Kan laktobaciller förhindra autoimmunitet?

Senast uppdaterad: 2024-04-17

Prevention av autoimmunitet med laktobaciller, är en av de studier som är möjliga tack vare Barndiabetesfondens stöd. Den kliniska studien leds av Daniel Agardh, överläkare på barnkliniken i Malmö och Lund. Daniel berättar för oss om den pågående studien.

Hur kom det sig att du valde att börja forska kring typ 1-diabetes?

Anledningen till att jag ville göra denna kliniska studie är att autoimmuna sjukdomar, som karaktäriseras av ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd där individens immunförsvar angriper kroppsegna organ, har ökat dramatiskt de senaste 30 åren. Även om de flesta autoimmuna sjukdomar har en stark koppling till olika riskgener, anses den snabba ökningen bero på ändringar av miljöfaktorer i omgivningen. Vår forskargrupp har lång erfarenhet av olika kliniska studier på celiaki, typ1-diabetes och autoimmun sköldkörtelinflammation (så kallad thyreoidit). Vi vet att det finns gemensamma kopplingar mellan sjukdomarna. Det finns heller ingen bot för någon av dem. Behandlingen innebär antingen att dämpa inflammationen genom att ta bort gluten från kosten vid celiaki och/eller ersätta de organ som är drabbade med läkemedel för att upprätthålla livsviktiga funktioner eller undvika följdsjukdomar.

Handlar forskningen om att förebygga, lindra eller bota?

PAL-studien syftar till att se om det går att förebygga att barn som bär på ärftlig risk och någon av autoantikropparna som är kopplade till typ 1-diabetes, celiaki och/ eller thyreoidit utvecklar någon av dessa sjukdomar. Detta har varit möjligt eftersom studiedeltagarna redan deltog i den pågående The Environmental Determinants of Diabetes in the Young (TEDDY)-studien.
Det är en internationell multicenterstudie vars syfte är att undersöka ärftliga- och omgivningsfaktorer kopplade till utvecklingen av autoimmun diabetes, celiaki och thyreoidit. I TEDDY-studien ingår deltagare från USA (center i Washington State, Georgia, Florida, Colorado), Finland, Sverige (Skåne) och Tyskland. TEDDY startades 2004 och beräknas pågå till och med 2024. Svenska TEDDY-barn som screenats positivt för någon av autoantikropparna som analyseras i TEDDY erbjuds deltagande i PAL.

I den avslutade fall-kontrollstudien Celiaki Prevention med Probiotika (CiPP) kunde vi visa att inflammationen hos barn med pågående celiakiautoimmunitet dämpades efter ett halvårs intervention med probiotika i form av L.paracasei 8700:2
och L. plantarum Heal9. Detta gav upphov till PAL-studien som genomförs på liknande sätt med samma hypotes, men där vi utökar frågeställningen till att testa om tillförsel av dessa två probiotikastammar kan förhindra att barn och ungdomar utvecklar celiaki, typ 1-diabetes, och/eller thyreodit. Syftet är alltså att undersöka om ett dagligt intag av en mix av L.paracasei och L.plantarum kan påverka den autoimmuna processen hos barn som utvecklat något av förstadierna vid celiaki, typ 1-diabetes och/ eller thyreoidit.

Vad betyder forskningsanslaget för dig?

Forskningsanslaget har medfört att vi kunde börja rekrytera studiedeltagare i oktober 2019. Vi räknar med att inkludera 200 barn med förstadium till celiaki, typ 1-diabetes och/eller thyreoidit. När familjen informerats och gett sitt samtycke till deltagande i studien lottas hälften av deltagarna till att inta en beredning som innehåller L.paracasei och L.plantarum dagligen under 12 månader. Den andra
hälften får placebo. Lottningen till respektive grupp sker genom så kallat dubbelblint förfarande, oavsett hur många och vilka autoantikroppar som barnen är positiva för. Subgruppsanalyser kan komma att göras senare för respektive autoantikropp. Vid varje besök tas ett blodprov, saliv- och avföringsprov för att studera barnets mikroflora i munhåla och tarm. Barndiabetesfondens bidrag går bland annat till att täcka analyserna på proverna som samlas in.

Vad har du för framtidstro kring forskningen för typ 1-diabetes?

Autoimmuna sjukdomar som celiaki, typ1-diabetes och thyreoidit är idag bland de vanligaste kroniska inflammatoriska sjukdomarna som individer drabbas av i västvärlden. Det finns inget bot för någon av sjukdomarna och de leder till risk för följdsjukdomar om de inte upptäcks och behandlas i tid. Orsaken till ökningen är okänd, men anses delvis bero på ändrade livsstilsfaktorer som påverkar kroppens immunförsvar till att börja reagera mot kroppsegna organ. Hypotesen som testas i PAL-studien är att intag av probiotika i form av laktobaciller kan påverka immunförsvaret vid typ1-diabetes, celiaki och thyreoidit och förhindra att någon av dessa sjukdomar uppstår.

Om Probiotika
Probiotika är de goda tarmbakterier, nyttobakterier som vi har naturligt i magen. Dessa nyttobakterier, laktobaciller och bifidobakterier, finns bland annat i yoghurt och syrade grönsaker. Men de går även att tillföra i form av kapslar som man äter. Enligt WHO definieras probiotika som “levande mikroorganismer som när de ges i tillräckliga mängder ger hälsofördelar hos den som intar dem”.
Källa: Lunds Universitetssjukhus


Om Celiaki
Celiaki, som även kallas för glutenintolerans, är en kronisk sjukdom som orsakas av intolerans mot gluten. Denna intolerans leder till skador på slemhinnan i tarmen som i sin tur leder till att kroppen inte kan ta upp vitaminer, mineraler och andra näringsämnen i maten på ett normalt sätt. Celiaki är en autoimmun sjukdom, precis som typ 1-diabetes, och man tror att både genetiska och miljöfaktorer har betydelse för att man blir sjuk.

Gluten är ett växtprotein som finns i olika sädesslag (vete, råg och korn) och livsmedel som innehåller dessa sädesslag som t ex. bröd, frukostflingor, pasta, kex- och kakor.
• Celiaki kan bryta ut i vilken ålder som helst, men oftast kommer sjukdomen i unga år och man kan ha haft sjukdomen i flera år utan att man märker den.
• I Sverige har 2–3 % celiaki mot 0,5–1 % i övriga världen.
• Ungefär tio procent av de unga med typ 1-diabetes har samtidig celiaki.
Källa: Lunds Universitetssjukhus

Var med och bota typ 1-diabetes

Hjälp oss ge forskarna rätt förutsättningar att besegra typ 1-diabetes. Skanna QR-koden eller swisha valfritt belopp till 900 05 97 och märk din gåva "Forskning23" eller klicka på knappen för att ge din gåva.

Swisha till forskningen

Hjälpte denna artikel dig?

Detta är en artikel från Sticket 2020-nr 2.

Vill du få tidningen Sticket hem i din brevlåda, bli medlem genom att fylla i formuläret nedan.

Välj medlemskap

Medlemsinformation

Vill du ha medlemstidningen Sticket?

Barndiabetesfondens integritetspolicy

Läs vår integritetspolicy här

×
  • Om Barndiabetesfonden
  • Lokalföreningar
  • Tidningen Sticket
  • Typ 1-quizet
  • Kontakta oss
  • Press
  • FAQ
  • Integritetspolicy
  • Artiklar
  • Jobba hos oss