Går det att förebygga typ 1-diabetes?
Johnny Ludvigsson, världsledande forskare inom typ 1-diabetes och senior professor kommenterar det senaste inom typ 1-diabetesforskningen. Prevention låter sunt, och…
Ska en spaning handla om alkohol? Moral? Får man inte leva som andra bara för att man har typ 1-diabetes?
Jo, det får man, i den mån man lyckas uppnå den metabola kontroll man strävar efter. Men man behöver ha kunskap om alkohol på samma sätt som man behöver kunskap om kost, fysisk aktivitet, insulin, rökning och droger. Detta är extra aktuellt inför kommande semestertider, fester och utlandsresor.
Det bedrivs en hel del forskning om alkohol och typ 1-diabetes. En sökning på kombinationen ger mer än 2 000 vetenskapliga artiklar på PubMed, varav ett knappt hundratal tillkommit de senaste två åren, men få studier är gjorda i Sverige.
Insulinberoende diabetes kan i sällsynta fall bli följden av en svår inflammation i bukspottkörteln orsakad av alkohol, men det finns inga studier som talar för att alkohol orsakar typ 1-diabetes. De flesta studier rör istället följderna av alkoholkonsumtion.
Enligt vissa studier bedöms alkohol vara en nästan lika stor bidragande dödsorsak som cancer hos individer med typ 1-diabetes. Detta sker främst genom att alkohol är en viktig orsak till DKA (diabetesketoacidos) med dödlig utgång, samt till svår nattlig hypoglykemi. En trend tycks vara att alkoholmissbruk – ibland svårt att skilja från annat drogberoende – som leder till sjukhusvård eller intensivvård har ökat bland unga kvinnor.
Det är allmänt känt att alkohol försämrar omdöme och minne, vilket bidrar till felbehandlingar som kan få vådliga konsekvenser. Detta är i de flesta fall orsaken till ketoacidos (avbruten eller otillräcklig insulinbehandling). Det kan till exempel handla om illamående morgonen efter alkoholintag, vilket leder till uteblivet matintag och missade måltidsdoser. Illamåendet misstolkas, samtidigt som alkohol i sig ökar ketonproduktionen.
Den akuta komplikation man främst förknippar med alkohol är dock hypoglykemi. Alkohol omsätts i levern och hämmar dess förmåga att frisätta socker vid lågt blodsocker, eftersom glukoneogenesen blockeras när levern prioriterar att förbränna alkoholen. Denna förmåga kan vara nedsatt i upp till 24 timmar, vilket särskilt riskerar att leda till fördröjd hypoglykemi några timmar efter alkoholintaget. Dessutom påverkar alkohol de motregulatoriska hormonen. Sammantaget kan alkohol orsaka svår, ibland dödlig, nattlig hypoglykemi efter en kombination av alkoholintag och eventuell ökad fysisk aktivitet (till exempel dans).
Utöver risken för akut dödsfall finns en ökad risk för komplikationer. Studier från Finland visar exempelvis att risken för både allvarlig retinopati (ögonskada) och njurskada ökar signifikant i relation till den mängd alkohol individen konsumerar. Alkohol kan också leda till nervskador som, i kombination med den neuropati som typ 1-diabetes kan orsaka, ökar risken för bensår som i värsta fall leder till amputation.
Frusen skuldra (adhesiv kapsulit; ”frozen shoulder”) är en smärtsam stelhet i axelleden som uppstår när ledkapseln blir inflammerad och drar ihop sig. Även här finns en koppling till alkohol. Mekanismen är oklar, men det kan hänga ihop med att alkohol ofta ökar risken för sämre metabol kontroll och en allmän inflammation i kroppen.
TYP 1-DIABETES ökar risken för fettlever. Eftersom alkohol också bidrar till leverskada är kombinationen diabetes och alkohol särskilt riskabel.
Härutöver finns studier som behandlar alkoholens effekter på den psykiska hälsan hos individer med typ 1-diabetes. Här finns kopplingar till depression, ätstörningar och en ökad risk för suicid.
Sammanfattningsvis: Alkohol har många negativa effekter vid typ 1-diabetes. Inställningen till alkohol är därför inte bara en moralisk fråga, utan i högsta grad en medicinsk.
Johnny Ludvigsson, professor emeritus i pediatrik vid Linköpings universitet och överläkare vid Universitetssjukhuset i Linköping