Studie ska förbättra samarbetet kring egenvården

Senast uppdaterad: 2025-02-04

Barn och föräldrar behöver samarbeta kring en mängd olika rutiner. Egenvården kan skapa utmaningar i föräldraskapet och familjelivet. Brjánn Ljótsson, professor och Elsa Håkansson, doktorand vid Karolinska Institutet genomför nu en forskningsstudie som handlar om att utveckla stödet till föräldrar med barn som har typ 1-diabetes. Målet är att föräldrar ska få verktyg för att underlätta samarbetet och få vardagen med egenvården att fungera bättre. 

Forskningsprojektet består av tre delar. Den första delen är en intervjustudie med 20 föräldrar till barn med typ 1-diabetes och som har adhd-diagnos.

– Den gruppen vet vi står inför extra stora utmaningar. Egenvården av typ 1-diabetes kräver förmågor som den med adhd ofta har extra svårt med, säger Elsa Håkansson.

"Man slås av den stress som många föräldrar beskriver som en del av vardagen"

Studiedeltagarna har djupintervjuats för att kartlägga i detalj hur vardagen med egenvården ser ut, både det som är svårt och det man upplever fungerar. 

Forskarna sammanställer nu resultatet av intervjuerna, men på frågan vad man funnit hittills, säger Elsa Håkansson:

– Man slås av den stress som många föräldrar beskriver som en del av vardagen. Att ständigt ha jour och vara redo att rycka ut. Det gör att förälderns egna chanser för återhämtning i vardagen är små. 

"Många föräldrar upplever sig som tjatiga med alla påminnelser"

Föräldrar till barn med adhd behöver vanligtvis stötta barnet extra mycket.

– Många upplever sig som tjatiga med alla påminnelser. Frågor om egenvården kan väcka reaktioner och motstånd hos barnet, och leda till bråk och konflikter. Att hamna i tjatfällor kring vardagsrutiner är nog något som varenda förälder känner igen. Men vid typ 1-diabetes har du många fler rutiner som dessutom är extra viktiga. Om de inte blir gjorda skapar det en oro som ligger på en helt annan nivå än en glömd gympapåse. Självklart behöver föräldrar stöd och verktyg för att möta de här utmaningarna. 

I den andra delen av projektet har forskarna utvecklat en ny föräldrainsats, som kan liknas vid en föräldrakurs. Den bygger på etablerade föräldrastrategier från KBT (kognitiv beteendeterapi), men har anpassats till ett familjeliv med typ 1-diabetes. 

– Inspiration till kursen har tagits från föräldrars berättelser i intervjustudien, och den forskning som redan finns om föräldraskap vid typ 1-diabetes.

 
Brjánn Ljótsson, professor och Elsa Håkansson, doktorand vid Karolinska Institutet leder studien.

Mindre grupper med föräldrar till barn mellan 9 och 14 år träffas vid totalt sju tillfällen på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Barnen till föräldrarna behöver inte nödvändigtvis ha en adhd-diagnos.

– Vi tror att de flesta föräldrar som har barn med typ 1-diabetes, oavsett om de har en diagnos eller inte, kan ha nytta och hjälp av de här strategierna. 

Kursen leds av psykologer och varje tillfälle har ett tema, som avslutas med en genomgång av en föräldrastrategi som föräldrarna sedan ska testa att använda hemma. 

– Till exempel kommer vi jobba med att få påminnelser att fungera, att uppmuntra och motivera sitt barn, att underlätta kommunikation och hjälpa barnet att berätta och be om hjälp. Vi kommer också ha en del som handlar om egen återhämtning och att hitta en hållbarhet i vardagen för egen del. 

Till sommaren 2025 beräknar forskarna ha haft cirka 25 deltagande föräldrar som genomgått kursen.

Föräldrar i hela landet kommer kunna ta del av kursen

I den sista delen av forskningsprojektet digitaliseras insatsen så att man kan delta via en smartphone, platta eller dator.

– Vi kommer då använda precis samma innehåll som på de fysiska kurserna. Deltagarna får stöttning av psykolog som guidar på distans. Genom att kursen görs internetbaserad kan föräldrar i hela landet ta del av den.