Enkätresultat 2026
Barndiabetesfonden genomförde våren 2026 två enkäter. Nedan redovisas svaren på dessa.
Enkätresultat 2026
Barndiabetesfonden genomförde våren 2026 två enkäter: en riktad till diabetesmottagningarna (professionsenkäten) och en till personer som lever med typ 1-diabetes (patientenkäten). Nedan redovisas svaren på samtliga slutna frågor. Andelar är avrundade till heltal och baseras på antalet som besvarat respektive fråga.
Professionsenkäten
Professionsenkäten besvarades av 108 barn- och vuxenmottagningar i samtliga 21 regioner mellan februari och april 2026. Om inget annat anges är basen 108 svarande mottagningar.
Knappt hälften, 49 procent, uppgav att alla som vill får tillgång, och ytterligare 48 procent att de flesta får tillgång. Endast 2 procent svarade att bara vissa grupper får tillgång, och 1 procent visste inte.
Bas: 108 mottagningar.
En majoritet, 54 procent, uppgav att kostnaden belastar mottagningens egen budget. 26 procent svarade att den ligger centralt på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, 6 procent centralt på sjukhuset, och 15 procent visste inte.
Bas: 108 mottagningar.
Drygt hälften, 56 procent, svarade nej, inte alls. 22 procent uppgav att ekonomin påverkat i liten utsträckning, 16 procent i viss utsträckning och 4 procent i stor utsträckning. 3 procent visste inte.
Bas: 108 mottagningar.
Förväntad förbättring av livskvalitet rankades högst: 94 procent angav stor inverkan. Därefter följde patientens önskemål med 87 procent och antalet hypo- och hyperglykemier med 82 procent. Time in Range angavs av 69 procent och HbA1c av 68 procent. Regionens ekonomi hamnade tydligt sist, med endast 11 procent som angav stor inverkan.
Bas: 108 mottagningar.
61 procent uppgav att de har interna riktlinjer, medan 39 procent svarade nej.
Bas: 108 mottagningar.
Sammanlagt 93 procent uppgav att patienten har avgörande eller stort inflytande (12 procent avgörande, 81 procent stort). 7 procent angav begränsat inflytande och 1 procent visste inte.
Bas: 108 mottagningar.
97 procent av mottagningarna uppgav att de arbetar mycket aktivt med detta. Resterande 3 procent fördelade sig på begränsad utsträckning, inte alls och vet ej.
Bas: 108 mottagningar.
94 procent uppgav att de arbetar mycket aktivt, 6 procent i begränsad utsträckning och 1 procent visste inte.
Bas: 108 mottagningar.
45 procent uppgav att mottagningen är mycket väl förberedd och 37 procent ganska väl förberedd. 10 procent angav delvis förberedd, 5 procent i liten utsträckning och 3 procent visste inte.
Bas: 108 mottagningar.
31 procent uppgav att kompetensutvecklingen fungerar mycket väl och 62 procent ganska väl. 6 procent svarade varken bra eller dåligt, och enstaka svar angav ganska dåligt eller vet ej.
Bas: 108 mottagningar.
Patientenkäten
Patientenkäten är självrekryterad och besvarades av 1 022 personer med typ 1-diabetes under våren 2026. Svarande rekryterades genom mailutskick och efterlysningar på sociala medier, vilket kan påverka resultatet. Basen varierar mellan frågorna eftersom alla respondenter inte besvarade alla frågor; den anges efter varje fråga.
Bakgrund
98 procent använder CGM och 2 procent mäter med stick i fingret.
Bas: 1 022 svarande.
38 procent uppgav att de fick välja ur hela regionens upphandlade sortiment och 18 procent ur delar av sortimentet. 31 procent svarade att vården valde åt dem, och 13 procent angav annat.
Bas: 858 svarande.
Attityder och erfarenheter
Följande påståenden besvarades på en fyrgradig skala. Andelen som instämmer anges som de två högsta stegen sammanslagna (instämmer ganska eller mycket bra).
81 procent instämmer i att de är insatta i modern medicinteknik, medan 19 procent inte gör det.
Bas: 858 svarande.
75 procent instämmer i att de skulle byta hjälpmedel för bättre blodsockervärden; 25 procent instämmer inte.
Bas: 858 svarande.
81 procent instämmer i att de skulle byta hjälpmedel för ökad livskvalitet, vilket är en något högre andel än för enbart bättre värden.
Bas: 858 svarande.
Endast 12 procent instämmer i påståendet, medan 88 procent inte gör det. Motståndet mot ny teknik framstår alltså som litet bland de svarande.
Bas: 858 svarande.
6 procent instämmer i påståendet och 94 procent instämmer inte. Det är få som beskriver en situation där de själva tackar nej till en uppgradering som vården erbjuder.
Bas: 858 svarande.
36 procent instämmer i att alternativ brukar diskuteras, medan 64 procent inte känner igen sig i det. Närmare två tredjedelar upplever alltså sällan eller aldrig en dialog om hjälpmedelsval.
Bas: 858 svarande.
13 procent instämmer i att de inte får de hjälpmedel de vill ha, medan 87 procent inte instämmer.
Bas: 858 svarande.
Nekade hjälpmedel
62 procent uppgav bättre livskvalitet och 57 procent bättre HbA1c efter sitt senaste byte. 12 procent angav ingen förbättring och 10 procent hade aldrig bytt hjälpmedel.
Bas: 199 svarande som angett minst ett sakligt skäl. Utöver dessa uppgav 64 personer att de inte fått något tydligt svar — nästan var fjärde av dem som nekats.
Diabetesteamets kompetens
57 procent upplever att teamet är mycket kunnigt och 34 procent att det är ganska kunnigt. 4 procent upplever att teamet inte är kunnigt, och 5 procent uppgav att de inte vet eftersom de inte pratar om modern medicinteknik.
Bas: 858 svarande.
52 procent svarade ja, verkligen, och 41 procent till viss del. 4 procent upplevde ingen förståelse alls och 3 procent visste inte.
Bas: 858 svarande.
62 procent uppgav bättre livskvalitet och 57 procent bättre HbA1c efter sitt senaste byte. 12 procent angav ingen förbättring och 10 procent hade aldrig bytt hjälpmedel.
Bas: 858 svarande.