
Eleven ska kunna gå i skolan och delta i utbildningen på lika villkor. Det innebär att skolan behöver skapa förutsättningar för att egenvården fungerar under hela skoldagen.
Eleven har inte alltid rätt till en särskild resursperson. Däremot har eleven rätt till det stöd som behövs för att skoldagen ska fungera tryggt. Skolan väljer hur stödet ska organiseras, men behöver kunna visa att det fungerar i praktiken.
Det kan du förvänta dig i grundskolan
Du ska kunna räkna med att skolan ordnar följande:
- Tydliga rutiner kring egenvård, även vid personalbyten.
- En ansvarsfördelning som inte är beroende av en enskild person.
- Extra anpassningar när typ 1-diabetes påverkar skolarbetet.
- Utredning av stödbehov när svårigheterna är stora eller varaktiga.
- Åtgärdsprogram när särskilt stöd beslutas, till exempel om barnet behöver en egen resursperson för egenvården.
- Samverkan med hälso- och sjukvården kring planering och uppföljning av egenvård.
Egenvård i skolan
Egenvård i skolan betyder att eleven behöver kunna hantera sin typ 1-diabetes under skoldagen. Hur mycket stöd som behövs varierar beroende på ålder, erfarenhet och individuella förutsättningar. För vissa elever räcker det med att skolmiljön tillåter egenvård. För andra elever behöver personal kunna stötta, till exempel vid lågt blodsocker, måltider eller när hjälp tekniska hjälpmedel larmar eller slutar fungera.
När stöd insulin, blodsockerkontroll, måltider eller andra moment ingår i den bedömda egenvården kan personal hjälpa till på det sätt som framgår av egenvårdsplanen. Skolans ansvar är att det finns rutiner och förutsättningar som gör detta säkert i praktiken.
Egenvårdsplanen för skoldagen i grundskolan
Diabetesteamet ansvarar för att egenvården hanteras på ett säkert sätt av skolan genom egenvårdsplanen. Den kan hjälpa skolan med följande:
- Se vilka moment som behöver fungera under dagen.
- Tydliggöra vem som ansvarar för vad.
- Underlätta introduktion av ny personal.
Egenvårdsplanen behöver också beskriva vad skolan ska göra om sensor, pod, infusionsset eller annat hjälpmedel lossnar, larmar eller slutar fungera under skoldagen.
- Vårdnadshavare tar ofta fram ett utkast till egenvårdsplan och ber diabetesteamet godkänna eller revidera.
- Vårdnadshavare visar sedan planen för skolan.
- Skolan bekräftar att planen går att genomföra i praktiken, eller ber om ändringar så att ansvar, rutiner och bemanning fungerar under hela skoldagen.
Sensorer, poddar, infusionsset och andra hjälpmedel kan lossna, larma eller sluta fungera under skoldagen. Därför behöver skolan veta vad personalen ska göra direkt.
Om byte eller hantering av hjälpmedel ingår i elevens bedömda egenvård behöver det stå i egenvårdsplanen hur skolan ska agera.
Skolan ska inte planera utifrån att en vårdnadshavare alltid kan lämna sitt arbete för att lösa sådant som ingår i elevens planerade egenvård.
Om personalen är osäker behöver rektor se över rutiner, ansvar och kunskap tillsammans med vårdnadshavare och diabetesteam.
Om situationen blir akut, eller om eleven behöver en förälders omvårdnad direkt, kan vårdnadshavare behöva komma till skolan. Om situationen inte ingår i elevens planerade egenvård kan vårdnadshavare ansöka om VAB. Försäkringskassan bedömer situationen från fall till fall. Om du är osäker kan du kontakta Försäkringskassan och beskriva situationen.
Om eleven återkommande skickas hem på grund av typ 1-diabetes är det en signal om att skolans rutiner, organisation eller stödinsatser inte fungerar tillräckligt väl. Då behöver skolan se över ansvar, bemanning och egenvårdsplan.
Eleven ska kunna vara i skolan på lika villkor. Skolan ska inte lösa återkommande problem genom att skicka hem eleven. Om eleven missgynnas på grund av sin typ 1-diabetes kan det vara en fråga om diskriminering.
Det här ska skolan kunna visa i praktiken
• Hur egenvården ska fungera i praktiken under hela skoldagen.
• Vem som gör vad, och hur ansvaret täcks upp vid frånvaro.
