Det började med maskar och slutade med Nobelpris. Årets pristagare i medicin upptäckte att det finns miRNA (mikro-RNA) – små molekyler som reglerar när gener slås på och av i en cell, och därmed styr cellens utveckling. Mekanismen förklarar hur stamceller, celler som ännu inte har utvecklats till att ha en specifik funktion i kroppen, utvecklas till specialiserade celler, exempelvis insulinproducerade betaceller.
Pristagarna, Victor Ambros och Gary Ruvkun, inledde sina studier på rundmaskar på 80-talet. De möttes med skepsis innan de runt milennieskiftet kunde visa att samma funktion fanns hos människor.
I dag vet man att miRNA reglerar T-celler, som är delaktiga i immunförsvarets angrepp på de insulinproducerande cellerna, medan andra miRNA påverkar hur mycket insulin en cell kan producera. Vissa miRNA tror man kan komma att användas som biomarkör för att upptäcka typ 1-diabetes innan det bryter ut. Genom att manipulera specifika miRNA skulle forskare teoretiskt också kunna skydda eller till och med återställa insulinproducerande betaceller. Det finns dock ett tusental varianter av miRNA, varav minst ett hundratal har konstaterats ha betydelse för utvecklingen av diabetessjukdomar, så mycket forskning återstår.
Upptäckten av miRNA-molekyler har haft enorm påverkan på vitt skilda forskningsområden. Förutom autoimmuna sjukdomar har det betydelse för utvecklingen av exempelvis cancer, alzheimer, hjärtsjukdomar och hur embryon utvecklas.
I dag på Världsdiabetesdagen, 14 november, lanserar Barndiabetesfonden tillsammans med Svenska barnläkarföreningen och med stöd av Svenska Postkodlotteriets Stiftelse kampanjen…
Johnny Ludvigsson först att få ny utmärkelse Den 6 november mottog Johnny Ludvigsson det nyinstiftade forskningspriset Kerstin Brismar Award vid…
Som inledning på diabetesmånaden november gav Kronprinsessan företräde för Barndiabetesfondens nya generalsekreterare Karolina Janson på Stockholms slott. Kronprinsessan har ett…
