Beviljade forskningsanslag 2023
I december 2022 beslutade stiftelsen Barndiabetesfonden att dela ut över 19,6 miljoner till totalt 29 forskningsprojekt kring typ 1-diabetes.
Behandla och förhindra typ 1 diabetes med mesenkymala stamceller
Anslag: 1.990.200 kronor.
Per-Ola Carlsson, Uppsala universitet
Per-Ola forskar för att försöka bota typ 1-diabetes med hjälp av insulinproducerande celler från stamceller (mesenkymala stromaceller). Målet med forskningsprojektet är att kunna bota barn och unga med nydebuterad typ 1-diabetes, och att behandlingen i framtiden ska förebygga sjukdomen från att bryta ut hos både barn och vuxna.
Evaluating the effect of GABA on beta-cell regeneration in Type 1 diabetes
Anslag: 1.658.500 kronor.
Daniel Espes, Uppsala universitet
Daniel och hans kollegor forskar för att återskapa insulinproducerande celler hos personer med typ 1-diabetes med hjälp av aminosyran GABA. I tidigare experimentella studier har man sett att GABA kan stimulera insulinproduktion och skydda de insulinproducerande cellerna från att angripas. Förhoppningen är det ska fungera på ett liknande sätt i människa för att behandlingen ska kunna bota personer med typ 1-diabetes.
Will transplanted insulin-producing cells derived from autologous iPSC be tolerated in T1D individuals?
Anslag: 1.105.700 kronor.
Joey Lau Börjesson, Uppsala universitet
Joey undersöker om insulinproducerande celler framtagna utifrån stamceller från människor med typ 1-diabetes, attackeras av det egna immunförsvaret. I studien forskar hon för att hitta sätt att skydda de transplanterade cellerna från att bli angripna. Om resultaten blir framgångsrika är målet att det ska hjälpa till att utveckla en botande stamcellsterapi för typ 1-diabetes.
Biomarker(s) for enterovirus-induced beta cell damage
Anslag: 1.326.800 kronor.
Malin Flodström Tullberg, Karolinska Institutet Huddinge
Med denna studie vill Malin och hennes kollegor ta fram ett sätt att hitta personer som riskerar att drabbas av typ 1-diabetes på grund av virusinfektioner i de insulinproducerande cellerna. Om man lyckas hitta dessa personer är målet att förhindra att sjukdomen bryter ut med hjälp av mediciner som stoppar virusets framfart.
Primär prevention av typ 1-diabetes genom immuntolerans med oralt insulin (POInT)
Anslag: 1.105.700 kronor.
Helena Elding Larsson, Lunds universitet
Helena och hennes kollegor forskar för att se om så kallat oralt insulin kan förebygga eller fördröja att barn utvecklar betacells-autoantikroppar – ett förstadium till typ 1-diabetes – och i förlängningen typ 1-diabetes. Studien, som inleddes 2018, är nu fullrekryterad med 1050 barn. Resultaten publiceras 2025 och hoppas ge svar på om oralt insulin under de första tre levnadsåren kan förebygga typ 1-diabetes hos barn med hög risk att insjukna.
Elucidating the etiology of Type 1 diabetes with the aim of developing novel intervention strategies
Anslag: 969.000 kronor.
Oskar Skog, Uppsala universitet
Oskar och hans kollegor studerar bukspottskörtlar från organdonatorer för att förstå sjukdomsförloppet som leder till att de insulinproducerande cellerna förstörs vid typ 1-diabetes. Med hjälp av särskild laserteknik kan de analysera just de celltyper de är intresserade av och jämföra hur de fungerar hos personer med och utan diabetes. Målet med forskningen är att hitta sätt att stoppa eller förebygga sjukdomsförloppet.
3D reconstruction of the human pancreas with micrometer precision – Characterizing novel features of T1D identified by whole organ imaging
Anslag: 829.300 kronor.
Ulf Ahlgren, Umeå universitet
Ulf och hans kollegor forskar för att förstå hur de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln påverkas av typ 1-diabetes. Genom en ny metod för optisk avbildning kan forskargruppen färga in olika celltyper och skapa högupplösta 3D-bilder av mindre delar bukspottkörteln, inklusive de insulinproducerande cellerna. 3D-bilderna kan sedan kan sättas samman i en dator för att återskapa hela det mänskliga organet, ungefär som ett tredimensionellt pussel i vilket man på förhand vet var varje bit ska sitta. Förhoppningen är att projektet ska bidra till förståelsen av bukspottkörteln och hjälpa till att utveckla nya behandlingar för typ 1-diabetes.
ALUMNI studien: Långtidsuppföljning av barn med hög risk för typ 1-diabetes i Skåne
Anslag: 829.300 kronor.
