Vi stöttar forskning med målet att lindra typ 1-diabetes

Elucidating the etiology of Type 1 Diabetes and development of therapeutic interventions to halt or reverse the disease
Anslag: 884.600 kronor.
Olle Korsgren, Uppsala universitet

Olle försöker förstå inflammationen som uppstår i bukspottskörteln vid typ 1-diabetes. I tidigare forskning har hans forskargrupp sett tecken på att denna inflammation leder till att de insulinproducerande cellerna blir överbelastade, och att de därför förlorar sin funktion. Målet med forskningsprojektet är att hjälpa till att underlätta utvecklingen av förebyggande behandlingar för typ 1-diabetes, och att starta en läkande process i bukspottskörteln.

Investigating the HIF-1alpha inhibitor PX-478 as a new therapeutic agent to treat type 1 diabetes
Anslag: 663.400 kronor.
Teresa Pereira, Uppsala universitet

Teresa och hennes kollegor forskar för att ta reda på om molekylen PX-478 kan användas för att bevara egen insulinproduktion hos människor med typ 1-diabetes. I tidigare, experimentell forskning på musmodell, har molekylen visat sig ha en positiv effekt på bibehållning av insulinproducerande celler. Om resultaten visar sig lovande är förhoppningen att hitta läkemedel som efterliknar effekten av PX-478 för att förbättra behandlingen av typ 1-diabetes, och minska risken för komplikationer.

 Läs om Teresas forskning här

Inovative approaches to preserve residual insulin, especially intralymphatic Autoantigen Therapy in Type 1 diabetes
Anslag: 552.900 kronor.
Johnny Ludvigsson, Linköpings universitet

I det här projektet forskar Johnny för att försöka bibehålla den egna förmågan att bilda insulin hos patienter med typ 1-diabetes. Genom att injicera vaccinet GAD-alum (Diamyd) direkt i lymfkörtel har man tidigare sett resultat, som visar att patienter med en viss vävnadstyp fått bevarad egen insulinproduktion. Skulle forskargruppen lyckas rädda den egna insulinproduktionen hos patienter hoppas man att det kan vara en del av ett framtida botemedel för typ 1-diabetes.

Undersökning av bukspottkörtelns endokrina celler vid typ 1-diabetes
Anslag: 552.900 kronor.
Marcus Lundberg, Uppsala universitet

Genom att studera alfaceller som producerar det blodsockerhöjande hormonet glukagon, och deltaceller som tros påverka såväl alfaceller som insulinproducerande celler, hoppas Marcus förstå orsaken till typ 1-diabetes. Förhoppningen är att forskningsprojektet ska ge en ökad förståelse för hur sjukdomen ska kunna botas, hur blodsockerkontrollen ska kunna förenklas och hur risken för komplikationer ska kunna minskas.

En utvidgad genetisk risk score hos barn som utvecklat typ 1 diabetes, hjälp i kliniken och etiologin till sjukdomen
Anslag: 442.300 kronor.
Annelie Carlsson, Lunds universitet

Annelie och hennes kollegor undersöker alla barn som insjuknat i typ 1-diabetes i Sverige sedan 2005. Studien är en av de största i världen på barn som insjuknar i typ 1-diabetes. Genom att studera barnens ärftlighet mer i detalj försöker forskargruppen hitta kopplingar till riskfaktorer i miljön hos de som insjuknar i typ 1-diabetes. Forskargruppen studerar också risken att insjukna i andra autoimmuna sjukdomar och sena komplikationer hos dessa patienter. Syftet är att öka kunskapen om varför varje individ utvecklar typ 1-diabetes så att sjukdomen kan förhindras, och förbättra behandlingen för varje enskilt barn med mål att förhindra annan samsjuklighet.

Modulation of the inflammatory environment by GABA, insulin and glucose
Anslag: 442.300 kronor.
Bryndis Birnir, Uppsala universitet

Bryndis forskar för att förstå hur aminosyran GABA kan få insulinproducerande celler att överleva och bli fler. Genom att studera samspelet mellan GABA, insulin och glukos hoppas forskargruppen lära sig mer om hur de insulinproducerande cellerna ska kunna skyddas. Målet med forskningsprojektet är att hitta sätt att förebygga typ 1-diabetes, förbättra behandlingen eller till och med bota sjukdomen.

Frågeformulär för att mäta behandlingstillfredsställelse hos barn, tonåringar med diabetes och deras föräldrar
Anslag: 221.200 kronor.
Anna Lindholm Olinder, Karolinska Institutet Solna

Anna studerar enkäter för att mäta behandlingstillfredställelse och livskvalitet hos barn och unga som lever med typ 1-diabetes samt deras föräldrar. Målsättningen är att få bra och pålitliga enkäter för att kunna mäta hur egenvården av typ 1-diabetes i Sverige upplevs av patienter och deras anhöriga. Med bra enkäter kan man bättre studera effekten av en behandlingsförändring, till exempel start med insulinpump, samt ta reda på hur behandlingstillfredställelsen kan förbättras.

Women with type 1 diabetes; the impact of adiposity and insulin sensitivity on cardiovascular health and pregnancy outcome
Anslag: 221.200 kronor.
Martina Persson, Karolinska Institutet

Martina och hennes kollegor forskar för att lära sig mer om varför hjärt- och kärlsjukdom är vanligare hos kvinnor (18-40 år) med typ 1-diabetes. I en första studie undersöker forskargruppen hur fettvävnadens ämnesomsättning och fördelning i kroppen påverkar den inflammation som tros leda till insulinresistens och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. I andra studier undersöker Martina och hennes kollegor orsaker till ökade risker för graviditetskomplikationer hos kvinnor med typ 1-diabetes och deras barn.

Structure and function of the islet-secreted neuropeptide catestatin in islet immune homeostasis and T1D
Anslag: 221.200 kronor.
Gustaf Christoffersson, Uppsala universitet

Gustaf forskar för att förstå om molekylen catestatin spelar en roll vid uppkomsten av typ 1-diabetes. I studien undersöks hur de insulinproducerande cellerna påverkas i möss som saknar catestatin. Förhoppningen är att det ska leda till en ny behandlingsmetod för typ 1-diabetes eller nya sätt att identifiera personer med ökad risk att insjukna.

Identifiering av subgrupper bland barn som insjuknat i klinisk typ 1-diabetes före sju års ålder
Anslag: 221.200 kronor.
Frida Sundberg, Göteborgs universitet

I sitt forskningsprojekt studerar Frida och hennes kollegor barn som utvecklat typ 1-diabetes före fyra och sju års ålder. Genom att jämföra sjukdomsförloppen hos små barn hoppas man hitta faktorer som skulle kunna påverkas för att förhindra att sjukdomen bryter ut. Målet är att resultaten ska hjälpa till att utveckla behandlingar som kan påverka förloppet vid typ 1-diabetes.