Starta insamling Ge en gåva
Ikon förstoringsglas
Starta insamling Ge en gåva
Publicerad: 2022-05-22
Senast uppdaterad: 2025-06-27

Josefine Jönsson, Lunds Universitet, en ny lovande forskare inom typ 1-diabetes

Josefine Jönsson, forskare vid Lunds universitet, är en av de 26 forskare som fick stöd från Barndiabetesfonden under 2024 för att driva sin forskning kring typ 1-diabetes. Under året har hon fått stöd för sitt projekt som fokuserar på den så kallade BB-råttan, en typ av råtta som spontant utvecklar typ 1-diabetes. Projektet bygger på mer än 40 års forskning av Åke Lernmark och ett fåtal andra laboratorier i USA och England och har redan lett till spännande upptäckter som kan bana väg för nya terapeutiska möjligheter.

Josefine Jönsson forskar vid Lunds universitet

Forskningen kring BB-råttan har lett till en överraskande upptäckt. Genom traditionella avelsmetoder har forskarna lyckats modifiera risknivån för typ 1-diabetes i BB-råttorna. En ny stam av BB-råttor har identifierats som bär på en muterad gen kopplad till typ 1-diabetes, men dessa råttor utvecklar inte sjukdomen. Forskning visar att de bär på en tidigare okänd skyddande gen, vilket väcker hopp om att kunna hitta nya terapeutiska mål för att förebygga sjukdomens utveckling hos människor.

– Det här kan öppna nya möjligheter för behandlingar som skyddar mot typ 1-diabetes, säger Josefine Jönsson.

Upptäckten av den skyddande genen är ett viktigt steg mot att förstå mer om sjukdomens underliggande mekanismer.

En unik bakgrund och nya angreppssätt

Trots att Josefine är relativt ny inom typ 1-diabetesforskningen, har hennes bakgrund och de metoder hon använder gett henne en unik möjlighet att bidra med nya perspektiv till forskningen. Hon använder tekniker som är relativt nya och fortfarande ovanliga inom området. Samtidigt fortsätter hon det unika avelsarbetet med BB-råttor – en stam som enbart finns vid CRC i Malmö och ingen annanstans i världen.

– Min bakgrund inom teknologier och metoder som inte är så vanliga inom typ 1-diabetesforskning ger mig möjlighet att introducera nya angreppssätt. Det känns inspirerande att bygga något nytt inom detta forskningsområde, säger hon.

Fokus på molekylära och immunologiska processer

Målet med Josefines forskning är att noggrant undersöka de underliggande mekanismerna som gör att den nya stamtypen av BB-råttor skyddas mot att utveckla typ 1-diabetes. Hon och hennes team fokuserar på att förstå hur de skyddande faktorerna fungerar på molekylär och immunologisk nivå.

– Vi försöker förstå exakt hur dessa skyddande faktorer påverkar immunsystemet och hindrar det från att angripa de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln, säger Josefine.

För att kunna översätta dessa fynd till praktiska behandlingar behöver de bekräfta sina resultat även hos människor. Det är ett viktigt nästa steg för att säkerställa att de observerade skyddsmekanismerna hos råttorna också gäller för människor.

– Denna fas är avgörande för att kunna ta dessa upptäckter vidare och utveckla behandlingar som kan förhindra eller bromsa utvecklingen av typ 1-diabetes hos människor, förklarar Josefine.

Att koppla djurmodell till människa

För att få en bättre förståelse av de upptäckta skyddsmekanismerna använder Josefine och hennes team både djurmodeller och mänskliga blodprov. Genom att analysera data från TEDDY-studien (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young) får de en unik möjlighet att jämföra mekanismer i råttor och människor.

– Om vi kan visa att samma skyddsmekanismer finns i både råttor och människor, stärker det vår hypotes och ökar möjligheten för att våra upptäckter kan leda till kliniskt relevanta behandlingar för typ 1-diabetes, säger hon.

Möjligheten att förändra framtiden för typ 1-diabetesbehandlingar

Josefine Jönssons forskning har potential att göra stor skillnad för de som lever med typ 1-diabetes eller som riskerar att utveckla sjukdomen. Genom att förstå de skyddande mekanismerna hos BB-råttorna hoppas hon kunna identifiera biologiska och immunologiska processer som gör det möjligt att utveckla nya behandlingar.

– Vi hoppas att våra resultat kan leda till terapier som skyddar immunsystemet från att angripa kroppens egna insulinproducerande celler. Det skulle kunna ge personer med typ 1-diabetes ett liv med färre komplikationer, mindre insulinberoende och en bättre livskvalitet, säger Josefine.

För de som har hög risk att utveckla sjukdomen, exempelvis personer med genetisk predisposition, kan forskningens resultat också öppna vägen för preventiva behandlingar.

– Vi hoppas också kunna utveckla behandlingar som förhindrar att sjukdomen bryter ut hos personer med genetisk risk. Målet är att på sikt kunna förändra hur vi ser på typ 1-diabetes och utveckla metoder för att förebygga eller till och med bota sjukdomen, avslutar Josefine.

Stöd från Barndiabetesfonden – en avgörande resurs

För att kunna driva sitt projekt framåt är finansiering avgörande. Barndiabetesfondens stöd har varit oerhört betydelsefullt för Josefine Jönssons forskning.

– Anslaget från Barndiabetesfonden ger oss de resurser vi behöver för att genomföra forskning av hög kvalitet. Det möjliggör att vi kan fortsätta arbeta med våra hypoteser, publicera våra resultat och utveckla nya idéer, säger Josefine Jönsson.

Om Josefine Jönsson

Ålder: 38

Arbete: I höstas lyckades jag säkerställa ett större anslag som möjliggör en postdoc-tjänst. Denna trädde i kraft i januari 2025,  vilket innebär att jag nu kan ägna mig åt denna forskning på heltid under de kommande två till tre åren.

Familj: Jag bor på landet tillsammans med min fästman, vår fyraåriga dotter och våra två katter.

Om typ 1-diabetes gick att bota imorgon – vad skulle du göra då?

Jag älskar forskning, och för varje fråga jag ställer dyker det upp minst fem nya, vilket innebär att det alltid finns mer att lära sig och upptäcka. Om vi lyckas lösa gåtorna kring typ 1-diabetes skulle jag troligen fortsätta forska, även om det skulle vara inom ett annat område.

Relaterade artiklar