Varför är stödet till den svenska forskningen så viktigt?
Ingenstans i världen, förutom i Finland, är typ 1-diabetes så vanligt som i Sverige. Orsaken är en gåta. I Sverige har vi goda förutsättningar och en skyldighet att lösa den gåtan.
Förutsättningar som gör svensk forskning viktig
- I Sverige har vi möjligheten att följa människor via personnummer. Vi har även bra register för miljöfaktorer, sjukdomar, läkemedel och infektioner.
- Det finns hundratals sätt att bota sjukdomen på experimentdjur, men inget sätt att bota människan. I Sverige finns goda förutsättningar att genomföra kliniska studier på patienter som är samarbetsvilliga, klarar studier och kan följas upp.
- Sverige har en unik uppföljning av hur patienter behandlas, resultat, komplikationer etcetera. Vi har förutsättningarna för forskning som leder till mer effektiv behandling, minskad risk för komplikationer, förbättrad livskvalitet och slutligen ett botemedel.
- I Sverige finns några av världens mest framstående forskare. Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet och Åke Lernmark vid Lunds universitet finns med på listan över de tio bästa forskarna i världen på typ 1-diabetes. Bakom utnämningen står det oberoende företaget Expertscape som baserar sin ranking på artiklar i den internationella medicinska databasen PubMed. Rankingen visar att forskningen som bedrivs i Sverige har en stark internationell position.
Var med och hjälp forskningen till nya framsteg
Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar för att besegra typ 1-diabetes. Swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva “Rapport22”. Tillsammans är vi starka.
En grundläggande förutsättning för att svensk forskning ska göra genombrott saknas: fler forskare och mer resurser behövs.
Aktuella forskningsområden
För att kunna förebygga, bota och lindra typ 1-diabetes, behöver vi med hjälp av forskning få svar på ett antal frågor.
Förebygga
- Vad orsakar att vissa får typ 1-diabetes?
- Går det att förebygga sjukdomen med till exempel vaccin mot vissa virus?
Bota
- Går det att stoppa sjukdomsprocessen som förstör de insulinproducerande cellerna?
- Kan den egna kvarvarande insulinproduktionen förbättras och bli tillräcklig?
- Går det att transplantera nya celler?
Lindra
- Går det att bevara den kvarvarande insulinproduktionen?
- Kan man göra behandlingen smidigare?
Fokus för aktuell forskning är att försöka reda ut vad som orsakar sjukdomen samt finna metoder som kan leda till ett botemedel. Det har gjorts många försök att stoppa förstörelsen av de insulinproducerande cellerna, före och direkt efter diagnos, men hittills har inget försök varit effektivt nog eller tillräckligt oskadligt för att användas på patienter i praktiken.
Omfattande forskning pågår även för att göra behandlingen av typ 1- diabetes smidigare och enklare för patienten. Försök att bevara den kvarvarande insulinsekretionen kan leda till enklare behandling och mindre risk för komplikationer. Utveckling av tekniska hjälpmedel, med glukossensorer och insulinpumpar som blir mindre och smartare, förenklar också vardagen med typ 1-diabetes – i väntan på ett botemedel.
Internationell forskning och forskningsstöd
Typ 1-diabetes är en av världens vanligaste kroniska, obotliga sjukdomar som drabbar miljoner unga människor. Behandlingen är oerhört intensiv och kostsam. I USA satsar Juvenile Diabetes Research Foundation och amerikanska forskningsrådet NIH/NIDDK, liksom ibland kongressen, stora anslag på typ 1-diabetesforskning som glädjande nog även vi i Sverige får del av. I Europa har EU anslag för medicinsk forskning, och i projekt som inbegriper flera länder deltar även svenska forskare. Många länder som till exempel Finland genomför bra och viktig forskning, men när det gäller viss typ av forskning, har Sverige speciellt goda förutsättningar. Vi kan inte passivt hoppas på att andra länder ska göra jobbet åt oss. Ju starkare svensk forskning är, desto större är chansen att attrahera resurser även från andra länder, öka samarbetet med världens ledande forskare och nå resultat.