Träning, kolhydrater och typ 1-diabetes

Vid träning med typ 1-diabetes räcker det inte att bara ha koll på blodsockret. Forskaren Stig Mattsson lyfter energitillgänglighet och kolhydrater som avgörande faktorer för både ork och effektiv återhämtning.

Hur mycket ska man äta när man tränar med typ 1-diabetes? När behöver man fylla på och inte? För Stig Mattsson, forskare, dietist och långvarig rådgivare till elitidrottare –bland annat det svenska längdlandslaget – är svaret tydligt: fysiologin skiljer sig mindre än många tror. Utmaningen ligger i insulinet.

– I stora drag fungerar kroppen hos en person med typ 1-diabetes precis som hos någon utan diabetes. Skillnaden är att insulinregleringen inte sker automatiskt. Utmaningen ligger därför i att kunna justera insulinet och kolhydratintaget på ett lämpligt sätt inför, under och efter olika typer av träningspass, säger han.

Stig Mattsson visar i sin forskning att det är möjligt att uppnå ett stabilt blodsocker med rätt strategier, men betonar samtidigt att det inte är hela bilden. En vanlig missuppfattning är att ett stabilt blodsocker automatiskt innebär att kroppen får tillräckligt med energi och kolhydrater. Så är dock inte alltid fallet, menar han.

– Jag har sett många som är väldigt duktiga på att justera insulin och därför har fina blodsockerkurvor, men som ändå äter för lite, särskilt kolhydrater. Då bygger man inte upp kroppen på ett optimalt sätt, även om blodsockret ser bra ut.

I sitt arbete inom Sveriges Olympiska kommitté har Stig Mattsson sett att många idrottare får i sig för lite energi och då framför allt kolhydrater. Energitillgänglighet handlar om hur mycket energi som finns kvar i kroppen efter att den energi som behövs för träningen är använd från vårt energiintag. Den energin behövs för kroppens grundläggande basala funktioner. Om energitillgängligheten är för låg kan kroppen reagera med att sänka både hormonproduktion och ämnesomsättning. Det påverkar uppbyggnad, återhämtning och bentäthet negativt – oavsett om idrottaren har typ 1-diabetes eller inte.

– Det som gäller för personer utan typ 1-diabetes gäller också för personer med typ 1-diabetes. Tränar du mer, måste du också äta mer.

Kolhydrater spelar en central roll för att uppnå tillräcklig energitillgänglighet, särskilt vid konditionsidrott. Kroppens glykogenlager töms snabbt vid längre eller intensiv träning och behöver därför fyllas på regelbundet.

– Kolhydrater är inget man ska vara rädd för. Hjärnan och musklerna behöver dem. Utan kolhydrater kan du inte ens förbränna fett effektivt, förklarar Stig Mattsson.

Motionärer med typ 1-diabetes behöver oftast inte extra kolhydrater vid kortare träningspass på upp till en timme, förutsatt att insulinnivåerna är rätt inställda från början. Det innebär i praktiken att måltidsinsulin inte ska påverka träningen och att basinsulinet ofta behöver vara sänkt. Vid längre träningspass räcker däremot inte kroppens egna kolhydratlager, så kallat glykogen, till.

– Upp till en timmes träning klarar kroppen ofta utan extra kolhydrater. Om du ändå behöver fylla på beror det oftast på att du har för mycket insulin i kroppen från start. Tränar du längre än en timme behöver du däremot tillföra kolhydrater.

Stig Mattssons studier av långvarig uthållighetsträning – bland annat under Vasaloppet – visar att personer med typ 1-diabetes kan uppnå ett stabilt blodsocker genom att fylla på med kolhydrater regelbundet, i stället för att kraftigt sänka insulinet.

– När deltagarna fyllde på med cirka 75 gram kolhydrater per timme behövde de inte sänka basinsulinet alls. Blodsockret höll sig stabilt och de kände sig piggare under hela loppet.

Ett oväntat men praktiskt verktyg för att kolla om man får i sig tillräckligt med kolhydrater över tid är vågen.

– Om vikten är stabil från en dag till nästa har du sannolikt hängt med både vätske- och kolhydratmässigt. Snabba viktförändringar handlar nästan alltid om glykogen och vatten, inte om att du har ökat eller minskat dina fettförråd.

Trots att träning ibland upplevs som krånglig vid typ 1-diabetes är Stig Mattssons budskap tydligt: rörelse är en stor fördel för att bibehålla en god hälsa.

– När man förstår sambandet mellan insulin, kolhydrater och blodsocker kan man uppnå ett stabilt blodsocker. Det gör träningen roligare och bidrar också till att man mår bättre.

Var inte rädd för kolhydrater
Kolhydrater behövs för att kunna prestera, återhämta sig och för att kroppen ska fungera normalt – även för fettförbränningen.
Anpassa kolhydrater efter träningslängd
Upp till en timmes träning kräver oftast inga extra kolhydrater, men om du tränar relativt nära inpå en måltidsdos insulin kan du ändå behöva kolhydrater. Pass över en timme behöver påfyllning – cirka 30–60 gram per timme.
Träna inte för nära en måltidsdos insulin
För mycket insulin i kroppen ökar risken för lågt blodsocker. Vänta helst minst två till tre timmar efter måltid innan träning.
Stabilt blodsocker räcker inte
Det räcker inte att blodsockret ser bra ut – du behöver även tillräcklig energitillgänglighet. För lite energi och kolhydrater kan försämra hormonbalansen, vilket påverkar uppbyggnad, återhämtning och bentäthet negativt.
Fyll på systematiskt vid längre pass
Vid långvarig träning visar Stig Mattssons studier att regelbundet intag av kolhydrater ger både jämnare blodsocker och bättre ork – utan att behöva sänka basinsulinet.

Författare

Sara Palmkvist

Frilansande skribent

Relaterade artiklar

Typ 1 diabetes – en sjukdom orsakad av virus?

Typ 1 diabetes behandlas framgångsrikt med insulininjektioner men trots många års intensiv forskning vet forskarna fortfarande inte hur sjukdomen uppstår.…