Grundläggande kostlära

Vad är bra mat?

Vad vi äter och hur vi äter påverkar hur vi mår på flera olika sätt. När vi äter näringsrikt och regelbundet får vi i oss det som kroppen behöver, vilket gör att vi orkar mer och mår bättre.

När vi däremot äter näringsfattigt (mat som innehåller mycket socker, lite fiber och mycket mättade fetter) får vi inte i oss tillräckligt av allt som kroppen behöver. Vi blir tröttare, mer lättirriterade och får svårare att koncentrera oss. Alla mår bra av att äta bra och äta regelbundet.

För en person med typ 1-diabetes är det extra viktigt för att hålla blodsockret på en jämn nivå. Den mat som är rekommenderas för personer med typ 1-diabetes är samma mat som rekommenderas för alla människor, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Det är alltså ingen specialkost som gäller. Det är också helt okej att äta sötsaker, men precis som för alla människor är det inte bra att äta sötsaker för ofta eller i för stora mängder.

De nordiska näringsrekommendationerna

Näringsrekommendationerna baseras på den samlade kunskapen från dessa studier. Skillnad i kostrekommendationer kan givetvis skilja mellan olika individer, olika åldrar och framförallt mellan typ 1- och typ 2-diabetes.

Utifrån näringsrekommendationerna är följande matråd bra för alla

Tallriksmodellen

Tallriksmodellen består av tre delar: en del med grönsaker, en med potatis, ris, pasta eller andra kolhydratrika livsmedel samt en del med kött, fisk, tofu eller andra proteinrika livsmedel.

Alla delar tillför viktiga beståndsdelar i vår kost. Grönsaker bidrar med fiber så att magen håller igång samt ger mättad. Denna del är oftast kcal-snål. Därför kan det vara bra att öka grönsakerna om man behöver begränsa sitt energiintag. Den kolhydratrika delen ger näring i form av vitaminer och mineraler samt ger välbehövligt energitillskott. Den proteinrika delen ger också mycket näring samt bidrar till mättnad.

Det viktigaste med tallriksmodellen är inte att maten är upplagd som delarna på bilden, det viktigaste är att alla delar finns med i de proportioner som tallriksmodellen föreslår.

En del med grönsaker, en del med ris, pasta, potatis eller andra kolhydratrika livsmedel samt en mindre del med proteinrika livsmedel som t ex kött, fisk eller tofu. Får vi i oss alla delar så får vi i oss bra med näring och måltidsinsulinet passar som allra bäst.

Näringsämnen

Maten vi äter delas in i kolhydrater, fett och protein och är alla energigivande näringsämnen. Alla ämnen har en viktig uppgift i kroppen och för vår hälsa.

Kolhydrater är lättillgänglig energi och behöver fyllas på regelbundet, framförallt om man rör sig mycket. Fett är vår energireserv och kan sparas som lager i kroppen. Fett har många bra egenskaper och måste finnas som en del av vår kost. Proteinet är kroppens byggstenar och är grunden för att kroppen ska ha material så att den kan växa.

Det är kolhydrater som omvandlas till blodsocker och behöver insulin för att tas upp i cellerna. Kolhydrater är det gemensamma namnet för fiber, stärkelse och olika sockerarter. Skillnaden mellan dessa sorter är framförallt hur de bryts ner i kroppen till glukos som kroppens celler använder till energi. För hälsan och blodsockret är det bra att i första hand välja kolhydrater i form av stärkelse och fiber.

Kolhydrater

Kolhydrater är kroppens främsta källa till energi och ungefär hälften av energibehovet bör komma från kolhydrater. Men mängden kolhydrater som en person behöver äta varje dag varierar. Behovet bestäms utifrån ålder, kön, längd, vikt och hur mycket man rör sig. En person som tränar behöver äta mer än någon som inte rör sig så mycket. Killar behöver äta mer än tjejer – framförallt i tonåren.

Siffrorna i tabellen nedan är därför endast tänkta att ge en uppfattning om vad som är en rimlig portion men måste anpassas enligt det högre intervallet för den som är aktiv och kanske enligt det lägre intervallet för den som inte rör sig så mycket.

Fett

Fettet är nödvändigt för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler och tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Det behövs också för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Dessutom förhöjer fett smaker i maten. Fett är mycket mer energirikt än kolhydrater och protein. Det finns olika typer av fett: mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Skillnaden mellan dem är hur fettsyrorna, som fetterna består av, är uppbyggda. För hälsan är det bättre att välja omättade fetter.

Välj rätt fett

Vilka fettkällor vi väljer påverkar vår hälsa. De bra omättade fetterna hittar vi i livsmedel som avokado, nötter, vegetabiliska oljor och fet fisk som lax och sill. De mättade fetterna som vi bör äta mindre av är feta charkprodukter som bacon, mejeriprodukter som feta ostar och grädde, friterad mat samt smör.

Protein

Protein behövs för att bygga upp celler och för att bilda enzymer och hormoner. De flesta livsmedel innehåller protein och det är därför sällan problem att få i sig tillräckligt med protein, även om man tränar mycket. Protein finns i såväl animaliska produkter som kött, fisk och mjölkprodukter som i vegetariska produkter som baljväxter, tofu, nötter och fröer.

Lågkolhydratskost och typ 1-diabetes

Med kolhydraträkning, ny teknik i form av kontinuerlig glukosmätning, nya insulinpumpar med möjlighet till insulinsuspension för att förebygga låga glukosvärden och nya insulinsorter så är det möjligt att uppnå bra glukoskontroll även med normalkost (NNR2012). En kost där man reducerar mängden kolhydrater kan initialt leda till en minskad insulindos men är behäftat med andra risker. Bland barn och ungdomar vet vi att det finns en risk för försämrad tillväxt och effekten sett till hjärnans utveckling diskuteras också. Därför avråder vi alla försök i denna riktning bland barn och unga. Däremot råder inga tvivel om att alla personer med typ 1-diabetes ska vara noggranna med kosten precis som med annat.