Typ 1-diabetes kostar samhället 12,9 miljarder per år, enligt Barndiabetesfondens nya rapport “Priset för typ 1-diabetes”. Samtidigt anslog stat och regioner knappt 25 miljoner till forskning inom området förra året. Trots att Sverige har unika forskningsmöjligheter på typ 1-diabetes.
I dag offentliggör Barndiabetesfonden en hälsoekonomisk analys av typ 1-diabetes. Det är första gången de sammanlagda kostnaderna för sjukdomen har undersökts. Analysen har gjorts av Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE) och visar att de sammanlagda kostnaderna för sjukdomen är 12,9 miljarder kronor per år.
Sverige är, tillsammans med Finland, det land i världen med högst förekomst av typ 1-diabetes. Vi har unika förutsättningar för att forska på typ 1-diabetes. Nationella diabetesregistret anses vara det bästa i världen, vi har många drabbade som är villiga att ställa upp i forskningsstudier och vi har sedan länge etablerade forskningsmiljöer med högt internationellt anseende. Det som saknas är finansiering. Det statliga anslaget riktat mot forskning på typ 1-diabetes uppgick till cirka 20 miljoner kronor 2024. Ytterligare några miljoner kom från regionerna.
– Forskningsanslaget är en anmärkningsvärt låg siffra med tanke på vad som står på spel. Barn och vuxna dör i typ 1-diabetes samtidigt som sjukdomen kostar samhället enorma summor varje år, säger Karolina Janson, generalsekreterare för Barndiabetesfonden.
En satsning på forskningen skulle ha stor potential att bidra till Sveriges ekonomiska tillväxt. Typ 1-diabetes är en mycket mätbar sjukdom och passar väl in i Sveriges uttalade strategi på att skapa tillväxt inom life science och hälsodata.
I början av året kunde vi läsa om hur ett forskningslag för första gången transplanterat insulinproducerande celler till en person med typ 1-diabetes utan att immunförsvaret reagerat, ett möjligt genombrott som botemedel mot typ 1-diabetes.
– Behandlingen är kostsam att utveckla, men om fler får tillgång kan det på sikt bli en kostnadseffektiv lösning för samhället, säger Per-Ola Carlsson professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet och ansvarig för forskningen.
År 2023 levde cirka 72 000 personer i Sverige med typ 1-diabetes, vilket är en dubblering av antalet på 20 år. Sjukdomen ökar över hela världen och modellstudier förutspår en dubblering av antalet drabbade globalt, mellan 2019 och 2040.
– Stora framsteg har gjorts de senaste åren. Med rätt satsningar nu är det faktiskt möjligt att på sikt helt radera både den mänskliga och den ekonomiska kostnaden för typ 1-diabetes, men ledartröjan är på väg att gå oss ur händerna, säger säger Karolina Janson.
Av de direkta kostnaderna är medicinteknik den största posten: 2,3 miljarder kronor. Det handlar om livsnödvändiga hjälpmedel som insulinpumpar och blodsockermätare, teknik som minskar risken för komplikationer kraftigt. Samtidigt är tillgången till moderna hjälpmedel ojämlik mellan regionerna. Många får inte den hjälp de behöver.
Sjukvårdskostnaderna uppgår till 1,3 miljarder kronor. Många, särskilt barn, tvingas till intensivvård vid insjuknandet. Därefter följer ett livslångt vårdprogram med regelbundna specialistbesök, fyra gånger om året för barn, något mer sällan för vuxna.
Komplikationer till följd av typ 1-diabetes står för 4,3 miljarder kronor av den totala årskostnaden. Det handlar bland annat om höftfrakturer, cancer, demens och hjärt- och kärlsjukdomar. Bara kostnader för hjärt- och kärlkomplikationer kopplade till sjukdomen uppgår till 2,3 miljarder kronor.
I dag på Världsdiabetesdagen, 14 november, lanserar Barndiabetesfonden tillsammans med Svenska barnläkarföreningen och med stöd av Svenska Postkodlotteriets Stiftelse kampanjen…
Johnny Ludvigsson först att få ny utmärkelse Den 6 november mottog Johnny Ludvigsson det nyinstiftade forskningspriset Kerstin Brismar Award vid…
Som inledning på diabetesmånaden november gav Kronprinsessan företräde för Barndiabetesfondens nya generalsekreterare Karolina Janson på Stockholms slott. Kronprinsessan har ett…
