Flicka kollar på insulinpump och telefon med blodsockerkurva

Så räknar man ut insulindoser

Att ställa in och kunna justera insulindosen är avgörande för att behandla typ 1-diabetes effektivt. Man får hjälp att göra detta på sin diabetesmottagning, men det är bra att förstå grunderna.

Man börjar med att räkna ut en insulinkvot, alltså hur många gram kolhydrater en enhet insulin kan ta hand om. Kvoten hjälper till att dosera den mängd insulin som behövs för att täcka kolhydrater i maten och för att sänka höga blodsockernivåer.

500-regeln och 300-regeln

För att veta ungefär hur mycket insulin som behövs för att kroppen ska kunna ta upp en viss mängd kolhydrater i maten finns det tumregler:

Korrigeringsfaktor

Korrigeringsfaktorn, hur känslig kroppen är för insulin, hjälper till att bestämma hur mycket en enhet insulin sänker blodsockret. En vanlig metod för att räkna ut det är:

Ett räkneexempel

Anta att din totala dagliga insulindos är 50 enheter. Så här kan du beräkna dina insulinkvoter:

Räkna ut basaldos

Kroppen måste alltid ha en viss mängd insulin för att fungera. Utöver måltids- och korrigeringsdoser behöver en person med typ 1-diabetes också ha en basaldos. Den utgörs antingen av långtidsverkande insulin som tas med spruta 1-2 gånger per dygn, eller av korttidsverkande insulin som automatiskt distribueras kontinuerligt över dygnet av en insulinpump. Tumregeln är att basaldosen ska utgöra 40-60 procent av det totala dygnsbehovet av insulin. Detta är i viss mån individuellt och behovet kan variera över dygnet.

Anpassning och övervakning

Reglerna ovan är endast riktmärken. Man kan behöva justera doserna genom att övervaka blodsockernivåerna och ändra kvoterna baserat på individuella behov och förändringar i tillväxt, livsstil, kost och fysisk aktivitet. Hos barn, som utvecklas fort och ofta har mycket hormoner i omlopp, är det vanligt att kvoterna behöver justeras ofta.

Åsa Sturestig

Åsa Sturestig

Sakkunnig typ 1-diabetes och forskning

Skicka e-post

Telefon: 0766667431

Åsa jobbar med att bevaka aktuell forskning, och är ansvarig för kunskapsfrågor och opinionsbildning.