Undersökning visar höga kostnader

Vad kostar det att leva med typ 1-diabetes – för individen, familjen och samhället?

För att få en tydligare bild har Barndiabetesfonden låtit Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) räkna på den totala kostnaden för sjukdomen i Sverige.

Undersökningen visar att typ 1-diabetes kostar det svenska samhället 12,9 miljarder kronor per år. Det är en siffra som inkluderar sjukvård, medicinteknik, skolstöd, förlorad arbetsinkomst och komplikationer. Bakom siffrorna finns människor – barn, ungdomar och vuxna som lever med en obotlig sjukdom. Föräldrar som tar över ett vårdansvar som annars hade krävt sjukvårdspersonal. Och ett samhälle som fortfarande brister i stöd, förståelse och kunskap. 

En stor del av kostnaderna kommer från komplikationer som kan minskas – med rätt hjälpmedel och fortsatt forskning. Den största vinsten för alla blir den dag forskarna hittar ett botemedel. Då kan vi eliminera kostnader, både mänskliga och ekonomiska. 

En livslång sjukdom

Typ 1-diabetes är en obotlig sjukdom som ofta utvecklas tidigt i livet. Egenvården anses vara den mest avancerade vård som ges utanför sjukhus, och kräver ständig  uppmärksamhet, både för den som är sjuk och för de närstående. För hälso- och sjukvården innebär sjukdomen också en långvarig belastning. Finland och Sverige är de länder i världen som har högst förekomst av typ 1-diabetes. Ingen vet varför. I Sverige levde år 2023 cirka 72 000 personer med sjukdomen. 

ÅldersgruppAntal personer
0-5643
6-112 480
12–174 888
18–2911 588
30–4920 835
50–6920 988
70+10 824
TOTALT72 245

Kostnader för typ 1-diabetes som enskild diagnos och kostnader för komplikationer

Direkta och indirekta kostnader

I direkta kostnader ingår till exempel sjukvård, hjälpmedel och resursbehov i skolan. Indirekta kostnader består i huvudsak av produktionsbortfall för drabbade och anhöriga. 

Kostnader per komplikationstyp

Angivet i miljoner kronor

Riskökningar till följd av typ 1-diabetes

FöljdsjukdomRiskökning*Tillskrivningsfaktor
Amputation av nedre extremitet40,121,43%
Bulimi2,81,87%
Demens1,511,02%
Depression1,250,84%
Förmaksflimmer1,360,92%
Hjärtsvikt4,292,84%
Höftfraktur5,763,77%
Ischemisk hjärtsjukdom9,386,00%
Karpaltunnelsyndrom1,971,32%
Kolorektalcancer1,220,82%
Levercancer1,92,06%
Kronisk njursjukdom3,091,28%
Njursjukdom i slutstadium3,091,28%
Pancreascancer1,941,30%
Sjukdomar i hjärnans kärl4,082,70%
Synnedsättning ink. blindhet2,51,67%
Urinblåsecancer1,30,88%

*Så många gånger ökar risken jämfört med en frisk person.
** Så stor andel av den totala sjukdomsbördan beror på typ 1-diabetes

Så har undersökningen gjorts

Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) fick i uppdrag att beräkna kostnaderna för typ 1-diabetes. 

Undersökningen utgår från 2023, som är det senaste år som är statistiskt säkerställt. Metoden är prevalensbaserad. Det innebär att kostnaderna uppskattas för alla personer som lever med sjukdomen under 2023, oavsett när de har insjuknat. Denna metod är den mest använda och rekommenderas inom forskning för att få en helhetsbild av de ekonomiska konsekvenserna av en diagnos. 

Direkta och indirekta kostnader 

Först beräknas de direkta kostnaderna, såsom sjukvårdsbesök, läkemedel och medicintekniska hjälpmedel. Därefter beräknas de indirekta kostnaderna. Det handlar bland annat om stödresurser i förskola och skola, produktionsbortfall på grund av sjukdom eller förtida död samt anhörigas insatser. Föräldrars inkomstbortfall vid barnets insjuknande och minskad arbetstid ingår också. Däremot finns det i dagsläget inga tillförlitliga siffror på hur många föräldrar som drabbas av exempelvis stressrelaterad ohälsa till följd av belastningen. 

Kostnader för komplikationer 

I nästa steg beräknas kostnaderna för komplikationer kopplade till typ 1-diabetes. Här används så kallade tillskrivningsfaktorer – vetenskapligt baserade mått som anger hur stor andel av en viss komplikation som kan härledas till sjukdomen. Dessa bygger främst på metastudier som visar sambandet mellan typ 1-diabetes och en ökad risk för olika följdsjukdomar. Genom att multiplicera tillskrivningsfaktorerna med den totala kostnaden för respektive komplikation kan man uppskatta hur stor del som direkt beror på typ 1-diabetes. I de fall det inte finns studier på samband eller förekomst har försiktiga antaganden gjorts. Samhällskostnaderna i verkligheten kan därför antagas vara högre än de rapporten speglar. 

Skillnaden mellan typ 1 och typ 2

Kostnaderna för diabetessjukdomar redovisas ofta i klump, utan att skilja på typ 1 och typ 2. Men det finns stora skillnader. 

Denna studie visar att Sveriges 72 000 personer med typ 1-diabetes kostade samhället 12,9 miljarder 2023. Motsvarande kostnader för typ 2-diabetes, som studerats på samma sätt, uppgick till 20,6 miljarder kronor. Detta trots att typ 2-diabetes är mycket vanligare – cirka 500 000 personer har sjukdomen. En förklaring till detta är att typ 1-diabetes ofta debuterar tidigt, ungefär hälften av alla drabbade insjuknar som barn, och att sjukdomen är mer vårdkrävande. Risken för följdsjukdomar ökar också kraftigt ju längre kroppen lever med förhöjt blodsocker. 

I snitt innebar en person med typ 1-diabetes samhällskostnader för 180 000 kr 2023. Motsvarande siffra för en person med typ 2-diabetes är 40 000 kr.