Beviljade forskningsanslag 2024

Behandla och förhindra typ 1 diabetes med mesenkymala stamceller

Per Ola Carlsson

Uppsala universitet

Anslag: 2 061 092 kr

Per-Ola forskar för att försöka bota typ 1-diabetes med hjälp av insulinproducerande celler från stamceller (mesenkymala stromaceller). Målet med forskningsprojektet är att kunna bota barn och unga med nydebuterad typ 1-diabetes, och att behandlingen i framtiden ska förebygga sjukdomen från att bryta ut hos både barn och vuxna.

Primär prevention av typ 1 diabetes genom immuntolerans med oralt insulin (POInT)

Helena Elding Larsson

Lunds universitet

Anslag: 1 648 069 kr

Helena och hennes kollegor forskar för att se om så kallat oralt insulin kan förebygga eller fördröja att barn utvecklar betacells-autoantikroppar – ett förstadium till typ 1-diabetes – och i förlängningen typ 1-diabetes. Studien, som inleddes 2018, är fullrekryterad med 1050 barn. Resultaten publiceras 2025 och hoppas ge svar på om oralt insulin under de första tre levnadsåren kan förebygga typ 1-diabetes hos barn med hög risk att insjukna.

Strategies to reduce intracellular adenosine levels as a means to achieve beta-cell survival in Type 1 diabetes

Nils Welsh

Uppsala universitet

Anslag: 1 115 500 kr

Nils Welsh och hans kollegor forskar för att försöka förebygga och behandla typ 1-diabetes genom att blockera det händelseförlopp som gör att den insulinproducerande betacellen gradvis tappar i funktion, frisätter antigener, som aktiverar immunförsvaret och ger upphov till autoimmunitet, samt slutligen dör. En förklaring till att betacellen förlorar sin funktion och dör verkar vara att molekylen adenosin bildas i alldeles för hög grad vid olika typer av stress, och att höga halter av denna molekyl driver betacellen till dysfunktion och död. I tidigare forskning har teamet upptäckt att det verkar gå att blockera denna stressmedierade typ av betacelldöd. De har sett att när man injicerar försöksdjur med en s.k. “miRNA target site blocker”, som förhöjer betacellernas försvar mot adenosin, så skyddar det mot typ-1 diabetes. Vi kommer därför att studera närmare hur betaceller kan skyddas med behandlingar som motverkar överskott av adenosin, både i cellförsök och i djurförsök, och därmed skydda mot typ-1 diabetes. Denna forskning skulle kunna ge upphov till nya framtida behandlingsmöjligheter vid typ 1-diabetes.

Application of newly developed PET imaging modalities, digital biopsies, to unravel the immunophatological processes in Type 1 Diabetes

Olle Korsgren

Akademiska sjukhuset

Anslag: 1 259 556 kr

Olle Korsgren forskar för att utveckla nya avbildningstekniker för betaceller och immunceller som är kritiskt involverade i sjukdomsprocessen vid typ 1-diabetes. Kunskapen om sjukdomsprocessen vid typ 1-diabetes baseras främst på djurmodeller, men diabetessjukdomen ser annorlunda ut hos människa. Att ta biopsier från bukspottskörteln hos levande personer är förenat med svåra komplikationer. Olle Korsgren avser därför att utveckla avbildningstekniker med hjälp av Positionemissionstomografi (PET).

PET genomgår för närvarande en snabb utveckling för att assistera behandling och interventionsövervakning inom sjukdomsområden som cancer, men hittills har användningen av klinisk PET/MRI vid diabetes inte undersökts tillräckligt. Olle avser att med hjälp av PET-tekniken studera immunförsvaret och betacellsvolymen hos icke-diabetiker. Målet med studien är att bättre förstå sjukdomsprocessen vid typ 1-diabetes och på så sätt kunna utveckla nya behandlingar för att skydda de kvarvarande insulinproducerande cellerna.

Factors early in life of importance for development of Type 1 diabetes. Analyses using Artificial Intelligence.

Johnny Ludvigsson

Linköpings universitet

Anslag: 1 030 546 kr

Johnny Ludvigsson forskar för att få ökad förståelse för vad som orsakar typ 1-diabetes. För att kunna studera vilka mekanismer som tidigt i livet senare leder till uppkomsten av typ 1-diabetes och jämföra med de som inte fått typ 1-diabetes, så behöver man studera ett stort antal barn. Detta har gjorts i ABIS-studien där man följt 17 000 barn med olika biologiska prover, omfattande frågeformulär med mera. För att kunna analysera den enorma datamängden från ABIS olika register och alla laboratorieresultat kommer artificiell intelligens att användas i samarbete med forskare i USA. Studien kan ge viktig kunskap om vilka faktorer som tidigt i livet påverkar utvecklingen av typ 1-diabetes vilket kan ge möjligheter till prevention.

