Beviljade forskningsanslag 2022
I slutet av 2021 beslutade stiftelsen Barndiabetesfonden att ge anslag till 29 forskningsprojekt. Tack vare våra givare kunde vi dela ut strax under 20 miljoner kronor till typ 1-diabetesforskning.
Behandla och förhindra typ 1-diabetes med mesenkymala stamceller
Anslag: 2.034.000 kronor
Per-Ola Carlsson, Uppsala universitet
Per-Ola forskar för att försöka bota typ 1-diabetes med hjälp av insulinproducerande celler från stamceller (mesenkymala stromaceller). Målet med forskningsprojektet är att kunna bota barn och unga med nydebuterad typ 1-diabetes, och att behandlingen i framtiden ska förebygga sjukdomen från att bryta ut hos både barn och vuxna.
Evaluating the effect of GABA on beta-cell regeneration in Type 1 diabetes
Anslag: 1.808.000 kronor.
Daniel Espes, Uppsala universitet
Daniel forskar för att försöka återskapa eller nybilda insulinproducerande celler med hjälp av aminosyran GABA (Gamma-Amino Butyric Acid). Förhoppningen är att personer med typ 1-diabetes i bästa fall ska kunna botas eller minska sin insulinbehandling och få en mer lättskött sjukdom.
Studies of the gut microbiome to decrease the risk of developing Type 1 diabetes
Anslag: 1.582.000 kronor.
Johnny Ludvigsson, Linköpings universitet
Johnny och hans kollegor studerar bakteriestammar som tros spela en roll i uppkomsten av typ 1-diabetes. Forskargruppen har tidigare funnit stöd för att barn som insjuknat tycks sakna vissa bakteriestammar som friska barn har. Förhoppningen är att bakterier från friska barn ska kunna användas för att ta fram probiotika som skapar balans i immunförsvaret, och därmed förebygga uppkomsten av typ 1-diabetes.
Biomarker(s) for enterovirus-induced beta cell damage
Anslag: 1.326.800 kronor.
Malin Flodström Tullberg, Karolinska Institutet Huddinge
Med denna studie vill Malin och hennes kollegor ta fram ett sätt att hitta personer som riskerar att drabbas av typ 1-diabetes på grund av virusinfektioner i de insulinproducerande cellerna. Om man lyckas hitta dessa personer är målet att förhindra att sjukdomen bryter ut med hjälp av mediciner som stoppar virusets framfart.
Inovative approaches to preserve residual insulin, especially intralymphatic Autoantigen Therapy in Type 1 diabetes
Anslag: 1.288.000 kronor.
Johnny Ludvigsson, Linköpings universitet
I det här projektet forskar Johnny för att försöka bibehålla den egna förmågan att bilda insulin hos patienter med typ 1-diabetes. Genom att injicera vaccinet GAD-alum (Diamyd) direkt i lymfkörtel har man tidigare sett resultat, som visar att patienter med en viss vävnadstyp fått bevarad egen insulinproduktion. Skulle forskargruppen lyckas rädda den egna insulinproduktionen hos patienter hoppas man att det kan vara en del av ett framtida botemedel för typ 1-diabetes.
Adenosine and inosine – two nucleosides so similar in structure but so different when it comes to beta-cell death and Type 1 diabetes
Anslag: 1.115.500 kronor.
Nils Welsh, Uppsala universitet
Nils och hans kollegor forskar för att se om höga halter av molekylen adenosin (som bildas vid stress), leder till att de insulinproducerande cellerna dör hos människor med typ 1-diabetes. Genom att utveckla ett läkemedel för att blockera adenosin vill man undersöka om det är möjligt att skydda de insulinproducerande cellerna. Blir projektet lyckat kan det leda till en behandlingsmetod för att bevara egen insulinproduktion hos människor med typ 1-diabetes.
MEDIRF (MR-Evaluation of Diabetes Induced Renal Failure) Studie av njurfunktion hos patienter med diabetesorsakad njurfunktionsnedsättning
Anslag: 960.500 kronor.
Per Liss, Uppsala universitet
Per och hans kollegor undersöker om det är möjligt att använda en magnetkamera för att identifiera vilka personer som riskerar att få en njurskada på grund av sin diabetes. Genom denna teknik hoppas forskargruppen dels kunna hitta och följa de patienter med diabetes som löper risk för att utveckla en njurskada, dels skapa en modell för att tidigt kunna utvärdera olika mediciners effekt på njurskadorna.
T cell are regulated by GABA, both in health and type 1-diabetes
Anslag: 904.000 kronor.
