EASD-konferensen 2025 avslutades 19 september. Flera studier presenterade lovande resultat för att bevara insulinproduktionen hos personer som just insjuknat i typ 1-diabetes. Två behandlingar stod ut: baricitinib och anti-thymocytglobulin (ATG).
EASD, Europas största forskningskonferens om diabetes, hölls i Wien i september. Mest uppmärksamhet fick en uppföljning av BANDIT-studien, som testat Baricitnib. Baricitnib är en oral JAK-hämmare, vilket betyder att den blockerar vissa signalsystem i cellerna. 91 personer mellan 10 och 30 år deltog i studien. Deltagarna behöll högre nivåer av C-peptid, vilket är en markör för insulinproduktion, jämfört med placebogruppen. Behandlingen gav inga svåra biverkningar och kan komma att bli en praktisk sjukdomsmodifierande behandling. Fas 3-studier planeras nu.
Studier av en annan potentiell bromsmedicin för typ 1-diabetes, ATG, presenterades också. ATG används vanligtvis vid transplantation och MELD-ATG-studien gjordes på personer mellan 5 och 25 år gamla, med nydebuterad typ 1-diabetes. Två låga doser av läkemedlet gavs intravenöst snart efter insjuknandet. Behandlingen visade sig dämpa just de T-celler som angriper insulinproducerande celler och de insulinproducerande cellerna bevarades utan allvarliga biverkningar. Studien följde deltagarna ett år och effekten avtog inte under tiden.
Ytterligare en studie som syftar till att bevara insulinproducerande celler presenterades. I studien Ver-A-T1D deltog vuxna med nydebuterad typ 1-diabetes, och behandlades med placebo eller Verapamil, ett befintligt läkemedel framtaget mot högt blodtryck. Studiens resultat var oklart, men ett visst bevarande av betacellfunktionen kunde konstateras, även om effekten behöver följas över tid för att förstås bättre. Fördelen med Verapamil är att den inte påverkar immunförsvaret och att den redan konstaterats vara generellt säker. Forskare tror att den kan ha störst potential i kombination med immunmodulerande behandlingar. En studie på Verapamil har inletts på barn i Linköping.
Samtliga studier kräver längre uppföljningar och större kliniska prövningar innan de kan bli aktuella för att användas på bred front.
Parallellt med utvecklingen av bromsmediciner pågår diskussionen om att införa screening av barn för att upptäcka riskgener tidigt. Därmed hoppas man i framtiden kunna sätta in behandling för att bevara de insulinproducerande cellerna i ett mycket tidigt stadium.
I dag på Världsdiabetesdagen, 14 november, lanserar Barndiabetesfonden tillsammans med Svenska barnläkarföreningen och med stöd av Svenska Postkodlotteriets Stiftelse kampanjen…
Johnny Ludvigsson först att få ny utmärkelse Den 6 november mottog Johnny Ludvigsson det nyinstiftade forskningspriset Kerstin Brismar Award vid…
Som inledning på diabetesmånaden november gav Kronprinsessan företräde för Barndiabetesfondens nya generalsekreterare Karolina Janson på Stockholms slott. Kronprinsessan har ett…