Att förbättra egenvård vid barndiabetes – effekter av en KBT-baserad insats för föräldrar.

Brjánn Ljótsson och Elsa Håkansson

Karolinska institutet

Anslag: 1 030 546 kr

Brjánn Ljótsson och Elsa Håkansson forskar kring att utveckla metoder för att bättre stötta föräldrar i vardagen till barn med typ 1-diabetes. Målet är att förbättra föräldra-barnsamarbetet runt egenvården, underlätta rutiner och minska föräldrastress vilket tros kan ha en positiv inverkan på egenvård, livskvalitet och blodsockerkontroll. Insatsen riktar sig till alla föräldrar som upplever svårigheter med att få egenvården att fungera och som har barn i åldrarna 9-14 år. En målsättning är att ta fram en insats som ska vara ADHD-anpassad och hjälpa familjer oavsett om barnen har en neuropsykiatrisk diagnos eller inte.

MIDAS study – Macrophage and Neutrophil Imaging in Diabetes – År 3

Olof Eriksson

Uppsala universitet

Anslag: 1 030 546 kr

Olof och hans kollegor forskar för att göra det lättare att studera inflammationen som uppstår i bukspottskörteln vid typ 1-diabetes. Med hjälp av ett nytt kontrastmedel och en särskild bildtagningsteknik (PET) hoppas man få en större förståelse för hur inflammationen förändras över tid. Målet med projektet är att underlätta utvecklingen av nya läkemedel för typ 1-diabetes.

Exploring strategies for preventing the formation of cytotoxic IAPP amyloid in human stem cell-derived islet-like cell clusters

Joey Lau Börjesson

Uppsala universitet

Anslag: 916 041 kr

Joey Lau Börjesson forskar för att bota typ 1-diabetes med hjälp av genmodifierade stamceller. Betacellerna som producerar insulin producerar även hormonet IAPP. Mänskligt IAPP har en hög tendens att felveckas till en struktur som benämns amyloid och när amyloiden bildas dödar den betacellerna. I studien avser forskarna att undersöka under vilka förutsättningar IAPP-amyloid bildas och om proteinet Bri2 kan minska eller förhindra IAPP-amyloidbildningen som det har visats göra i ’riktiga’ Langerhanska öar. De avser även att plocka bort IAPP-genen i stamceller och därefter framställa ö-cellkluster som saknar IAPP. Dessa ö-cellkluster ska sedan undersökas på sin förmåga att producera och frisätta insulin. Det är viktigt att vi förstår vad som föregår amyloidbildningen så att den kan förhindras och ö-cellklustrens överlevnad förlängas.

Studies on the Pathogenesis and Natural History of Type 1 Diabetes with Implications for Therapeutic Intervention

Malin Flodström Tullberg

Karolinska institutet

Anslag: 916 041 kr

Malin Flodström Tullberg forskar för att öka kunskapen kring hur de insulinproducerande cellerna förstörs vid typ 1-diabetes. I detta projekt studeras om en grupp inflammatoriska molekyler är inblandade i sjukdomsprocessen. Nya läkemedel har utvecklats för att hämma aktiviteten av denna typ av molekyler och det finns nu en möjlighet att testa om dessa läkemedel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes. Detta projekt syftar till att analysera vilken betydelse en av dessa inflammationsmolekyler har i sjukdomsprocessen och att experimentellt utvärdera effektiviteten av godkända läkemedelsblockerare.

SINT1A studien: Ersättning med B. Infantis för minskande av typ 1-diabetes autoimmunitet

Markus Lundgren

Lunds universitet

Anslag: 798 560 kr

Markus Lundgren och hans kollegor försöker i SINT1A-studien stoppa processen mot typ 1-diabetes innan den startat, så kallad primärprevention. I en randomiserad, dubbelblind läkemedelsstudie får 1100 barn med hög risk (>10 risk för insjuknande innan sex års ålder) probiotika dagligen från några veckors ålder. Deltagarna kommer att analyseras angående typ 1-diabetes och förstadier till typ 1-diabetes (autoantikroppar) för att se om probiotika minskar risken för att insjukna. De kommer även att titta på risk för celiaki, allergi, eksem och antal luftvägsinfektioner för att se om probiotika har en positiv effekt. SINT1A-studien utförs som ett samarbete mellan sju center i fem länder; Sverige, Polen, Tyskland, Belgien och Storbritannien.