• Vilket stöd eleven behöver för att kunna vara i skolan och på fritidshem på lika villkor.
Stöd i skolarbetet
Typ 1-diabetes kan påverka koncentration, ork och närvaro. Då kan skolan behöva göra extra anpassningar i undervisningen, prov och andra bedömningssituationer. Det kan exempelvis handla om pauser, anpassad provsituation eller att eleven behöver kunna genomföra egenvård när det behövs.
Om svårigheterna är mer omfattande kan skolan behöva utreda behovet av särskilt stöd. Då fattar rektor beslut och skolan tar fram ett åtgärdsprogram som beskriver insatser, ansvar och uppföljning.
Planeringen av egenvård beskriver hur egenvården ska fungera under skoldagen och bygger på hälso- och sjukvårdens bedömning. Ett åtgärdsprogram handlar om skolans särskilda stöd i utbildningen och skolsituationen när extra anpassningar inte räcker, till stöd av elevassistent.
För vissa elever räcker det med en tydlig egenvårdsplan och fungerande rutiner. För andra behövs även ett åtgärdsprogram. Planeringen av egenvård och åtgärdsprogrammet fyller alltså olika funktioner och kan behövas samtidigt.
Prov och andra examinationer kan bli extra tuffa när blodsockret svänger. Anpassningar handlar om att ta bort hinder, så att provet blir så rättvist som möjligt för eleven. Dessa anpassningar behöver förberedas i god tid och får inte ändra provets syfte eller det som ska prövas.
Skolverket kan inte rekommendera anpassningar i enskilda fall. Det viktiga är att skolan tillsammans med eleven och vårdnadshavarna hittar en lösning som fungerar i praktiken. Här är exempel som kan fungera, beroende på elevens behov och provets upplägg:
- Paus för egenvård, till exempel blodsockerkoll, druvsocker eller insulin, utan att det påverkar bedömningen.
- Extra skrivtid när pauser eller blodsockernivå gör att fokus försvinner en stund.
- Tillgång till druvsocker och vatten under provet.
- Placering som gör det enklare att hantera larm och egenvård lugnt, till exempel nära dörren.
- Vem eleven vänder sig till om stöd behövs snabbt.
- Hjälpmedel som behövs för egenvård kan behöva vara framme, även om skolan annars har regler om teknik.
- Plan om provet inte kan genomföras, till exempel omprov eller komplettering.
- Tips! Föreslå att eleven skriver blodsockervärde på provet när värdet är högt eller lågt.
Om egenvård eller stöd i skolarbetet inte fungerar kan det hjälpa att följa en tydlig ordning. Här är en översikt som brukar vara lätt att använda. Detta upplägg fungerar som regel i alla skolformer. Vissa steg, som åtgärdsprogram och överklagande, gäller bara i skolan och inte i förskolan.
- Ta upp frågan med rektor, eller med förskolans/skolans ledning, och be om en konkret beskrivning av hur rutiner och ansvar ska fungera i praktiken. Be att samtalen protokollförs så blir det enklare att följa upp.
- Om det inte leder vidare, lämna klagomål till huvudmannen som ska ha rutiner för klagomål, utreda och återkoppla.
- Om problemet kvarstår efter att du har klagat hos huvudmannen kan du vända dig till Skolinspektionen, som ofta vill att huvudmannen först har fått möjlighet att hantera frågan.
- Gäller det särskilt stöd? Du kan överklaga beslut om åtgärdsprogram eller beslut att inte ta fram åtgärdsprogram.
- Om du bedömer att barnet, eleven eller studenten missgynnas på grund av funktionsnedsättning kan en anmälan om diskriminering, till exempel bristande tillgänglighet, vara aktuell. Vänd dig till Diskrimineringsombudsmannen.
Skolsköterska och elevhälsa
Skolsköterskan och elevhälsan kan vara ett stöd i skolvardagen och bidra till trygghet. Elevhälsan har ansvar för att samverka med elevens diabetesteam eller diabetesmottagning när det behövs, till exempel för samordning och uppföljning. Samtidigt tar elevhälsan inte över den medicinska bedömningen eller behandlingsansvaret för egenvården.
Vid frågor om planering och uppföljning av egenvård ska skolan ha dialog med vårdnadshavare och vid behov även med elevens diabetesteam.
