Tre liv med typ 1-diabetes
Systrarna Filippa och Felicia Jartén samt vännen Sandra Bennerdt vet av egna erfarenheter hur påfrestande typ 1-diabetes kan vara.
Puberteten kan göra typ 1-diabetes mer oförutsägbar. Kroppen förändras, vardagen blir friare och relationer får större plats. Här finns tips till dig som är ung, men även till dig som förälder.
Texten på denna sida ersätter inte råd från vården.
Under puberteten påverkar hormoner och tillväxt hur mycket insulin som behövs. Det är vanligt att blodsockret varierar mer och att det som nyss fungerade plötsligt fungerar sämre. Det betyder inte att du gör fel. Kroppen behöver bara mer insulin under den här perioden.
Tillväxt, hormoner, aptit och blodsocker hänger ihop under tonåren. De allra flesta ungdomar med typ 1-diabetes växer och utvecklas normalt, men om du eller dina föräldrar är oroliga för längd, vikt eller pubertetsutveckling är det viktigt att ta upp det med diabetesteamet.
Ja, under puberteten är det vanligt att kroppen blir mindre känslig för insulin under perioder. Det kallas insulinresistens och kan göra att insulinbehovet ökar, även om rutinerna är ungefär desamma som tidigare. Vid typ 1-diabetes handlar det ofta om att se över insulindoser, rutiner, sömn, stress och fysisk aktivitet tillsammans med diabetesteamet. Försök inte lösa större förändringar ensam, särskilt inte om blodsockret svänger mycket under en period.
Under puberteten förändras kroppens hormoner, tillväxt och insulinkänslighet. Det kan göra att blodsockret svänger mer än tidigare, även när du gör ungefär som vanligt. Ofta handlar det inte om att du har gjort fel, utan om att kroppen fungerar annorlunda under en period.
Körkort
De allra flesta kan ta körkort med typ 1-diabetes. Reglerna handlar främst om trafiksäkerhet och risken för allvarlig hypoglykemi. Vid ansökan om körkortstillstånd ska du skicka ett läkarintyg till Transportstyrelsen för att visa att din typ 1-diabetes inte utgör en trafiksäkerhetsrisk. Intyget behöver följas upp regelbundet. Hur ofta beror på den individuella bedömningen, men för personbil får det inte gå mer än fem år mellan läkarintygen.
Praktiskt kan det hjälpa att göra så här vid bilkörning:
För högre behörigheter och yrkestrafik kan det finnas extra krav och ibland behov av läkarintyg. Reglerna har också ändrats de senaste åren, så det är bra att kolla vad som gäller för just den behörighet du siktar på.
Yrkesval
Typ 1-diabetes är sällan ett hinder för att välja utbildning eller jobb. I vissa yrken finns medicinska krav eftersom ett plötsligt lågt blodsocker kan bli en säkerhetsrisk, till exempel i vissa roller inom yrkestrafik. Andra yrken med begränsningar för personer med typ 1-diabetes: polis, brandman, pilot.
Om du är osäker, ta reda på kraven tidigt. Då slipper du överraskningar och kan hitta alternativ som passar dina mål.
Värnplikt
Många börjar fundera på mönstring i mitten eller slutet av tonåren. Enligt Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder får du som har typ 1-diabetes inte göra värnplikt.
I slutet av tonåren går många över från barnmottagning till vuxenvård. På många håll sker det genom en överlämning där du träffar team från både barnmottagningen och vuxenmottagningen. Det kan kännas stort, men du behöver inte kunna allt direkt. Målet är att du steg för steg ska få stöd att ta mer ansvar på ett sätt som fungerar för dig i vardagen.
I puberteten växer behovet av att bestämma själv. Samtidigt kräver typ 1-diabetes rutiner som ibland krockar med frihetskänslan. Det som ofta hjälper mest är att flytta fokus från kontroll till samarbete. Då kan ansvar växa utan att relationen blir en kamp. Målet är inte att vuxna ska backa helt, utan att ansvaret växer steg för steg i takt med att ungdomen är redo.
– Sara Hammer, legitimerad psykologMer beröm och mindre tjat är en framgångsrik strategi när du vill stötta din ungdom.
