34 år med sprutor – nu blir det insulinpump

Mats Larsson är nöjd med sitt beslut – han har fått mindre svängande blodsocker, äter väldigt lite Dextrosol och han har satt ett tufft målvärde, som det just nu ser ut som han kommer att klara.

Den första tiden, framför allt den första veckan var tuffast, konstaterar han en månad efter att han har bytt från penna till pump.

– Det sker inte utan ansträngning. Det kräver sitt jobb och man är alltid bunden av tekniken. Bluetooth, infarter och sensorer måste funka. Jag måste alltid vara noga med att batterierna i pump och telefon är laddade. Det kan vara sårbart, säger Mats Larsson.

Vad krävs för att få insulinpump som vuxen?

Utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård finns inga skallkrav gentemot regionerna för att erbjuda insulinpump till vuxna med typ 1-diabetes. Socialstyrelsens rekommendationer är att hälso-och sjukvården bör erbjuda pump till vuxna som har återkommande problem med hypo- eller hyperglykemier.

Hälso-och sjukvården kan, utifrån riktlinjerna, i undantagsfall erbjuda insulinpump till vuxna som inte har dessa problem.

Utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer utformar varje region självständigt sina egna rekommendationer. Om du är intresserad av att byta till pump bör du därför ta kontakt med ditt vårdteam och se vad för möjligheter som finns för dig.

Hans diabetesresa började för 34 år sedan när han var 32 år. Han arbetade som ICA-handlare inom livsmedelsbranschen. Mats Larsson, hans två barn och dåvarande fru bodde i Kungsör och han var ansvarig för en stormarknad i Västerås när han fick ett erbjudande om att ta över en butik i Örebro. Han hade under en längre tid känt sig trött och hängig men trodde att det hängde ihop med att han arbetat mycket, pendlat och levt ett stressigt liv.

– Jag trodde det skulle bli bättre när jag bytte jobb. Men det blev det inte, berättar Mats Larsson.

Han fick diagnosen typ 2-diabetes och fick kostråd och tabletter som behandling. Mats Larsson tränade målinriktat och åt nyttigt men fick ändå ingen ordning på värdena. Han gick ner 20 kilo i vikt. Under den här tiden startade han en ny ICA-butik med över 100 anställda och genomgick en skilsmässa. Kroppen ville inte svara på behandlingen och han kände att det var något som inte stämde. Han sökte återigen vård och fick diagnosen typ 1-diabetes. Då hade han fått fel vård i ett år.

– Jag är besviken på att det tog så lång tid. Jag hade ett väldigt krävande jobb och en krävande sjukdom samtidigt. Det hade inte behövt vara så tufft, med ett enkelt blodprov hade man kunnat mäta C-peptid och jag hade kunnat få rätt diagnos tidigare. Men det var inte förrän jag själv bad om en second opinion som jag fick diagnosen typ 1-diabetes, säger Mats Larsson.

När han väl fått veta vad det var beskriver han det som en befrielse – att få en förklaring på varför han varit så trött, fått dimsyn och mått så dåligt. Insulinbehandling med allt vad det innebär påbörjades.

Ända sedan dess har Mats Larsson lyckats hålla bra värden. Han har ställt höga krav på sig själv. Men det är inget som han slår sig för bröstet för.

– Det är en väldigt individuell sjukdom. Det finns många som kämpar mer än jag för sina värden men som det ändå inte fungerar för, alla har inte samma förutsättningar, säger Mats Larsson.

Det var ett samtal med Lars Cederblad som är VD på One Two Analytics – ett företag som bland annat utvecklar en app, som ska ge stöd i vardagen för människor med diabetes – som fick honom att ta steget att byta behandlingsmetod. När Lars Cederblad, som också har typ 1-diabetes, bytte till pump och visade sina goda resultat, motiverade det Mats Larsson.

– Man hittar en vardag med sprutor och jag hade bra värden så jag kände inte någon panik att byta. Men nu som pensionär har jag mer tid att sätta mig in i en ny vana, säger Mats Larsson.

Innan han fick sin pump var han ofta uppe på nätterna och knaprade Dextrosol. Förutom att få ett ännu bättre HbA1c och minska risken för komplikationer var just nätterna en stor anledning till att han valde att lämna pennorna.

Mats har valt en pump från Mylife YpsoPump och sensorn Dexcom G6. En skillnad mellan sprutor och pump är att han inte heller behöver ta något långtidsverkande insulin, en till två gånger om dagen. Det korttidsverkande insulinet pumpas i stället ut i små doser under dygnet för att blodsockret ska bli jämnare, så kallad basaldos. Det gör det extra viktigt att hålla koll på att allt fungerar som det ska, annars kan man få insulinbrist och det kan bildas ketoner i blodet. Därför har han också fått ketonmätare av vården när han bytte till pump.

Från det att Mats Larsson bestämt sig för att byta till pump tog det cirka ett halvår innan han fick den. Han upplevde inga problem att få igenom bytet.

