Blodsockret är under kontroll — men hjärtat är det inte

En stor dansk registerstudie visar att personer med diabetes dör i plötslig hjärtdöd i betydligt högre utsträckning än befolkningen i övrigt. Personer med typ 1-diabetes förlorar trots allt bättre vård fortfarande i snitt fjorton levnadsår. Det oroande är att överrisken för plötslig hjärtdöd inte försvinner ens med välkontrollerat blodsocker.

Plötslig hjärtdöd, när hjärtat utan förvarning slutar slå, är en dramatisk komplikation vid hjärt-kärlsjukdom. Den drabbar snabbt och ger nästan aldrig tid för behandling. Nu visar en studie publicerad i European Heart Journal att diabetes kraftigt ökar risken, och att förlusten av levnadsår är särskilt påtaglig för personer med typ 1-diabetes.

Alla danskar ingår i studien

Studien är ovanlig i sitt slag: forskarna använde sig av hela den danska befolkningens data från 2010. De gick igenom dödsattester, utskrivningsjournaler och obduktionsrapporter för att identifiera fall av plötslig hjärtdöd. Av totalt 6 862 fall hade 97 typ 1-diabetes. Jämfört med den allmänna befolkningen var incidensen av plötslig hjärtdöd 3,7 gånger högre vid typ 1-diabetes. Sambandet höll sig även efter att forskarna justerat för andra riskfaktorer som högt blodtryck, hjärtsvikt och njursjukdom.

Unga förlorar mest

Än mer alarmerande är siffrorna för förlorad livslängd. En person med typ 1-diabetes förlorar i genomsnitt 14,2 levnadsår jämfört med en frisk person och av dem kan 3,4 år direkt tillskrivas plötslig hjärtdöd. Det är alltså inte en marginell komplikation utan är en av de viktigaste dödsorsakerna i denna grupp.

Den relativa riskökningen var störst hos yngre individer med typ 1-diabetes. Med stigande ålder minskade den relativa risken eftersom hjärtdödsrisken i befolkningen generellt ökar med åldern och på så vis jämnar ut skillnaden.

Räcker inte med bra HbA1c

Högt blodsocker ökar risken för hjärtkärlsjukdom, det är väl belagt sedan tidigare. Överrepresentationen för personer med typ 1-diabetes minskar med välkontrollerat blodsocker, men försvinner inte. Anledningen är att plötslig hjärtdöd vid diabetes inte enbart beror på högt blodsocker. Det finns flera mekanismer som påverkar relativt oberoende av genomsnittligt blodsocker.

Nervsystemet skadas trots god kontroll

Autonom neuropati innebär att det autonoma nervsystemet, som reglerar hjärtats rytm utan att vi tänker på det, skadas av diabetes. Detta kan ske även vid god blodsockerkontroll, särskilt om man levt länge med sin sjukdom. Följden är en minskad hjärtfrekvensvariabilitet, en störd balans mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet, och ett hjärta som reagerar onormalt på stress. Det skapar en grogrund för livshotande arytmier.

Lågt HbA1c ger ofta många hypoglykemier

För att hålla HbA1c nere krävs intensiv insulinbehandling och det ökar risken för hypoglykemier, det vill säga alltför lågt blodsocker. En allvarlig hypoglykemi utlöser en kraftig stressreaktion i kroppen med ett massivt utsläpp av adrenalin och andra stresshormoner. Det förlänger det så kallade QTc-intervallet i hjärtats elektriska system och skapar förutsättningar för ventrikelflimmer, en potentiellt dödlig rytmrubbning i hjärtat.

Hjärtat förändras av glukos

Diabetisk kardiomyopati är en hjärtmuskelsjukdom som kan uppstå vid diabetes även i frånvaro av kranskärlssjukdom och högt blodtryck. Mekanismerna inkluderar fibrosbildning i hjärtmuskeln, oxidativ stress och skador orsakade av proteiner och fetter som förändrats kemiskt av glukos över tid. Dessa förändringar korrelerar inte helt med HbA1c, utan avspeglar en vävnadsskada som uppstår under lång tid.

Smärtan uteblir men inte risken

Kranskärlssjukdom är vanligare vid diabetes, och autonom neuropati gör dessutom att smärtsignalerna dämpas. Det innebär att en person med typ 1-diabetes kan ha allvarliga hjärtinfarkter utan att känna bröstsmärta — den varningssignal som normalt leder till sjukhusbesök. Etablerade plack i kranskärlen kan destabiliseras och orsaka plötslig hjärtdöd utan att något känt symtom föregått händelsen.

Vården behöver bredare strategi

Den danska studien understryker att god blodsockerkontroll är avgörande men inte räcker som ensam strategi för att minska risken för plötslig hjärtdöd hos personer med typ 1-diabetes. Forskarna efterlyser ett bredare grepp som inkluderar screening för autonom neuropati, noggrann hantering av hypoglykemirisker, kardiovaskulär riskbedömning med bilddiagnostik och forskning om vilka patienter som skulle ha nytta av förebyggande behandling som ICD, en implanterbar hjärtstartare.

Källa: Diabetes and sudden cardiac death: a Danish nationwide study, European Heart Journal (2025).

Läs studien här