Tonåren innebär mer tid med kompisar, fler aktiviteter och fler snabba beslut. Det kan kännas tryggare om någon i närheten vet lite, så att du slipper hantera allt ensam när du blir låg, hög eller behöver pausa.
Det kan vara en kompis du litar på, en vuxen i skolan, en tränare eller en ledare. Poängen är inte att många ska veta mycket, utan att några få vet tillräckligt för att du ska känna dig trygg.
Det viktigaste att känna till
När du är borta från hemmet kan det kännas skönt att ha en enkel plan. Målet är att du ska kunna följa med på lika villkor, utan att typ 1-diabetes tar över hela upplevelsen.
Bra att bestämma i förväg
I puberteten blir rutiner ofta mindre regelbundna. Du kanske äter senare, hoppar över mellanmål, tränar mer spontant eller sover oregelbundet. Det påverkar blodsockret, och det påverkar också orken att hantera typ 1-diabetes.
När mycket händer kan det hjälpa att ha några enkla saker att falla tillbaka på.
Mat i tonåren blir ofta mer spontan. Du äter kanske i skolan, på stan, hemma hos kompisar eller sent på kvällen. Ibland blir det snacks i stället för måltid, ibland blir det snabbmat, ibland dröjer det länge mellan måltiderna. Det är vanligt att blodsockret påverkas mer när tiderna skiftar och måltiderna blir oregelbundna. Målet är inte att göra allt perfekt, utan att ha några enkla hållpunkter som gör det lättare att ta hand om kroppen även när planen spricker.
Kommentarer om vikt, kropp eller att gå ner i vikt kan kännas jobbiga, även när de är välmenande. Om sådana kommentarer påverkar dig, har du rätt att säga ifrån eller be någon vuxen om stöd.
Under puberteten kan kroppen förändras snabbt. Det kan väcka jämförelser, skam eller ett behov av kontroll. Vid typ 1-diabetes blir det dessutom ofta mycket fokus på mat och kolhydrater. Det är vanligare med ätstörningar och stört ätbeteende bland unga med typ 1-diabetes, särskilt tonårsflickor, jämfört med jämnåriga utan sjukdomen.
Vid typ 1-diabetes kan oro för mat, vikt eller kropp påverka hur egenvården fungerar. Ibland används ordet diabulimi när ångest kring vikt och kropp gör att det blir svårt att ta hand om sin typ 1-diabetes på ett tryggt sätt.
Om mat, vikt, kropp eller diabetesrutiner tar mycket plats i tankarna, eller om egenvården börjar kännas svår att sköta på ett sätt som känns tryggt, kan det vara en signal om att du behöver mer stöd. Det finns hjälp att få och du behöver inte bära det ensam.
Träning är toppen för kroppen på lång sikt eftersom det ger jämnare blodsocker och mer ork. På kort sikt ger träning mer svängningar som du behöver hantera. Effekten kan komma senare, även på natten, eftersom träning kan öka insulinkänsligheten i upp till ett dygn.
Typ 1-diabetes och muskeltillväxt
Träning, mat, återhämtning och insulin hänger ihop. Om blodsockret ofta ligger högt eller svänger mycket kan det påverka ork, återhämtning och hur träningen känns. Men med stöd, anpassningar och fungerande rutiner går det att bygga styrka och muskler med typ 1-diabetes. Det finns många elitidrottare med typ 1-diabetes.
Sömnbrist kan göra det svårare att få stabila värden och svårare att orka med egenvården, särskilt i perioder med stress. För många märks det också på humör, koncentration och ork i skolan.
För många kommer alkoholdebuten under tonåren. Alkohol kan påverka blodsockret på olika sätt. Vissa drycker kan först höja blodsockret, men flera timmar senare ökar risken för lågt blodsocker, särskilt under natten. När levern bryter ner alkohol försämras kroppens förmåga att höja blodsockret vid låga värden. Därför behöver alkohol hanteras med extra planering vid typ 1-diabetes. Även om alkohol inte är tillåtet för personer under 18 år vet vi att en del ungdomar ändå provar, och då är det extra viktigt att känna till riskerna.