– I Region Stockholm är det så att om man kan påvisa att man får ett bättre liv med pump har man rätt till det. Man behöver inte ange några andra skäl. Det var inga problem och de skrev direkt en remiss.

Han tycker att vården bör erbjuda alla som är motiverade och vill ha pump att få det stödet.

– När man har typ 1-diabetes så vill man göra vad man kan för att få bra värden och slippa komplikationer. I Region Stockholm tycker jag att de har en bra formulering – att det ska räcka att man får ett bättre liv – det inrymmer både vardag och framtid utan komplikationer. Men så ser det ju inte ut i alla regioner.

Själva bytet från sprutor till pump inleddes med en utbildning på Ersta sjukhus i Stockholm. Mats Larssons diabetessköterska hade tagit fram förslag på basaldos. Till exempel brukar det krävas mer insulin för de flesta på morgonen. Sköterskan rekommenderade också en maxbolus, så att han inte skulle råka ta för många enheter vid måltid. I samråd lade de in målglukosvärden som är olika för olika tider på dygnet. Inför pumputbildningen hade Mars Larsson fått genomföra en digitalt program och fått certifikat för pumpen.

Första veckan med pump – Mats Larssons dagsboksanteckningar

Dag 1

Kursen höll på i 3,5 timmar och det var mycket info att ta in. Jag hade en del problem med Ypsopumpen och Dexcom-appen att fungera ihop. Jag fick en ordentlig känning innan automode på pumpen kom igång. Jag provade ut ett midjebälte för natten att ha pumpen i, det kändes ovant men jag vänjer mig nog. Natten var inte utan problem. Fick flera varningar för låga värden, vid ett tillfälle tappade Dexcom kontakten med telefonen vilket gjorde att automode på pumpen stängdes av. Men efter lite fixande och extra kolhydrater samt ”ease off”-funktionen somnade jag vid klockan 02 och sov till 06.30 med bra värden. När jag skriver detta har jag precis gett en bolusdos för frukosten. Bra och enkel kolhydratberäkning med hjälp av T1D-appen. Kommer säkert fungera bra då det blir en vana och jag äter ungefär samma frukost varje dag.

Dag 2

Många tankar i huvudet nu. Hur var det man gjorde när det är dags för nytt infusionsset? Fylla på med insulin med mera? Men allt blir väl en vana.

Jag fick ringa supporten för pumpen idag då den inte gav något insulin och jag fick 13 i blodsocker. Fick rådet att byta infusionsset men har svårt att hinna det. Lossade slangen och satte tillbaka den och snurrade, då hoppade det igång igen. Jag blev orolig ett tag men nu verkar det funka igen.

Dag 3 & 4

Fredagen funkade bra med pumpen och värdena ser okej ut. Har dock för låga värden på nätterna vilket jag ska ta upp med min diabetessköterska som ringer i eftermiddag. Han har följt upp mina värden och justerad målvärden för natten i appen. Så i natt fick jag sova hela natten – skönt!

Dag 5 & 6

Jag hade ännu ett uppskattat samtal med diabetessköterska Magnus och vi skruvade ner målvärdena 0,2 E för att få lägre värden, de har varit lite för höga. Jag fick även ställa mina frågor om hur det funkar att flyga med pumpen, det går bra men man behöver ett intyg till säkerhetskontrollen som visar att man har diabetes.

Nu börjar det kännas som jag har rätt bra koll – värdena nu vid lunchtid dag 6 är de sista 12 timmarna stabila på 5,9 mmol/l – och stabilt utan några som helst korrigeringar. Har bara lagt in frukost och lunch i boluskalkylatorn i appen.

Dag 7

Gårdagen blev bra med jämt blodsocker och fungerande utrustning. Nu fortsätter jag dialogen med Magnus och justerar detaljer i appen så att jag kan finjustera målvärden neråt över tid utan att få hypoglykemier. Det kommer bli riktigt bra – men det är en process att byta från sprutor till pump som kräver engagemang och målmedvetenhet. Stödet från Ypsopump och Magnus Hiis min diabetessköterska har varit avgörande för att bytet skulle fungera – stort tack till dem!

Mats Larsson har valt att se positivt på sin sjukdom. Han lever sedan 1998 med sin fru Ingela. Han beskriver dem båda som hälsofreaks och hon har genom åren peppat honom till en god hälsa.

– Man har bara ett liv. Det här är mitt liv. Det går bra att leva med typ 1-diabetes. Men det kräver att man är målinriktad och sätter sig in i den avancerade egenvården och gör sitt bästa vad gäller kost och motion – man har inget val, säger han.

Han råder alla som är drabbade av typ 1-diabetes att ställa höga krav på sjukvården.

– Vården är viktig – att ha rätt läkare och rätt diabetessköterska ger förutsättningar för ett bra liv. Nöj dig inte om du inte är nöjd. Jag har själv bytt läkare och sköterska flera gånger. Det har du din fulla rätt till. Men också fotvård, dietist och psykologhjälp ska erbjudas den som har typ 1-diabetes.