Hjälpmedel och skolans regler
Hjälpmedel vid typ 1-diabetes kan kräva teknisk utrustning under skoldagen. Om skolan har generella regler om mobiltelefoner kan rektor göra undantag för en enskild elev när det finns särskilda skäl. Det är viktigt att regler inte gör det svårare att genomföra egenvård eller att delta i undervisningen.
Skolresor, studiebesök och friluftsdagar
Skolan ansvarar för att eleven kan delta på lika villkor även när undervisningen sker utanför skolan, till exempel vid studiebesök, friluftsdagar och skolresor. Planeringen behöver därför omfatta egenvård, ansvar och bemanning på samma sätt som en vanlig skoldag.
- Vem har huvudansvar för egenvården under hela aktiviteten, och vem är reserv?
- Var finns diabeteskit och reservmaterial, och vem bär det när gruppen förflyttar sig?
- Hur skapar skolan utrymme för pauser för blodsockerkoll, druvsocker eller insulinbehandling utan att eleven hamnar utanför gruppen?
- Hur sker kontakt om något avviker, och när ringer skolan hem jämfört med när personalen följer planen direkt?
- Hur gör skolan om tider ändras, resan blir längre än planerat eller aktiviteten byter upplägg.
Gymnasiet
Skolan ansvarar för att eleven är trygg under skoldagen.
Ansvar och självständighet
I gymnasiet tar många elever ett större ansvar för sin egenvård. Skolan har fortfarande ansvar för trygghet under skoldagen och för att utbildningen kan genomföras på lika villkor. Det betyder att skolan behöver ha rutiner även när eleven i vardagen sköter mycket själv.
Egenvårdsplan för skoldagen i gymnasiet
En egenvårdsplan ska upprättas för eleven. Samma regler gäller som i grundskolan. Skolan ska följa egenvårdsplanen genom hela gymnasiet, även efter att eleven har fyllt 18 år.
Det kan du förvänta dig i gymnasiet
Du ska kunna räkna med att skolan ordnar följande:
- Rutiner som gör att egenvård vid typ 1-diabetes fungerar även vid längre pass, prov, laborationer och arbetsplatsförlagt lärande.
- Tydlighet kring vem som gör vad om eleven behöver stöd snabbt, till exempel vid lågt blodsocker.
- Extra anpassningar vid behov.
- Särskilt stöd med åtgärdsprogram när extra anpassningar inte räcker.
Stöd i skolarbetet
Extra anpassningar och särskilt stöd gäller även i gymnasiet. Exempel på extra anpassningar:
- Möjlighet att genomföra egenvård när det behövs.
- Korta pauser.
- Anpassad provsituation och möjlighet att genomföra prov då blodsockernivån är rimlig.
Om behoven är mer omfattande beslutar rektor om särskilt stöd och skolan tar fram ett åtgärdsprogram.
Planeringen av egenvård beskriver hur egenvården ska fungera under skoldagen och bygger på hälso- och sjukvårdens bedömning. Ett åtgärdsprogram handlar om skolans särskilda stöd i utbildningen och skolsituationen när extra anpassningar inte räcker, till stöd av elevassistent.
För vissa elever räcker det med en tydlig egenvårdsplan och fungerande rutiner. För andra behövs även ett åtgärdsprogram. Planeringen av egenvård och åtgärdsprogrammet fyller alltså olika funktioner och kan behövas samtidigt.
Prov och andra examinationer kan bli extra tuffa när blodsockret svänger. Anpassningar handlar om att ta bort hinder, så att provet blir så rättvist som möjligt för eleven. Dessa anpassningar behöver förberedas i god tid och får inte ändra provets syfte eller det som ska prövas.
Skolverket kan inte rekommendera anpassningar i enskilda fall. Det viktiga är att skolan tillsammans med eleven och vårdnadshavarna hittar en lösning som fungerar i praktiken. Här är exempel som kan fungera, beroende på elevens behov och provets upplägg:
- Paus för egenvård, till exempel blodsockerkoll, druvsocker eller insulin, utan att det påverkar bedömningen.
- Extra skrivtid när pauser eller blodsockernivå gör att fokus försvinner en stund.
- Tillgång till druvsocker och vatten under provet.
- Placering som gör det enklare att hantera larm och egenvård lugnt, till exempel nära dörren.
- Vem eleven vänder sig till om stöd behövs snabbt.
