Publicerad: 2025-10-24

Typ 1-diabetes och celiaki närbesläktade

Daniel Agardh har många strängar på sin lyra inom yrkeslivet. Han är lektor inom medicinsk forskning, överläkare vid Barn- och ungdomsmedicin i Lund och ledare för en forskargrupp på Diabetescentrum vid Lunds universitet. Han är dessutom en av världens främsta forskare inom celiaki.

Typ 1-diabetes är båda närbesläktade sjukdomar med delvis samma genetiska bakgrund. De är autoimmuna och innebär att de angriper den egna kroppen. Typ 1-diabetes är en livshotande och obotlig sjukdom, som innebär att kroppen inte längre kan producera hormonet insulin. Det är immunförsvaret som attackerar de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.

Celiaki är också en kronisk sjukdom – som innebär överkänslighet mot gluten. Skador på slemhinnan i tarmen gör att kroppen inte kan ta upp näringen i maten på ett normalt sätt. Gluten är ett växtprotein som finns i vete, råg och korn och i livsmedel som till exempel bröd, flingor, pasta, kex och kakor. Symtom som kan förekomma är diarré, förstoppning, gasbesvär eller ont i magen.

Vid typ 1-diabetes är det cellerna som producerar insulin och vid celiaki är det tarmluddet i tunntarmen som förstörs. Sverige är ett av de länder i världen där många har både celiaki och typ 1-diabetes. Var tionde barn med typ 1-diabetes har även celiaki.

8600 barn har följts i TEDDY-studien

TEDDY-studien startade 2004 och kommer att avslutas nu under 2025. Totalt har forskare följt över 8600 barn från USA, Finland, Tyskland och Sverige. I Sverige handlar det om 2000 barn som främst kommer från Skåne. TEDDY är en förkortning av omgivningsfaktorers betydelse för uppkomst av typ 1-diabetes hos barn. Den har bland annat följt barn som har större genetisk risk för typ 1-diabetes och celiaki från födseln. Syftet är att urskilja faktorer i miljön, som till exempel infektioner, kost eller tarmflora, som kan få immunsystemet att attackera kroppens egna vävnader.

Daniels forskning har särskilt baserat sig på att förstå hur och varför vissa barn utvecklar celiaki. Många människor har genetisk stor risk att drabbas av den, men får aldrig sjukdomen.

– Vi ser ofta att de autoimmuna reaktionerna börjar långt innan några symtom uppstår. Det öppnar för möjligheter att ingripa mycket tidigare än vi trott var möjligt, säger Daniel Agardh.

Forskarna har också tittat på hur immunförsvaret ser ut tidigt i livet, ibland redan innan några symtom syns.

TEDDY har genererat en enorm mängd data, biologiska prover, miljödata och genetisk information.

– Det ger oss möjlighet att ställa nya frågor vi inte ens visste var relevanta när vi startade, säger han.

De tidigare resultaten har ibland överraskat forskarna

Efter att denna studie är slut är planen att bygga vidare på dessa resultat i andra projekt. Själva analysen och tolkningen av resultaten kommer dock att fortsätta under många år framöver. Bland annat genom att integrera dem med nya tekniker inom forskning på mikrobiom och metabolomik. Mikrobiom är en samling av alla mikroorganismer som naturligt lever på eller i kroppen. Exempel på det kan vara bakterier, svampar, virus och deras gener. De här mikroorganismerna är små och har en stor inverkan på människors hälsa och välbefinnande. Metabolomik innebär den samtidiga studien av alla små molekyler i ett biologiskt prov. Celler, vävnader eller vätskor kan vara exempel på sådana molekyler. Klassisk bioanalys fokuserar på endast en substans.

Det har visat sig att celiaki ofta föregås av en väldigt specifik immunreaktion och att vissa virus, som till exempel enterovirus, kan spela en roll när det gäller hur sjukdomen uppkommer.

De tidigare resultaten har ibland överraskat forskarna. Ett exempel på det är att introduktion av gluten i kosten inte verkar påverka risken att utveckla celiaki så mycket som man tidigare har trott. Forskarna trodde länge att tidpunkten var avgörande, men deras data visar att det inte verkar spela så stor roll.

– Istället har vi kunnat visa att mängden gluten tillsammans med andra faktorer, som till exempel infektioner eller tarmflorans sammansättning spelar roll, säger han.

Agardh får miljonstöd av Barndiabetesfonden

Daniel Agardh och hans forskarkollegor har fått stöd från Barndiabetesfonden för att etablera ett screeningprogram för att upptäcka barn i åldern 2–14 år med ökad risk för typ 1-diabetes, celiaki och sköldkörtelsjukdom. Autoantikroppar kan genom blodprov upptäckas tidigt, och ge möjligheter till att snabbare ställa en diagnos och eventuellt sätta in behandling. Men screeningen kan också ge upphov till oro för hos föräldrarna. Därför kommer forskarna också att undersöka oron hos föräldrar och vilka effekter det får på livskvaliteten.

– Vi vill förstå hur den här kunskapen påverkar familjer även känslomässigt. Det är en viktig del av det preventiva arbetet, säger Daniel Agardh.

Författare

Jessica Åström