Screening för typ 1 diabetes, celiaki och autoimmun tyreoidit TRIAD-studien

Daniel Agardh

Lunds universitet

Anslag: 858 788 kr

I det här forskningsprojektet undersöker Daniel de tre autoimmuna sjukdomarna typ 1-diabetes, celiaki och autoimmun tyreoidit. Tidigare forskning har visat att risken för komplikationer av dessa sjukdomar minskar om de upptäcks innan sjukdomsdebuten. Målet med forskningsprojektet är att kunna analysera (screena) stora mängder människor för att identifiera de som riskerar att insjukna (genom att mäta autoantikroppar i blodprover), och i förlängningen ge kunskap om hur sjukdomarna ska kunna förebyggas.

Studier av extracellulära vesiklars roll i interaktionen mellan beta-celler och immunceller för förbättrad diagnos och behandling av typ-1 diabetes

Xuan Wang

Uppsala universitet

Anslag: 744 283 kr

Xuan Wang forskar för att förstå om extracellulära vesiklar (EV), som kan förklaras som små cellbubblor, har betydelse för uppkomsten av typ 1-diabetes. Betaceller frisätter aktivt extracellulära vesiklar till blodomloppet, och det är troligt att dessa skulle kunna spela en viktig roll i sjukdomens uppkomst samt kunna fungera som markörer för sjukdomens progression. Med kunskap om de mekanismer som EV verkar genom, då de deltar i interaktionen mellan betaceller och immunceller, kan nya behandlingsalternativ för typ 1-diabetes förhoppningsvis erbjudas.

How physiological molecules guide release of inflammatory molecules from T cells

Bryndis Birnir

Uppsala universitet

Anslag: 687 031 kr

Bryndis studier fokuserar på att försöka utröna hur GABA och insulin i samspel med glukos påverkar vita blodkroppar. GABA är en aminosyra som vi producerar i kroppen och används t.ex. i hjärnan för att lugna nervsystemet. GABA finns även i blodet och i bukspottskörteln, i de insulinproducerande betacellerna i Langerhanska öarna. Syftet är att förstå och beskriva GABAs funktion i vita blodkroppar från människa i hälsa och typ 1-diabetes. I studien försöker de identifiera nya mål för utveckling av bättre läkemedel eller för att bromsa och i bästa fall, bota typ 1-diabetes.

In depth studies of the islet vasculature

Daniel Espes

Uppsala universitet

Anslag: 629 778 kr

Daniel Espes studerar kärlnätverket i de Langerhanska öarna. Kärlnätverket är viktigt dels för att cellerna ska ha god tillgång till syre och näringsämnen och för att de ska kunna känna av aktuella blodsockernivåer och snabbt kunna frisätta hormoner till blodbanan. Dessutom så frisätter de celler som utgör kärlsystemet, endotelceller, ett flertal ämnen som är viktiga för de hormonproducerande cellernas funktion. Förhoppningen är att kunna kartlägga hur dessa celler förändras för att identifiera substanser som skulle kunna återställa ett normalt kärlnätverk hos personer med typ 1-diabetes. Det har potential att båda förbättra hormonfrisättningen och ge förutsättningar för framtida behandlingar som syftar till nybildning av insulinproducerande betaceller.

Pregnancy complications and developmental programming effects in maternal type 1 diabetes: understanding mechanisms and exploring potential therapy

Qiaolin Deng

Karolinska institutet Solna

Anslag: 572 525 kr

Qiaolin Deng forskar kring att eliminera den ökade graviditetskomplikationsrisken för kvinnor med typ 1-diabetes och minska nedärvningseffekterna av metabola sjukdomar till kommande generationer. Trots god blodsockerkontroll under graviditeten så löper kvinnor med typ 1-diabetes större risk att drabbas av komplikationer så som medfödda missbildningar, låga glukosnivåer hos barnet vid födsel och för tidig födsel. Forskargruppen undersöker därför vad för ytterligare faktorer, utöver blodsockernivåerna, som bidrar till den ökade risken för graviditetsrelaterade komplikationer för kvinnor med typ 1-diabetes. Målet med detta forskningsprojekt är att identifiera dessa ytterligare faktorer och se ifall de kan vara mål för framtida behandling.