Bryndis Birnir, Uppsala universitet
Bryndis och hennes kollegor forskar för att förstå hur aminosyran GABA kan få insulinproducerande celler att överleva och bli fler. Med hjälp av olika läkemedel vill man undersöka om man kan utveckla potentiella terapier för att öka, minska eller härma effekten av GABA. Förhoppningen är att man då kan hitta ett sätt att bota eller bromsa insjuknandet vid typ 1-diabetes.
REsVERaTrol in T1D (REVERT T1D)
Anslag: 847.500 kronor.
Olle Korsgren, Uppsala universitet
Olle forskar för att se om antioxidanten resveratrol kan bevara eller återbilda insulinproducerande celler hos patienter med typ 1-diabetes. Om reveratrol visar sig ha effekt är förhoppningen att kunna kombinera behandlingen med ett immundämpande läkemedel för att bota typ 1-diabetes.
Will transplanted insulin-producing cells derived from autologous iPSC be tolerated in T1D individuals?
Anslag: 678.000 kronor.
Joey Lau Börjesson, Uppsala universitet
Joey och hennes forskargrupp undersöker om insulinproducerande celler framtagna utifrån stamceller från människor med typ 1-diabetes, attackeras av det egna immunförsvaret. I forskningsprojektet utforskas olika strategier för att skydda transplanterade celler genom genmodifiering av stamceller. Om projektet blir lyckat är förhoppningen att det ska underlätta botande stamcellsterapi för typ 1-diabetes.
Elucidating the etiology of type 1-diabetes with the aim of developing novel intervention strategies
Anslag: 678.000 kronor.
Oskar Skog, Uppsala universitet
Oskar och hans kollegor studerar bukspottskörteln hos människor med typ 1-diabetes för att försöka hitta orsaken till sjukdomen. Genom att analysera cellöar hos patienter med typ 1-diabetes vill man ta reda på varför vissa cellöar tycks klara sig från förstörelse. Målet med forskningen är att hitta sätt att stoppa eller förebygga sjukdomsförloppet.
Azithromycin-Insulin-Diet-intervention-Trial in Type 1 Diabetes (AIDIT)
Anslag: 621.500 kronor.
Gun Forsander, Göteborgs universitet
Gun och hennes kollegor undersöker om det infektions- och inflammationsdämpande läkemedlet Azithromycin, i kombination med intensiv insulinbehandling givet som pulsar intravenöst och subkutant samt studiespecifika kostråd kan bevara egen insulinproduktion hos barn med nydebuterad typ 1-diabetes. Förhoppningen är att det ska underlätta behandlingen av typ 1-diabetes genom förlängd egenproduktion av insulin, bidra till kunskap om sjukdomens orsak och möjlighet till hur denna ska kunna förebyggas.
MIDAS study – Macrophage and Neutrophil Imaging in Diabetes
Anslag: 563.914 kronor.
Olof Eriksson, Uppsala universitet
Olof och hans kollegor forskar för att göra det lättare att studera inflammationen som uppstår i bukspottskörteln vid typ 1-diabetes. Med hjälp av ett nytt kontrastmedel och en särskild bildtagningsteknik (PET) hoppas man få en större förståelse för hur inflammationen förändras över tid. Målet med projektet är att underlätta utvecklingen av nya läkemedel för typ 1-diabetes.
A chemokine receptor governing the interplay between islet-resident macrophages and nerves
Anslag: 508.500 kronor.
Gustaf Christoffersson, Uppsala universitet
I den här studien undersöker Gustaf kopplingen mellan nervceller och immunceller vid insjuknandet i typ 1-diabetes. Forskargruppen tror att signalerna från dessa celler kan vara en av de bakomliggande orsakerna till att immunförsvaret attackerar de insulinproducerande cellerna. Målet med projektet är att hitta behandlingar som kan blockera dessa signaler för att förebygga eller mildra typ 1-diabetes.
Undersökning av alfaceller vid typ 1-diabetes
Anslag: 452.000 kronor.
Marcus Lundberg, Uppsala universitet
Marcus forskar för att hitta orsaken till typ 1-diabetes genom att studera alfaceller som producerar det blodsockerhöjande hormonet glukagon. Genom att studera alfaceller hoppas forskargruppen hitta nya behandlingar som förenklar blodsockerkontrollen, och minskar risken för sena komplikationer vid typ 1-diabetes.
Origin of extracellular vesicles that participate in the development of Type 1 diabetes: Identity tracking by combined single extracellular vesicle membrane proteomics and islet single cell RNA sequencing
Anslag: 452.000 kronor.