- Hjälpmedel som behövs för egenvård kan behöva vara framme, även om skolan annars har regler om teknik.
- Plan om provet inte kan genomföras, till exempel omprov eller komplettering.
- Tips! Föreslå att eleven skriver blodsockervärde på provet när värdet är högt eller lågt.
Om egenvård eller stöd i skolarbetet inte fungerar kan det hjälpa att följa en tydlig ordning. Här är en översikt som brukar vara lätt att använda. Detta upplägg fungerar som regel i alla skolformer. Vissa steg, som åtgärdsprogram och överklagande, gäller bara i skolan och inte i förskolan.
- Ta upp frågan med rektor, eller med förskolans/skolans ledning, och be om en konkret beskrivning av hur rutiner och ansvar ska fungera i praktiken. Be att samtalen protokollförs så blir det enklare att följa upp.
- Om det inte leder vidare, lämna klagomål till huvudmannen som ska ha rutiner för klagomål, utreda och återkoppla.
- Om problemet kvarstår efter att du har klagat hos huvudmannen kan du vända dig till Skolinspektionen, som ofta vill att huvudmannen först har fått möjlighet att hantera frågan.
- Gäller det särskilt stöd? Du kan överklaga beslut om åtgärdsprogram eller beslut att inte ta fram åtgärdsprogram.
- Om du bedömer att barnet, eleven eller studenten missgynnas på grund av funktionsnedsättning kan en anmälan om diskriminering, till exempel bristande tillgänglighet, vara aktuell. Vänd dig till Diskrimineringsombudsmannen.
Skolresor, studiebesök och friluftsdagar
Skolan ansvarar för att eleven kan delta på lika villkor även när undervisningen sker utanför skolan, till exempel vid studiebesök, friluftsdagar och skolresor. I gymnasiet sköter många elever sin typ 1-diabetes mer självständigt, men skolan behöver ändå ha en tydlig plan för egenvård, ansvar och stöd om något avviker.
- Vem i personalen är kontaktperson under aktiviteten, och vem är reserv om något händer?
- Hur når eleven personalen snabbt om blodsockret påverkar måendet eller om tekniken strular?
- Var finns diabetesmaterial, och vad tar eleven med själv jämfört med vad skolan ansvarar för?
- Hur skapar skolan utrymme för pauser för blodsockerkoll, druvsocker eller insulinbehandling utan att eleven hamnar efter eller utanför gruppen?
- Hur sker kontakt med vårdnadshavare när eleven är under 18 år, och hur gör ni när eleven är myndig och själv styr informationsdelning?
- Hur gör skolan om tider ändras, resan blir längre än planerat eller aktiviteten byter upplägg?
Om eleven går på internatskola
Oavsett om eleven är minderårig eller myndig har skolan ansvar för att utbildningen fungerar på lika villkor. Om internatboendet erbjuds som en del av skolgången omfattar ansvaret också boendemiljön.
Skolan ska göra de anpassningar som behövs för att eleven ska kunna delta på lika villkor. Det kan gälla mat, insulin och hjälpmedel under skoldagen, eller provsituationer där blodsockret påverkar ork eller koncentration. För minderåriga elever sker planering och uppföljning i dialog med vårdnadshavare och diabetesteam. För myndiga elever sker det med elevens samtycke.
Om skolan erbjuder internatboende ska internatet vara en trygg plats. Det innebär att det finns tydliga rutiner för hur personal agerar vid akuta situationer och hur hjälp tillkallas, även om eleven sköter sin dagliga egenvård själv. För minderåriga elever behöver kontaktvägar och ansvar vara tydligt förankrade med vårdnadshavare. För myndiga elever behöver stöd och information bygga på elevens samtycke.
När eleven blir äldre
När eleven är under 18 år är vårdnadshavarna ofta en del av planeringen. När eleven har blivit myndig är det i regel eleven som bestämmer hur information delas och vilka som deltar i planering och uppföljning. Det kan vara bra att i god tid prata om hur kommunikationen ska fungera när eleven tar över mer av kontakten själv.
Universitet, högskola och komvux
Skolan ansvarar för att studierna kan genomföras tryggt och på lika villkor.