Dissecting the genetic landscape of children with T1D, help in the clinic and in the etiology of the disease

Annelie Carlsson

Lunds universitet

Anslag: 515 273 kr

Annelie och hennes kollegor undersöker alla barn som insjuknat i typ 1-diabetes i Sverige sedan 2005. Studien är en av de största i världen på barn som insjuknar i typ 1-diabetes. Genom att studera barnens ärftlighet mer i detalj försöker forskargruppen hitta kopplingar till riskfaktorer i miljön hos de som insjuknar i typ 1-diabetes. Forskargruppen studerar också risken att insjukna i andra autoimmuna sjukdomar och sena komplikationer hos dessa patienter. Syftet är att öka kunskapen om varför varje individ utvecklar typ 1-diabetes så att sjukdomen kan förhindras, och förbättra behandlingen för varje enskilt barn med mål att förhindra annan samsjuklighet.

Strategies for long-term monitoring of the transplanted insulin-producing islet-like cell clusters derived from human pluripotent stem cells

Jing Cen

Uppsala universitet

Anslag: 458 020 kr

Jing Cen forskar kring möjligheten att bota typ 1-diabetes med hjälp av stamceller. Idag är det möjligt att framställa funktionella insulinproducerande celler från stamceller och inom ramen för kliniska studier har individer med svår typ 1-diabetes transplanterats med lovande resultat. Det finns dock fortfarande farhågor kring stamcellsbehandlingar kopplat till risken att de stamcellsframtagna cellerna med tiden går tillbaks till ett omoget stadie och bildar tumörer. Målet med studien är att utveckla strategier för att långsiktigt kunna följa transplanterade stamcellsframtagna insulinproducerande celler med en icke-invasiv avbildningsmetod.

REFINE-studien – en studie avseende stress och tolkning av sockerbelastning

Hanna Samuelsson

Lunds universitet

Anslag: 400 768 kr

Hanna Samuelsson forskar kring att diagnostisera typ 1-diabetes med hjälp av kontinuerlig glukosmätning (CGM) istället för med det som är den huvudsakliga metoden idag, oral glukostoleranstest (OGTT), också kallat sockerbelastning. Den stress som en sockerbelastning kan innebära för patienten kan påverka blodsockervärdena. Sockerbelastningen kan också vara jobbigt för patienten, och därför studerar Hanna och hennes kollegor möjligheterna att ersätta eller använda CGM som ett komplement till dagens sockerbelastningar. Syftet med deras REFINE-studie är att dels studera om stress påverkar resultatet vid en sockerbelastning. Dels jämföra resultatet från sockerbelastningen med mätvärdena från CGM och studera hur de hänger samman.

Food intake and meal bolus strategies in toddlers with diabetes type 1, -how managing glucose levels means managing eating

Anna Lindholm Olinder

Karolinska institutet

Anslag: 343 515 kr

Anna Lindholm Olinder forskar för att förstå hur föräldrar till barn med typ 1-diabetes hanterar svåra måltidssituationer och vilka strategier de har. Kunskapen och förståelsen ska användas för att hitta lösningar och verktyg som förbättrar stöd och utbildning till familjer, med förhoppning om att bidra till att barn med typ 1-diabetes utvecklar ett normalt förhållningssätt till mat och ätande.

Advancing Research on Neuro-Immune Interactions in T1D: A Proposal for Novel Methodologies

Gustaf Christoffersson

Uppsala universitet

Anslag: 343 515 kr

Gustaf Christoffersson och hans kollegor forskar för att fördjupa kunskapen om hur nerver och immunsystemet samverkar i samband med typ 1-diabetes och föreslår nya avancerade forskningsmetoder för att studera detta samspel. Själva sjukdomsförloppet vid typ 1-diabetes är komplicerat och påverkas av både ärftliga faktorer och miljöpåverkan. Medan vi vet att immunceller attackerar betacellerna och orsakar deras förstörelse, finns det också bevis för att nerverna som innerverar bukspottkörteln spelar en viktig roll. Resultaten från tidigare studier antyder att nervsignaler och signalsubstanser kan ha en direkt inverkan på utvecklingen av typ 1-diabetes. Genom att bättre förstå hur nerver och immunsystem samverkar i bukspottkörteln kan vi identifiera nya mål för behandling och potentiellt utveckla mer effektiva terapier för att bromsa eller förhindra sjukdomen.

Hur påverkas behandlingsutfallet vid typ 1 diabetes med debut under barndomen av komorbiditet, immunologiska, ärftliga, socioekonomiska- och kliniska faktorer?

Karin Åkesson

Linköpings universitet

Anslag: 343 515 kr

Karin Åkesson och hennes kollegor forskar kring att minska komplikationerna i samband med typ 1-diabetes. Med hjälp av data ur det nationella kvalitetsregistret för barn-och ungdomsdiabetes som sammanlänkas med andra kvalitetsregister studeras riskfaktorer för utvecklingen av komplikationer till diabetes och vilka personer som löper störst risk för såväl akuta som senkomplikationer. Data kommer också att länkas till data på ärftliga och immunologiska faktorer vilket ger unika möjligheter att öka kunskapen om vad som påverkar risken för komplikationer och hur dessa ska kunna förebyggas eller mildras. Genom att samtidigt studera många faktorer som kan vara av betydelse för möjligheten att kunna hålla en god blodsockerbalans ökar möjligheten att hitta bättre och mer individanpassade behandlingsmetoder för barn och unga med diabetes.

