Vetenskapliga rådets arbete
Varje år delar Barndiabetesfonden ut tiotals miljoner kronor till forskning om typ 1-diabetes. Att pengarna hamnar rätt – i de projekt som har störst möjlighet att göra verklig skillnad – är vetenskapliga rådets uppgift.
Uppdraget
Vetenskapliga rådet är Barndiabetesfondens kvalitetssäkring. Rådet bedömer varje ansökan om forskningsanslag som kommer in, betygsätter och rangordnar dem och lämnar sedan en rekommendation till Barndiabetesfondens stiftelses styrelse, som fattar det formella beslutet om hur forskningsanslagen ska fördelas. Ordföranden för det vetenskapliga rådet är med på styrelsemötet, presenterar förslaget och svarar på frågor om hur ansökningarna har bedömts.
Vilka sitter i rådet
Rådet består av en ständig ordförande och fem ledamöter som själva är meriterade forskare inom typ 1-diabetes. Ledamöterna kommer från olika lärosäten och representerar olika forskningsområden inom klinisk, epidemiologisk och preklinisk forskning. De utses för en mandatperiod på fem år. En ledamot slutar och en ny tillkommer varje år. Systemet ska ge rådet en bred forskningskompetens, samtidigt som sammansättningen ska balansera erfarenhet och nya perspektiv.
Så granskas en ansökan
16 oktober varje år öppnar Barndiabetesfonden för att ta emot ansökningar om forskningsmedel. Ansökningstiden går ut den 1 december. Sedan pågår vetenskapliga rådets granskning till februari, och besluten fattas i mars. Processen tar månader, och det är avsiktligt.
Den allra första frågan rådet ställer är om forskningsprojektet är relevant för typ 1-diabetes. Det är bara sådan forskning som Barndiabetesfonden finansierar. Därefter bedöms vetenskaplig kvalitet, nytänkande, genomförbarhet och den sökandes kompetens.
Varje ansökan läses av tre ledamöter som bedömer den oberoende av varandra, utan att se vad de andra har kommit fram till. Om rådet bedömer att de inte kan tillräckligt om ett forskningsområde för att kunna bedöma ansökan rättvist, tas extern expertis in. Därefter diskuteras ansökningarna gemensamt på ett rådsmöte, innan rådet enas om sin rekommendation. Innan mötet har det fått veta hur mycket pengar Barndiabetesfonden totalt kan dela ut. Rådet avgör självt hur många av ansökningarna de vill rekommendera för anslag, och vilka summor de ska få.
Jäv
Kretsen av svenska forskare med rätt specialistkunskap är liten, och flera av rådets ledamöter söker själva anslag från fonden. Därför är rådet bundet av strikta jävsregler. Jäv gäller inte bara den som själv har sökt, utan också nära samarbeten och gemensamma publikationer under de senaste fem åren och jävsförhållandet mellan en handläggare och en doktorand är livslångt. Den som anmält jäv förlorar tillgången till ansökan och är inte med när den behandlas.
För att varje ledamot ska kunna göra en fri bedömning kan medlemmarna i rådet inte se vem som har satt ett enskilt betyg. Inför den slutliga gemensamma bedömningen visas bara ett snittbetyg inom varje område.
Barndiabetesfonden delar årligen ut tiotals miljoner till svensk forskning. Varje krona som samlas in ska gå till att uppnå målet – en framtid fri från typ 1-diabetes.