Xuan Wang, Uppsala universitet
Med hjälp av en ny teknik studerar Xuan så kallade exosomer, fettbubblor med protein som cirkulerar i blodet. Genom att studera exosomer som kommer från insulinproducerande celler vill forskargruppen kunna svara på hur cellerna förstörs vid typ 1-diabetes. Förhoppningen är studien ska göra det lättare att tidigt kunna diagnosticera typ 1-diabetes och hjälpa till att utveckla nya sätt att förebygga och behandla typ 1-diabetes.
Cardiovascular Health in Parents to Children with Type 1 diabetes
Anslag: 395.500 kronor.
Beatrice Kennedy, Uppsala universitet
Beatrice och hennes kollegor vill öka kunskapen om hur föräldrars hälsa kan påverkas av att ha ett barn med typ 1-diabetes. Studien kommer att fokusera på föräldrarnas risk för hjärtkärlsjukdom, och baseras på data från flera olika nationella hälsoregister samt barndiabetesregistret Swediabkids. Syftet är att skapa ett vetenskapligt underlag inför framtida stödinsatser för föräldrarna.
Dysregulation of autophagy and extracellular vesicles secretion in pancreatic beta cells-A viral strategy for triggering Type 1 diabetes?
Anslag: 339.000 kronor.
Luis Sarmiento-Pérez, Lunds universitet
Luis och hans kollegor forskar för att förstå om enterovirus kan vara en orsak till uppkomsten av typ 1-diabetes. I sin studie kommer forskargruppen undersöka mekanismer som viruset använder för att förbli oupptäckta av immunförsvaret och därefter leder till att de insulinproducerande cellerna slutar fungera. Om projektet lyckas hoppas man att det ska bidra till att utveckla behandlingar som förhindrar virus från att förstöra de insulinproducerande cellerna hos personer med typ 1-diabetes.
Geographical distribution and influence of environmental factors on the incidence of Type 1 diabetes in Sweden
Anslag: 282.500 kronor.
Soffia Guðbjörnsdóttir, Göteborgs universitet
Soffia och hennes kollegor forskar för att förstå kopplingen mellan miljö och risken att insjukna i typ 1-diabetes. Med hjälp av ett specialkonstruerat datasystem som ger detaljerad geografisk information om många olika miljöfaktorer, vill man undersöka sambandet mellan miljöfaktorer och uppkomsten av typ 1-diabetes i hela Sverige. Förhoppningen är att projektet ska ge pusselbitar om vad sätter i gång diabetes och hur sjukdomen skulle kunna förebyggas.
The role of pancreatic tissue immunosurveillance in the development of diabetes
Anslag: 282.500 kronor.
Corrado M Cilio, Lunds universitet
Corrado och hans kollegor forskar för att förstå rollen av en population immunceller som finns i bukspottkörtel hos människa, så kallat vävnadsresidenta CD8+ T-celler. Genom att studera CD8+ T-celler hos både typ 1-diabetespatienter och personer utan diabetes hoppas man få ny kunskap om de immunologiska mekanismerna bakom sjukdomen. Detta kommer att leda till upptäckten av immunologiska biomarkörer som skulle kunna användas för att identifiera personer som löper risk att utveckla typ 1-diabetes.
Neural control of human pancreas development
Anslag: 226.000 kronor.
Isabella Artner, Lunds universitet
Isabella och hennes kollegor forskar för att se hur insulinproducerande celler normalt produceras hos friska barn. Målsättningen är att projektet ska ge ny kunskap om hur ärftliga faktorer påverkar insjuknandet, och att därmed kunna förbättra botande behandlingar med hjälp av transplanterade insulinproducerande stamceller.
En studie av ungdomar med typ 1-diabetes avseende bentäthet och benmarkörer “SweBone Diab”
Anslag: 226.000 kronor.
Diana Swolin-Eide, Göteborgs universitet
Diana och hennes kollegor har tidigare visat att unga kvinnor med typ 1-diabetes har minskad styrka i skelettet samt ändrad kroppssammansättning som kan bidra till ökad risk för frakturer jämfört med friska personer. I det här projektet försöker forskargruppen ta reda på om även ungdomar (15-18 år) med typ 1-diabetes har skelettförändringar. Om det visar sig stämma är målet att utveckla förebyggande behandlingar mot frakturer hos personer med typ 1-diabetes.
Elucidating the mechanism for GAD-alum immunomodulation
Anslag: 226.000 kronor.
Rosaura Casas, Linköpings universitet
I det här forskningsprojektet studerar Rosaura immunologiska effekter efter behandling med GAD-alum. Tidigare studier har visat att behandlingen saktar ned förlusten av egen insulinproduktion hos vissa patienter med typ 1-diabetes när det injicerats direkt i lymfkörtel. Nu hoppas Rosaura kunna hitta svar på hur GAD-alum påverkar immunförsvaret och vilka mekanismer som ligger bakom effekten. Förhoppningen är att studien ska underlätta utvecklingen av nya behandlingar för att förebygga eller bromsa sjukdomsförloppet.