Mer om alkohol och typ 1-diabetes
Med typ 1-diabetes kan nikotin och andra droger göra det svårare att ha koll på blodsocker, insulin och kroppens signaler. Rökning ökar kraftigt risken för komplikationer som påverkar hjärta, blodkärl, njurar och ögon. Även snus, vitt snus och vaping innebär hälsorisker. Alla former av nikotin bör undvikas vid typ 1-diabetes.
Att vara ung med typ 1-diabetes kan kännas tungt ibland. Det kan handla om trötthet, att känna sig annorlunda, att bli less på larm och att aldrig få en paus från sjukdomen. Det finns hjälp som kan göra skillnad. Många känner också diabeteströtthet, alltså att bli trött på allt som typ 1-diabetes kräver. Det är inte samma sak som depression, men det är ändå viktigt att ta på allvar och be om stöd.
Prata med någon som kan psykosocialt stöd, till exempel kurator eller psykolog kopplad till mottagningen. Du kan också ta upp diabeteströtthet, även om du inte tror att du är deprimerad eller mår “tillräckligt dåligt”. Sök stöd om du känner igen dig i något av detta under en längre tid:
Om du ofta missar insulin, undviker att kolla blodsockret eller får återkommande höga värden och ketoner, behöver du mer stöd. Ketoacidos (syraförgiftning) kan uppstå när kroppen får för lite insulin och det kan vara allvarligt. Sök vård direkt om du har ketoner och samtidigt mår illa, kräks, har ont i magen, andas djupare än vanligt, eller blir ovanligt trött eller förvirrad.
Ta också kontakt med diabetesteamet om du ofta missar insulin, om du får ketoner flera gånger, eller om allt kring typ 1-diabetes börjar kännas för mycket.
Hitta andra i samma situation. Många upplever att det blir lättare när de inte behöver förklara allt från början.
Klick är en app för dig som är 13–18 år och som lever med typ 1-diabetes. Dela erfarenheter och få inspiration och stöd från andra som vet hur det är att leva med typ 1.
Närhet kan vara pirrigt, fint och ibland lite nervöst. Med typ 1-diabetes kan det också dyka upp praktiska frågor. Det viktiga är att du ska kunna vara spontan, men ändå känna dig trygg.
Sex och typ 1-diabetes
Sex kan bli enklare när du slipper fundera på tekniken och risk för låga värden i stunden.
Praktiska saker som ofta hjälper:
Om du vill prata med någon
Det är helt rimligt att ha frågor om kroppen, relationer och sex. Du kan ta upp det med diabetesteamet. Om du tar upp det under ett besök på mottagningen kan du be din vårdnadshavare att gå ut en stund, eller också bokar du in ett eget besök.
Preventivmedel
De flesta preventivmedel går att använda även vid typ 1-diabetes, men det är bra att välja tillsammans med barnmorska eller läkare. Kondom är det enda skyddet som också skyddar mot könssjukdomar.
Systrarna Filippa och Felicia Jartén samt vännen Sandra Bennerdt vet av egna erfarenheter hur påfrestande typ 1-diabetes kan vara.
Mer beröm och mindre tjat, är en framgångsrik strategi, enligt Sara Hammer, psykolog och förälder till en 12-årig dotter med…
1177: När barn och unga får diabetes typ 1, Så kan du må bättre vid diabetes typ 1
Transportstyrelsen: Regler om körkort och diabetes
Plikt och prövningsverket: Inte kallad till mönstring
Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder (pdf)
Karolinska Universitetssjukhuset: Kunskapscentrum för egenvård vid diabetes typ 1 hos barn och unga
Breakthrough T1D: Support for Teens with Type 1 Diabetes
Diabetes UK: Talking to your teenager about diabetes
ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2022
ISPAD Clinical Practice Consensus Guidelines 2022: Diabetes in adolescence
Ragnar Hanås: Typ 1 diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna
Karolina Janson och Lotta Skoglund: Hjälpredan för typ 1-diabetes
Granskad av:
Anna-Lena Fureman, med.dr, barnläkare, ordförande i SFPED
Elsa Håkansson, psykolog