Rättigheter och stöd
På universitet och högskola kan studenten ha rätt till pedagogiskt stöd och anpassningar, så att studier kan genomföras på lika villkor. Stöd formas utifrån behov och ska vara skäligt i den aktuella situationen. Här ligger mycket ansvar på studenten att ta kontakt med lärosätets stödfunktion, men lärosätet behöver också ha tydliga vägar in och rutiner för skäliga anpassningar.
Det kan du förvänta dig vid universitet och högskola
Du ska kunna räkna med att lärosätet erbjuder följande:
- Möjlighet till pedagogiskt stöd och anpassningar så att studierna fungerar på lika villkor.
- Dialog om skäliga anpassningar vid undervisning och examination, utifrån behov.
- Egenvård ska kunna genomföras i studiemiljön utan att studierna påverkas.
- Tydliga kontaktvägar, ofta via samordnare eller motsvarande funktion för pedagogiskt stöd.
Vad brukar räknas som stöd och anpassningar
Stöd kan se olika ut beroende på hur typ 1-diabetes påverkar studierna. Det kan till exempel handla om möjlighet att äta, ta insulin, kontrollera blodsocker eller byta hjälpmedel under föreläsningar, seminarier och tentor. Det kan också handla om pauser, anpassad examination eller extra tid om blodsockret påverkar ork, koncentration eller prestation. För många blir det tydligast om stöd och anpassningar skrivs ner i en överenskommelse med lärosätets samordnare eller motsvarande.
Egenvård under studietiden
Som vuxen ansvarar studenten normalt själv för sin egenvård och kontakten med vården. Samtidigt kan studiemiljön behöva vara utformad så att egenvård kan genomföras på ett tryggt och förutsägbart sätt, särskilt i samband med undervisning och examination.
Prov och andra examinationer kan bli extra tuffa när blodsockret svänger. Anpassningar handlar om att ta bort hinder, så att provet blir så rättvist som möjligt för eleven. Dessa anpassningar behöver förberedas i god tid och får inte ändra provets syfte eller det som ska prövas.
Skolverket kan inte rekommendera anpassningar i enskilda fall. Det viktiga är att skolan tillsammans med eleven och vårdnadshavarna hittar en lösning som fungerar i praktiken. Här är exempel som kan fungera, beroende på elevens behov och provets upplägg:
- Paus för egenvård, till exempel blodsockerkoll, druvsocker eller insulin, utan att det påverkar bedömningen.
- Extra skrivtid när pauser eller blodsockernivå gör att fokus försvinner en stund.
- Tillgång till druvsocker och vatten under provet.
- Placering som gör det enklare att hantera larm och egenvård lugnt, till exempel nära dörren.
- Vem eleven vänder sig till om stöd behövs snabbt.
- Hjälpmedel som behövs för egenvård kan behöva vara framme, även om skolan annars har regler om teknik.
- Plan om provet inte kan genomföras, till exempel omprov eller komplettering.
- Tips! Föreslå att eleven skriver blodsockervärde på provet när värdet är högt eller lågt.
Om egenvård eller stöd i skolarbetet inte fungerar kan det hjälpa att följa en tydlig ordning. Här är en översikt som brukar vara lätt att använda. Detta upplägg fungerar som regel i alla skolformer. Vissa steg, som åtgärdsprogram och överklagande, gäller bara i skolan och inte i förskolan.
- Ta upp frågan med rektor, eller med förskolans/skolans ledning, och be om en konkret beskrivning av hur rutiner och ansvar ska fungera i praktiken. Be att samtalen protokollförs så blir det enklare att följa upp.
- Om det inte leder vidare, lämna klagomål till huvudmannen som ska ha rutiner för klagomål, utreda och återkoppla.
- Om problemet kvarstår efter att du har klagat hos huvudmannen kan du vända dig till Skolinspektionen, som ofta vill att huvudmannen först har fått möjlighet att hantera frågan.
- Gäller det särskilt stöd? Du kan överklaga beslut om åtgärdsprogram eller beslut att inte ta fram åtgärdsprogram.
- Om du bedömer att barnet, eleven eller studenten missgynnas på grund av funktionsnedsättning kan en anmälan om diskriminering, till exempel bristande tillgänglighet, vara aktuell. Vänd dig till Diskrimineringsombudsmannen.
Källor
Skolverket, Egenvård i förskola, skola och fritidshem
Skolverket, Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Egenvårdsplaner för förskolan och skoldagen
Granskad av: Emma Skepp, barnrättsstrateg och sakkunnig barn- och föräldrafrågor