The genetic landscape of children with T1D, help in the clinic and in the etiology of the disease
Anslag: 226.000 kronor.
Annelie Carlsson, Lunds universitet
Annelie och hennes kollegor undersöker alla barn som insjuknat i typ 1-diabetes i Sverige sedan 2005. Studien är en av de största i världen av barn som insjuknar i typ 1-diabetes. Genom att studera barnens detaljerade ärftlighet försöker forskargruppen hitta kopplingar till riskfaktorer i miljön hos de som insjuknar i typ 1-diabetes, men också studera risken att insjukna i andra autoimmuna sjukdomar och sena komplikationer hos dessa patienter. Syftet är att öka kunskapen om varför varje individ får typ 1-diabetes, göra det lättare att anpassa behandlingen för barn som nyligen fått typ 1-diabetes samt förebygga andra sjukdomar.
Virtuell vård – morgondagen diabetesvård?
Anslag: 226.000 kronor.
Janeth Leksell, Uppsala universitet
Janeth och hennes kollegor forskar för att se om en digital diabetesmottagning för unga vuxna mellan 18 och 25 år leder till bättre och jämnare blodsocker. Förhoppningen är att resultaten ska vara vägledande för flera digitala mottagningar, och att barn och ungdomar med typ 1-diabetes ska få bättre livskvalitet och trygghet i sin egenvård.
Improving self-management in childhood diabetes – the effects of a CBT-based intervention for parents
Anslag: 226.000 kronor.
Brjánn Ljótsson och Elsa Håkansson, Karolinska Institutet Solna
Brjánn och hans kollegor forskar för att utveckla nya metoder som kan förbättra egenvården för barn med typ 1-diabetes. De vill hitta sätt att lättare upptäcka familjer som har behov av extra stöd i egenvården och att ge föräldrar verktyg för att möta utmaningar i familjelivet. Dessa föräldrastrategier kan underlätta vardagsrutiner och samarbetet med barnet vilket leder till bättre egenvård. Målsättningen är att projektet ska leda till förbättrade blodsockervärden och ökad livskvalitet för barn med typ 1-diabetes. Elsa Håkansson som är psykolog vid Karolinska universitetssjukhuset kommer att doktorera inom projektet.
Exposure to natural materials to prevent Type 1 diabetes
Anslag: 226.000 kronor.
Anirudra Parajuli, Karolinska Institutet Huddinge
Anirudra forskar under hypotesen om att typ 1-diabetes kan orsakas av att vi lever i avsaknad av närhet till en rik mikrobiologisk mångfald. Genom att applicera ofarliga, naturliga jord- och växtbaserade material på till exempel huden, hoppas han hitta ett sätt att stärka immunförsvaret och förhindra sjukdomen från att bryta ut. Om projektet lyckas hoppas man kunna utveckla en naturbaserad behandling som förebygger typ 1-diabetes.
Investigating the enterovirus-specific antiviral activity of repurposed drugs in beta-cells and murine models for Type 1 diabetes
Anslag: 226.000 kronor.
Virginia Stone, Karolinska Institutet Huddinge
Virginia och hennes kollegor forskar för att se om vissa förkylningsvirus orsakar typ 1-diabetes. Med hjälp av en ny antiviral medicin vill forskargruppen se om man lyckas skydda de insulinproducerande cellerna från virus som tros vara förknippade med typ 1-diabetes. Om projektet lyckas hoppas man kunna utveckla en antiviral behandling för att förebygga typ 1-diabetes från att bryta ut.
3D reconstruction of the human pancreas with micrometer precision – spatial and quantitative assessment of cellular characteristics of the T1D pancreas
Anslag: 226.000 kronor.
Ulf Ahlgren, Umeå universitet
Ulf och hans kollegor forskar för att förstå hur de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln påverkas av typ 1-diabetes. Genom en ny metod för optisk avbildning kan forskargruppen färga in olika celltyper och skapa högupplösta 3D-bilder av mindre delar bukspottkörteln, inklusive de insulinproducerande cellerna. 3D-bilderna kan sedan kan sättas samman i en dator för att återskapa hela det mänskliga organet, ungefär som ett tredimensionellt pussel i vilket man på förhand vet var varje bit ska sitta. Förhoppningen är att projektet ska bidra till förståelsen av bukspottkörteln och hjälpa till att utveckla nya behandlingar för typ 1-diabetes.