Nytt läkemedel kan öppna för fler transplantationer
Länge har transplantation varit ett alternativ enbart för personer med mycket svårinställd typ 1-diabetes. Snart kan en ny sorts immundämpande läkemedel, Tegoprubart, ändra på det.
Transplantation av hela bukspottkörteln eller enbart insulinproducerande öceller har länge kunnat bota typ 1-diabetes. Problemet har varit att de starka immundämpande läkemedel som krävs för att förhindra avstötning kan ge svåra biverkningar, såsom njurskada, typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter och neurologiska besvär. Dessutom har de ofta skadat de transplanterade organen med tiden. För alla utom de mest svårt sjuka har boten därför varit värre än soten. Det har ansetts säkrare och enklare att leva med typ 1-diabetes än de immundämpande läkemedlen.
Färre biverkningar
Nu väcker forskningen kring Tegoprubart, en ny typ av immunbehandling, nytt hopp hos många med typ 1-diabetes. Tegoprubart blockerar CD40L-signalering – en central mekanism i immunsystemets avstötningsreaktion. Genom att läkemedlet bara riktar in sig mot denna specifika signal, i stället för att slå brett mot hela immunsystemet, verkar kroppen kunna acceptera transplanterade öceller med avsevärt färre biverkningar än tidigare immundämpning.
Hittills har data från sex patienter med typ 1-diabetes publicerats från en studie som bedrivs vid University of Chicago. Deltagarna i studien får insulinproducerande cellöar som förs in via en tunn kateter i levern, där de fastnar i små blodkärl och börjar producera insulin. Själva transplantationen är enkel. Den tar omkring en timme och utförs med lokalbedövning. Efter en inledande intensiv behandlingsperiod under månaden efter transplantationen får sen patienterna Tegoprubart intravenöst var tredje vecka för att förhindra avstötning.
De kliniska resultaten har hittills varit mycket lovande. I första steget behandlades tre patienter. Två av dem nådde insulinfrihet, och den tredje minskade sitt insulinbehov kraftigt redan efter tre dagar. En av dessa patienter har varit insulinfri i ett och ett halvt år och har haft stabila HbA1c-värden under hela perioden. I studiens andra steg ingick sex patienter. Samtliga blev insulinfria utan tecken på avstötning eller allvarliga biverkningar av den immundämpande medicinen. Studien har nyligen utökats i ett tredje steg och omfattar nu 12 patienter.
Lovande resultat – men långt kvar
Även om resultaten är positiva är vägen till ett bredare och mer tillgängligt immundämpande läkemedel fortfarande lång. Studierna är små, och kunskap om långsiktiga biverkningar saknas.
Det pågår också tester av Tegoprubart vid njurtransplantation. De försöken har kommit längre och studierna förväntas gå in i fas 3 under året, vilket ett avgörande steg för ett framtida godkännande. Om den fortsatta forskningen går som den ska kan ett färdigt läkemedel vara godkänt på marknaden inom fem år.
Bristen på celler
För att behandlingen ska kunna nå fler med typ 1-diabetes än de som i dag är aktuella för transplantation måste ytterligare ett hinder övervinnas: tillgången på insulinproducerande celler. I dag måste cellerna tas från avlidna donatorer, vilket kraftigt begränsar antalet transplantationer som kan genomföras.
Forskare arbetar därför intensivt med att ta fram metoder för att masstillverka insulinproducerande celler av stamceller. Företaget Vertex Pharmaceuticals är de som kommit längst, och deras stamcellsderiverade öceller är nu inne i fas tre i kliniska studier. Om företaget lyckas med sina planer kan storskalig produktion av insulinproducerande celler vara möjlig om cirka fem år.
Öppnar för andra behandlingar
En massproduktion av insulinproducerande celler skulle teoretiskt kunna användas som plattform för flera typer av behandlingar som syftar till att bota typ 1-diabetes – exempelvis den som utvecklas av Sana Biotechnology tillsammans med forskare som Per-Ola Carlsson i Uppsala, där målet är immunskyddade celler som inte kräver immundämpande läkemedel.