Markus Lundgren, Lunds universitet
Markus och hans kollegor forskar för att lära sig mer om hur omgivningen påverkar sjukdomens uppkomst hos barn med hög risk att drabbas av typ 1-diabetes. ALUMNI-studien är en fortsättning av flera tidigare studier, och har som mål att öka kunskapen om hur sjukdomen utvecklas och påverkas under puberteten. Förhoppningen är att det ska ge möjlighet till en tidig och kontrollerad diagnos när barnen insjuknar.
Elucidating the etiology of Type 1 Diabetes and development of therapeutic interventions to halt or reverse the disease
Anslag: 884.600 kronor.
Olle Korsgren, Uppsala universitet
Olle försöker förstå inflammationen som uppstår i bukspottskörteln vid typ 1-diabetes. I tidigare forskning har hans forskargrupp sett tecken på att denna inflammation leder till att de insulinproducerande cellerna blir överbelastade, och att de därför förlorar sin funktion. Målet med forskningsprojektet är att hjälpa till att underlätta utvecklingen av förebyggande behandlingar för typ 1-diabetes, och att starta en läkande process i bukspottskörteln.
MIDAS study – Macrophage and Neutrophil Imaging in Diabetes
Anslag: 829.300 kronor.
Olof Eriksson, Uppsala universitet
Olof och hans kollegor forskar för att göra det lättare att studera inflammationen som uppstår i bukspottskörteln vid typ 1-diabetes. Med hjälp av ett nytt kontrastmedel och en särskild bildtagningsteknik (PET) hoppas man få en större förståelse för hur inflammationen förändras över tid. Målet med projektet är att underlätta utvecklingen av nya läkemedel för typ 1-diabetes.
Strategies to reduce intracellular adenosine as a means to achieve beta-cell survival in T1D
Anslag: 829.300 kronor.
Nils Welsh, Uppsala universitet
Nils och hans kollegor forskar för att se om höga halter av molekylen adenosin (som bildas vid stress), leder till att de insulinproducerande cellerna dör hos människor med typ 1-diabetes. Genom att utveckla ett läkemedel för att blockera adenosin vill man undersöka om det är möjligt att skydda de insulinproducerande cellerna. Blir projektet lyckat kan det leda till en behandlingsmetod för att bevara egen insulinproduktion hos människor med typ 1-diabetes.
Investigating the HIF-1alpha inhibitor PX-478 as a new therapeutic agent to treat type 1 diabetes
Anslag: 663.400 kronor.
Teresa Pereira, Uppsala universitet
Teresa och hennes kollegor forskar för att ta reda på om molekylen PX-478 kan användas för att bevara egen insulinproduktion hos människor med typ 1-diabetes. I tidigare, experimentell forskning på musmodell, har molekylen visat sig ha en positiv effekt på bibehållning av insulinproducerande celler. Om resultaten visar sig lovande är förhoppningen att hitta läkemedel som efterliknar effekten av PX-478 för att förbättra behandlingen av typ 1-diabetes, och minska risken för komplikationer.
Factors early in life of importance for development of Type 1 diabetes
Anslag: 663.400 kronor.
Johnny Ludvigsson, Linköpings universitet
Johnny och hans kollegor studerar tarmens bakterieflora som tros spela roll för uppkomsten av typ 1-diabetes. Forskargruppen har dels funnit att vävnadstyp påverkar tarmfloran, dels att barn som senare insjuknar i typ 1-diabetes redan vid ett års ålder har annorlunda tarmflora än de som förblir friska. Förhoppningen är att ta fram probiotika och/eller vaccin som skapar balans i immunförsvaret, och därmed förebygger uppkomsten av typ 1-diabetes.
Screening av skånska barn för typ 1 diabetes, celiaki och autoimmun tyreoidit: TRIADstudien
Anslag: 552.900 kronor.
Daniel Agardh, Lunds universitet
I det här forskningsprojektet undersöker Daniel de tre autoimmuna sjukdomarna typ 1-diabetes, celiaki och autoimmun tyreoidit. Tidigare forskning har visat att risken för komplikationer av dessa sjukdomar minskar om de upptäcks innan sjukdomsdebuten. Målet med forskningsprojektet är att kunna analysera (screena) stora mängder människor för att identifiera de som riskerar att insjukna (genom att mäta autoantikroppar i blodprover), och i förlängningen ge kunskap om hur sjukdomarna ska kunna förebyggas.
Deciphering epigenetic inheritance of T1DM by mitochondrial remodeling of oocytes and developmental programming of the placenta
Anslag: 552.900 kronor.
