Världens främsta forskare – på Barndiabetesfondens jubileumssymposium

Senast uppdaterad: 2024-12-10

Barndiabetesfondens 35-årsjubileum firades med ett vetenskapligt symposium i Stockholm, dagen innan Världsdiabetesdagen. På plats fanns en rad av världens främsta forskare, bland annat Matthias von Herrath, chef för typ 1-forskningen på Novo Nordisk forskningscentrum i Seattle och på The La Jolla institute i Kalifornien, och professor Eric Triplett, från Florida university. I publiken satt forskare och vårdpersonal.

Huvuddiskussionen rörde sig om frågan om screening. De senaste årens utveckling med enklare provtagning för de autoantikroppar som föregår utbrottet av typ 1-diabetes, i kombination med att en bromsmedicin har godkänts i USA och fler är på väg, aktualiserar frågan. 

Helena Elding Larsson, professor i autoimmuna sjukdomar på Lunds universitet, efterlyste en nationell arbetsgrupp som kan utreda möjligheterna för att skapa ett nationellt screening- och uppföljningsprogram. En sådan skulle behöva omfatta bred expertis som till exempel forskare, barndiabetologer och psykologer.

– Att vi kommer att screena är troligen bara en tidsfråga. Nu måste vi hitta hur, när, var och vilka. Vi måste hitta balansen så att vi inte skapar oro, säger hon. 

Forskarna lyfte också upp vikten av att hitta en etisk och kostnadseffektiv metod att noggrant följa de barn som visar högre risk. 

Barndiabetesfondens grundare, Johnny Ludvigsson, professor i pediatrik, betonade att screening måste kombineras med ökad kunskap bland de som screenas. Risken är annars att de som visar antikroppar och kanske kommer att utveckla typ 1-diabetes tar skada av själva risken. Även om de aldrig utvecklar sjukdomen. 

Helena Elding Larsson, professor i autoimmuna sjukdomar på Lunds universitet, efterlyste en nationell arbetsgrupp som kan utreda möjligheterna för att skapa ett nationellt screening-och uppföljningsprogram. Här med Knut Dahl Jörgensen och Gun Forsander.

– Det finns en risk att friska barn behandlas som sjuka, säger Johnny Ludvigsson. 

Han lyfte fram att vetskapen om risken i sig skapar stress hos vissa.

– Det skulle i värsta fall kunna leda till sån oro att det till och med kan trigga sjukdomen. Då har vi åstadkommit skada i stället för nytta, säger han.

I dag finns ingen bromsmedicin godkänd i Europa men flera är på väg, och en, Teplizumab, är godkänd i USA. Den har dock visat sig ha stora biverkningar. Forskarna var dock överens om att nya effektivare behandlingsmetoder för att bromsa och kanske till och med hindra utvecklingen av typ 1-diabetes kommer att finnas inom några år. Bromsmediciner kan leda till mildare insjuknande och bättre HbA1c de första åren med sjukdomen. Det senare vet man gör det lättare att hålla goda värden senare i livet, vilket är en skyddsfaktor mot följdsjukdomar.

På symposiet hyllades också Johnny Ludvigsson för sin långa och gedigna insats för forskningen. Det var han som grundade Barndiabetesfonden för 35 år sedan. I sitt tacktal satte han fokus på de sjuka barnen – att hjälpa barn med typ 1-diabetes har alltid varit hans målsättning.

Inga av Barndiabetesfondens insamlade medel bekostade jubileumssymposiet. Utöver deltagaravgifter sponsrades eventet av Novo Nordisk och Sanofi.