Ätstörning och typ 1-diabetes – en livsfarlig kombination!
Senast uppdaterad: 2021-02-24
Det är ett välkänt faktum att ätstörningar som anorexi där man svälter sig själv för att gå ner i vikt och bulimi, som innebär att man hetsäter, drabbar många unga personer. Men att det även finns en variant på ätstörning som kallas diabulimi, eller insulinbantning, är mindre känt. Bland flickor med typ 1-diabetes är att risken för att utveckla ätstörning, med eller utan inslag av diabulimi, under tonåren mer än dubbelt så stor som i normalpopulationen. Det händer även att pojkar drabbas, men det är mycket ovanligare.
Varför det är så här finns det olika teorier om. En del av förklaringen kan vara att diabetesbehandlingen kräver kontroll över intaget av kolhydrater i kosten. Det här sköts vanligtvis av föräldrarna och sjukvården så länge barnen är små. När de sedan kommer in i den känsliga tonårsperioden blir det en del av frigörandeprocessen att ta över den här kontrollen och sköta sig själv. Det blir ett stort fokus på maten samtidigt som rädslan för att gå upp i vikt ofta framkallar stor ångest hos unga flickor. I det läget kan det kan vara lätt att falla för frestelsen att provocera fram en viktnedgång genom att fuska med sitt insulinintag.
Det finns ingen säker siffra på hur många unga med typ 1-diabetes som använder sig av ”insulinbantning”. Men det handlar framför allt om flickor, från tidiga tonåren upp till 20 års åldern. Gun Forsander som är överläkare och forskare vid Drottning Silvias barn- och ungdomsklinik för diabetes i Göteborg har sett det här problemet relativt ofta.
"De finns de som underbehandlar sig medvetet med insulin för att gå ner i vikt. Det innebär att de får ett förhöjt blodsocker och brist på energi när kroppen inte kan lagra energin den får via maten i cellernas depåer. Man blir trött och slut och kan hamna i ett katabolt tillstånd där kroppens immunförsvar försämras och muskelglykogen, protein och fett bryts ner. Att manipulera sitt insulin för att gå ner i vikt kan leda till skador på både små och stora blodkärl med rubbad funktion bland annat i ögon, njurar och nerver. Det är en livsfarlig metod. Men många unga tänker inte på de mer långsiktiga konsekvenserna.De vill vara smala nu."
Gun Forsander är överläkare och forskare.
Hjälpte denna artikel dig?
Det här är en artikel från Sticket 2020 nr 4.
Vill du få hem tidningen Sticket till din brevlåda? Bli medlem genom att fylla i formuläret nedan.