Elucidating the etiology of type 1 diabetes with the aim of developing novel intervention strategies

Louise Granlund

Uppsala universitet

Anslag: 286 263 kr

Louise Granlund forskar för att förstå vad som orsakar typ 1-diabetes genom att studera mänskliga bukspottskörtlar. Med en metod som kallas multiplex färgning, som innebär att man kan färga in och titta på väldigt många olika celltyper och komponenter inuti cellerna samtidigt, vill hon ta reda på vad som skiljer friska och sjuka Langerhanska öar från varandra. Syftet med forskningen är att med fynd i bukspottskörteln som utgångspunkt bygga hypoteser för vad som orsakar typ 1-diabetes och med dessa som grund designa interventionsstudier som kan stoppa sjukdomsförloppet i patienter.

Causes and prediction of cystic fibrosis-related diabetes mellitus

Lena Eliasson

Lunds universitet

Anslag: 286 263 kr

Lena Eliasson och hennes kollegor forskar kring cystisk fibrosrelaterad diabetes (CFRD). Sjukdomen cystisk fibros (CF) är en genetisk sjukdom. I Sverige är ca 1000 barn och unga drabbade av den här livslånga sjukdomen som bland annat medför kroniska lungbesvär. En vanlig samsjukdom till CF är CFRD, vilket innebär en ökad börda för personer som redan har en allvarlig grundsjukdom. Individer med CFRD har en försämrad sekretion av insulin från bukspottkörteln. I detta projekt undersöks hur bukspottkörtelns olika celler kan påverka varandra och främst hur detta påverkar sekretion av insulin. Målet med studien är att förstå utvecklingen av CFRD och att hitta potentiella markörer i blodet för prediktion av CFRD.

Linking T cell behavior and gene expression profiles to determine tolerance mechanisms to halt progression of type 1 diabetes

Robin Lindsay

Uppsala universitet

Anslag: 286 263 kr

Robin Lindsay studerar cellbeteende genom att följa deras rörelse och plats med hjälp av live-mikroskopi. Under autoimmuna sjukdomar, inklusive typ 1-diabetes, aktiveras immunceller felaktigt, vilket resulterar i att frisk vävnad attackeras och skadas. Genom att söka förståelse om varför vissa individuella celler beter sig annorlunda, hoppas man kunna förhindra felaktig aktivering. Robin har utvecklat en ny metod för att identifiera och märka immunceller som beter sig annorlunda i vävnaden. Med hjälp av prover från patienter med typ 1-diabetes utforskar han vad som driver skillnaderna i immuncellsbeteende.

A novel disease-modifying treatment of type 1 diabetes targeting autoreactive T cells

Josefine Jönsson

Lunds universitet

Anslag: 286 263 kr

Josefine forskar för att skapa en vetenskaplig grund för en ny behandling av typ 1-diabetes. I BB-råttor, som naturligt utvecklar diabetes, gjordes en oväntad upptäckt. Genom avel har man modifierat råttornas diabetesrisk, där en ny stam visar att de kan bära en muterad gen kopplad till diabetes utan att utveckla sjukdomen. Skyddande gener har avlats in med fokus på att förstå hur proteinet Gimap4 i BB-råttor styr den spontant utvecklade sjukdomen. Målet är att undersöka hur Gimap4 kan förhindra autoimmun sjukdom, öppna för en ny form av immunterapi och använda Gimap4 som mål för behandling för att förhindra sjukdomen.

Effectiveness and experiences of transitional care models for adolescents with Type 1 diabetes in the transition to adulthood: The STEPSTONES-DIAB project

Carina Sparud Lundin

Göteborgs universitet

Anslag: 229 345 kr

Carina forskar för att göra överföringen från barnsjukvård till vuxensjukvård bättre. Överföringen sker under en sårbar period i livet då många ungdomar har en otillfredsställande blodsockerkontroll. Genom att stödja ungdomar till ökad delaktighet och självbestämmande inför överföringen för att de succesivt ska kunna ta ansvar över sin hälsa är centralt, och något som efterfrågas både av patientorganisationer och vårdgivare. Projektet syftar till att utvärdera effekten av ett strukturerat överföringsprogram hos unga med typ 1-diabetes.