Qiaolin Deng, Karolinska Institutet Solna
Qiaolin forskar för att lära sig mer om varför gravida kvinnor som lever med typ 1-diabetes och deras barn löper större risk att drabbas av komplikationer. Tidigare forskning har visat att exponering för typ 1-diabetes under graviditet ökar risken för att barnet i vuxen ålder drabbas av hjärt-kärlsjukdom, fettlever och typ 2-diabetes. Intressant nog har det nyligen visats att en god blodsockerkontroll under graviditeten inte räcker för att eliminera denna ökade komplikationsrisk. Syftet med forskningsprojektet är att förstå vilka dessa ytterligare faktorer är, samt använda dessa för att hitta nya sätt att förebygga risken för komplikationer för gravida som lever med typ 1-diabetes och deras barn.
Inovative approaches to preserve residual insulin, especially intralymphatic Autoantigen Therapy in Type 1 diabetes
Anslag: 552.900 kronor.
Johnny Ludvigsson, Linköpings universitet
I det här projektet forskar Johnny för att försöka bibehålla den egna förmågan att bilda insulin hos patienter med typ 1-diabetes. Genom att injicera vaccinet GAD-alum (Diamyd) direkt i lymfkörtel har man tidigare sett resultat, som visar att patienter med en viss vävnadstyp fått bevarad egen insulinproduktion. Skulle forskargruppen lyckas rädda den egna insulinproduktionen hos patienter hoppas man att det kan vara en del av ett framtida botemedel för typ 1-diabetes.
Characteristics of slow and rapid progression to diabetes in multiple islet autoantibody positive individuals
Anslag: 552.900 kronor.
Rosaura Casas, Linköpings universitet
Rosaura forskar för att förstå orsaken till typ 1-diabetes. Genom att jämföra barn som haft autoantikroppar under lång tid men förblir friska, med barn som haft flera autoantikroppar och insjuknat efter kort tid, vill forskargruppen hitta mönster för vad som startar angreppet som leder till sjukdomen. Förhoppningen är att resultaten ska bidra till att göra det lättare att identifiera barn med hög risk att insjukna i typ 1-diabetes.
Undersökning av bukspottkörtelns endokrina celler vid typ 1-diabetes
Anslag: 552.900 kronor.
Marcus Lundberg, Uppsala universitet
Genom att studera alfaceller som producerar det blodsockerhöjande hormonet glukagon, och deltaceller som tros påverka såväl alfaceller som insulinproducerande celler, hoppas Marcus förstå orsaken till typ 1-diabetes. Förhoppningen är att forskningsprojektet ska ge en ökad förståelse för hur sjukdomen ska kunna botas, hur blodsockerkontrollen ska kunna förenklas och hur risken för komplikationer ska kunna minskas.
En utvidgad genetisk risk score hos barn som utvecklat typ 1 diabetes, hjälp i kliniken och etiologin till sjukdomen
Anslag: 442.300 kronor.
Annelie Carlsson, Lunds universitet
Annelie och hennes kollegor undersöker alla barn som insjuknat i typ 1-diabetes i Sverige sedan 2005. Studien är en av de största i världen på barn som insjuknar i typ 1-diabetes. Genom att studera barnens ärftlighet mer i detalj försöker forskargruppen hitta kopplingar till riskfaktorer i miljön hos de som insjuknar i typ 1-diabetes. Forskargruppen studerar också risken att insjukna i andra autoimmuna sjukdomar och sena komplikationer hos dessa patienter. Syftet är att öka kunskapen om varför varje individ utvecklar typ 1-diabetes så att sjukdomen kan förhindras, och förbättra behandlingen för varje enskilt barn med mål att förhindra annan samsjuklighet.
Modulation of the inflammatory environment by GABA, insulin and glucose
Anslag: 442.300 kronor.
Bryndis Birnir, Uppsala universitet
Bryndis forskar för att förstå hur aminosyran GABA kan få insulinproducerande celler att överleva och bli fler. Genom att studera samspelet mellan GABA, insulin och glukos hoppas forskargruppen lära sig mer om hur de insulinproducerande cellerna ska kunna skyddas. Målet med forskningsprojektet är att hitta sätt att förebygga typ 1-diabetes, förbättra behandlingen eller till och med bota sjukdomen.
Prenatal virusexponering och risken för typ 1-diabetes och celiaki hos avkomma: PREDICTA
Anslag: 442.300 kronor.
Daniel Agardh, Lunds universitet
Daniel forskar för att se om virusinfektioner tidigt under graviditet kan leda till att barn utvecklar typ 1-diabetes eller celiaki. I studien kommer forskargruppen jämföra blodprover och navelsträngsprover från mammor till barn som utvecklar någon av sjukdomarna, med prover från mammor till friska barn. Förhoppningen är att det ska leda till nya behandlingar för att förebygga typ 1-diabetes och celiaki.
Understanding human pancreas development – a roadmap for generating functional beta cells for transplantation
Anslag: 276.500 kronor.
