Undersökning

2026 års rapport om typ 1-diabetes

Slumpartad vård och åldersdiskriminering

Sverige har långt till jämlik vård. Enligt studier ger AID-teknik bättre vård och bättre livskvalitet för de allra flesta med typ 1-diabetes, men alla har inte tillgång till den. För att belysa orättvisan och förstå vad den beror på har Barndiabetesfonden analyserat detaljerad statistik om pumpförskrivning från Nationella Diabetesregistret.

I två enkäter försöker vi dessutom fånga personalens och patienternas uppfattningar om vad som egentligen styr vem som får tillgång till den bästa tekniken. I takt med att pump­ tekniken blir mer och mer avancerad och självgående, riskerar skillnaderna och förutsättningarna för hälsa att öka mellan dem som får och dem som inte får.

59% tar insulin med spruta
— trots modern pumpteknik.

Bäst att bo i rätt region

En vuxen med typ 1-diabetes har störst chans att få en modern insulinpump i Värmland. De olika regionerna skiljer sig mycket i förskrivning. Ett modernt AID-system kostar runt 50 000 kronor per person och år, och en faktor som påverkar är var i sjukvårdssystemet kostnaden hamnar. En del regioner lägger den direkt på mottagningens budget, vilket gör att insulinpumparna konkurrerar med till exempel sjuksköterskelöner. Andra regioner väljer att lägga kostnaden centralt.

3,5X vanligare med insulinpump till äldre i Värmland än i Västmanland.

Skillnader mellan olika mottagningar

De olika mottagningarna bestämmer själva över sin förskrivning, vilket gör att det ser olika ut. Till exempel använder 58 procent av de vuxna med typ 1-diabetes som tillhör medicinmottagningen i Falun i Region Dalarna insulinpump. Motsvarande siffra på Västmanlands sjukhus i Sala är 25 procent. Det finns också stora skillnader inom samma region. Stockholm sticker ut.

Åldersdiskriminering

Det är en påtaglig skillnad mellan tillgången till modern medicinteknik i olika åldrar. Den går i olika grad igen i hela landet.

Snittet för pumpanvändning hos personer med typ 1-diabetes som är över 65 år är 16 procent. En region har ingen pumpanvändare alls i den åldersgruppen. Skillnaden är störst på mottagningsniva. Somliga regioner har inte en enda pumpanvändare över 65 år, medan var tredje patient har det på mottagningen med högst förskrivning. Tabellen visar de fem mottagningarna i Sverige med högst pumpförskrivning bland patienter 66 år och äldre.

Skillnad i olika regioner

Snittet för pumpanvändning hos personer med typ 1-diabetes som är över 65 år är 16 procent. En region har ingen pumpanvändare alls i den åldersgruppen. Skillnaden är störst på mottagningsniva. Somliga regioner har inte en enda pumpanvändare över 65 år, medan var tredje patient har det på mottagningen med högst förskrivning. Tabellen visar de fem mottagningarna i Sverige med högst pumpförskrivning bland patienter 66 år och äldre.

Barndiabetesfonden: Fem krav för en jämlik typ 1-diabetesvård

För att öka jämlikheten i den svenska vården och se till att personer med typ 1-diabetes får leva så frisk aliv som möjligt, behövs ett helhetsgrepp. Följande punkter är centrala för att se till att AID-tekniken blir tillgänglig till alla som vill och kan:

1. Gör AID-system till förstahandsval i nationella riktlinjer. Socialstyrelsen ska rekommendera AID-system som förstahandsbehandling vid typ 1-diabetes.
2. Säkerställ ett nationellt likvärdigt utbud. Tillgången till pumpar och CGM ska inte avgöras av vilken ålder patienten har, eller vilken region eller mottagning den tillhör. Samma behandling ska erbjudas alla i hela landet.
3. Lägg ansvaret för att erbjuda modern teknik på vården – inte på patienten. Förskrivande team ska aktivt erbjuda uppgradering till modern teknik. Sex av tio vuxna patienter uppger att de sällan eller aldrig diskuterar hjälpmedelsalternativ med sitt diabetesteam. Det är ett systematiskt brott mot patientens lagstiftade rätt att vara delaktig i behandlingen.
4. Överväg nationell finansiering. Hjälpmedel behöver finansieras så att regionernas ekonomi inte styr vem som får modern teknik. Dagens system skapar incitament att prioritera ned dyrare behandling trots att den långsiktigt är samhällsekonomiskt lönsam.
5. Säkra tillgången till specialistkompetens nationellt. Bristen på specialistsjuksköterskor är en strukturell orsak till ojämlik tillgång.
   Kompetensförsörjningen måste säkras.

Priset för typ 1-diabetes

Hjälpmedel måste ses som en investering och inte en kostnad

I förra åreets rapport från Barndiabetesfonden, framtagen av Institutet för hälsoekonomi (IHE), sattes för första gången en samlad prislapp på typ 1-diabetes i Sverige: 12,9 miljarder kronor för år 2023. De viktigaste poängerna:

• Komplikationerna är den enskilt största kostnaden: 4,3 miljarder kronor innebär en tredjedel av notan.
• Enbart hjärt- och kärlsjukdom orsakad av typ 1-diabetes kostar 2,3 miljarder. Lika mycket som hela medicintekniken.
• Medicinteknik kostar 2,3 miljarder för pumpar, pennor, CGM och förbrukningsmaterial.
• Produktionsbortfall för personer med sjukdomen och deras föräldrar: 2,8 miljarder.
• Diabetesresurs i förskola och skola: 1,4 miljarder.

Sambandet är tydligt. Bättre blodsockerkontroll genom modern medicinteknik sänker risken för just de komplikationer som driver de största kostnaderna och har potential att minska kostnader på nästan varje annat område. Varje krona som inte läggs på hjälpmedel idag riskerar att komma tillbaka mångdubblad som hjärtinfarkt, stroke, demens, depression eller njursvikt och för tidig död om tio, tjugo eller trettio år. Investeringar i medicinteknik är därför en av få åtgärder som direkt kan krympa morgon­ dagens samhällsnota.

Fler delar av rapporten

Rapporten i korthet

Den här rapporten handlar om vilka som får tillgång till modern insulinpump med AID-teknik, och vilka som väljs bort.

Bakgrund

Typ 1-diabetes är den vanligaste livshotande, obotliga sjukdomen bland barn i Sverige, men man kan insjukna när som helst.

Reportage

Tekniken och resultaten finns. Ändå avgör postnummer, ålder och vilken sjuksköterska du hamnar hos om du får tillgång till AID-teknik.