Isabella Artner, Lunds universitet
Isabella och hennes kollegor forskar för att se hur insulinproducerande celler normalt produceras hos friska barn. Målsättningen är att projektet ska ge ny kunskap om hur ärftliga faktorer påverkar insjuknandet i typ 1-diabetes, och att därmed kunna förbättra botande behandlingar med hjälp av transplanterade insulinproducerande stamceller.
Extracellular vesicles as biomarkers for Type 1 diabetes early diagnosis and progression
Anslag: 221.200 kronor.
Xuan Wang, Uppsala universitet
Xuan studerar så kallade vesiklar, små vätskeblåsor som kan vara en av de faktorer som triggar den autoimmuna processen som leder till typ 1-diabetes. Genom att studera dessa vesiklar med en ny analysmetod (PBA) vill forskargruppen lära sig mer om hur dessa agerar under sjukdomsförloppet. Målet är att lära sig hitta personer med ökad risk att insjukna samt att ge svar på hur typ 1-diabetes ska kunna förebyggas och behandlas.
Immunological markers of type 1 diabetes pathogenesis prior to clinical diagnosis
Anslag: 221.200 kronor.
Agnes Andersson Svärd, Lunds universitet
Agnes och hennes kollegor forskar för att ta reda på varför så många barn drabbas av typ 1-diabetes. I forskningsprojektet studeras kopplingar mellan autoantikroppar, HLA-gener och blodmarkörer hos barn med hög risk att insjukna. Målet är att finna svar på varför endast vissa drabbas och på så vis hjälpa forskningen komma närmare ett botemedel för typ 1-diabetes.
Frågeformulär för att mäta behandlingstillfredsställelse hos barn, tonåringar med diabetes och deras föräldrar
Anslag: 221.200 kronor.
Anna Lindholm Olinder, Karolinska Institutet Solna
Anna studerar enkäter för att mäta behandlingstillfredställelse och livskvalitet hos barn och unga som lever med typ 1-diabetes samt deras föräldrar. Målsättningen är att få bra och pålitliga enkäter för att kunna mäta hur egenvården av typ 1-diabetes i Sverige upplevs av patienter och deras anhöriga. Med bra enkäter kan man bättre studera effekten av en behandlingsförändring, till exempel start med insulinpump, samt ta reda på hur behandlingstillfredställelsen kan förbättras.
Women with type 1 diabetes; the impact of adiposity and insulin sensitivity on cardiovascular health and pregnancy outcome
Anslag: 221.200 kronor.
Martina Persson, Karolinska Institutet
Martina och hennes kollegor forskar för att lära sig mer om varför hjärt- och kärlsjukdom är vanligare hos kvinnor (18-40 år) med typ 1-diabetes. I en första studie undersöker forskargruppen hur fettvävnadens ämnesomsättning och fördelning i kroppen påverkar den inflammation som tros leda till insulinresistens och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. I andra studier undersöker Martina och hennes kollegor orsaker till ökade risker för graviditetskomplikationer hos kvinnor med typ 1-diabetes och deras barn.
Structure and function of the islet-secreted neuropeptide catestatin in islet immune homeostasis and T1D
Anslag: 221.200 kronor.
Gustaf Christoffersson, Uppsala universitet
Gustaf forskar för att förstå om molekylen catestatin spelar en roll vid uppkomsten av typ 1-diabetes. I studien undersöks hur de insulinproducerande cellerna påverkas i möss som saknar catestatin. Förhoppningen är att det ska leda till en ny behandlingsmetod för typ 1-diabetes eller nya sätt att identifiera personer med ökad risk att insjukna.
Identifiering av subgrupper bland barn som insjuknat i klinisk typ 1-diabetes före sju års ålder
Anslag: 221.200 kronor.
Frida Sundberg, Göteborgs universitet
I sitt forskningsprojekt studerar Frida och hennes kollegor barn som utvecklat typ 1-diabetes före fyra och sju års ålder. Genom att jämföra sjukdomsförloppen hos små barn hoppas man hitta faktorer som skulle kunna påverkas för att förhindra att sjukdomen bryter ut. Målet är att resultaten ska hjälpa till att utveckla behandlingar som kan påverka förloppet vid typ 1-diabetes.
Integrating transcriptomics and chemical biology for induction of new β-cells
Anslag: 221.200 kronor.
Olov Andersson, Karolinska Institutet Solna
Olov forskar för att hitta en behandling som ökar antalet insulinproducerande celler hos personer med typ 1-diabetes. Genom att studera bukspottskörteln i zebrafiskar hoppas han kunna lära sig mer om vilka läkemedel, proteiner och gener som leder till nybildning av insulinproducerande celler hos människor. Förhoppningen är forskningsprojektet ska ligga till grund för ett framtida botemedel för typ 1-diabetes.