Skrämmande utveckling mot tidigt insjuknande

Senast uppdaterad: 2024-06-17

Åke Lernmark, internationellt erkänd som en av världens främsta diabetesforskare, ser mycket allvarligt på utvecklingen.

– Det är skrämmande att det kryper ner i åldrarna. Det är något vi måste fundera på hur vi ska hantera, både i forskningen och i vården. På 80-talet var det inte många barn under sex år som fick typ 1-diabetes. Nu börjar vi likna Finland, säger han.

*Andel barn, 0-4 år, per 100 000 som vårdades för typ 1-diabetes enligt Socialstyrelsens register för specialiserad öppenvård, 2018–2023.

Finland har flest antal fall av typ 1- diabetes i världen sett till befolkningsmängd. Finska barn som har ett förstadium till typ 1-diabetes är i snitt tre till fyra månader yngre än i Sverige, men nu insjuknar även svenska barn tidigare. Typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att immunförsvaret misstar friska celler för att vara sjuka. Vid insjuknandet börjar immunförsvaret alltså producera antikroppar som tar död på de celler som tillverkar insulin. När ett barn föds saknar det ett eget immunförsvar. Därför ska mammans immunförsvar ge skydd de första månaderna, medan barnet, genom att utsättas för omvärldens virus, tränar upp sitt eget. I barn går all utveckling fort, och hos ett litet barn tar det 11-20 dagar att skapa antikroppar, oavsett om det är mot en sjuk eller en frisk cell. Det innebär att insjuknandet i typ 1-diabetes går hastigt.

- Det är läskigt att se ett nio månader gammalt barn som tre månader efter den första antikroppen har fullt utvecklad typ 1-diabetes. Kroppen har då redan hunnit lära sig den autoimmuna reaktionen i stället för den normala, säger Åke Lernmark.

Jämförande studier mellan Finland som har hög andel typ 1-diabetes, och Ryssland som har låg, har visat att finska kvinnors immunförsvar är mindre aktivt än ryska kvinnors. Teorin är att finska kvinnor i större utsträckning är vaccinerade mot de vanliga barnsjukdomarna, och att vaccin inte ger ett lika starkt skydd som genomgången infektion. Immunförsvaret påverkas också nega- tivt av alltför god hygien i hemmet, vilket också skiljer mellan länderna. Utvecklingen mot tidigare insjuknande kan alltså antas bero på att kvinnors immunförsvar har påverkats.

- Kanske antikroppsnivån har sjunkit hos mamman så att den i snitt skyddar barnet i sex månader i stället för nio, säger Åke Lernmark.

Att virussjukdomar ofta föregår utbrottet av typ 1-diabetes har man vetat länge. Redan i början av 1900-talet, innan insulinet fanns, kunde ett utbrott av påssjuka i Norge länkas till att barn en tid senare insjuknade och dog av typ 1-diabetes. Den nuvarande svenska ökningen sammanfaller på motsvarande sätt med covid-19-pandemin.

Nya studier har visat att små barn som får covid-19 – vilket de kan ha utan symtom – i större utsträckning utvecklar typ 1-diabetes om mamman inte hade haft infektionen innan barnet föddes. Om mamman hade haft infektionen, eller om hon var vaccinerad, minskade riskerna.

- Hos en del av de barnen triggade förmodligen covid-19 utvecklingen av en första antikropp, konstaterar Åke Lernmark.

Även innan covid-19 ökade andelen små barn som insjuknade. Den långsamma ökning som föregick årtiondena innan covid 19-pandemin tros hänga samman med andra, ganska vanliga förkylningsvirus, som muterade. Nästa steg i forskningen kring covid-19 är försök med att vaccinera nyfödda barn i riskgrupp för typ 1-diabetes med covid-19-vaccin, för att bygga upp barnets immunförsvar redan från början. Sannolikt kommer kopplingen mellan typ 1-diabetes och covid-19 att minska ju fler som blir immuna.

”Det är läskigt att se ett nio månader gammalt barn som tre månader efter den första antikroppen har fullt utvecklad typ 1-diabetes.”

Åke Lernmark har under 20 års tid ansvarat för den svenska delen av en internationell studie som kallas Teddy. För att försöka förstå vilka faktorer som kan vara orsaken till att vissa barn utvecklar typ 1-diabetes och andra inte, har man studerat barn som har ökad risk att drabbas eftersom de har typ 1-diabetes i familjen. Till hösten avslutas datainsamlingen. Studien har lett till mycket ny kunskap, men den avgörande pusselbiten som triggar immunförsvaret att utveckla typ 1-diabetes har de inte hittat.

Åke Lernmark, som själv är livstidsmedlem i Barndiabetesfonden, talar gärna om forskning som ett grupparbete och inte en enmansshow. Han önskar att fler kunde delta.

– Jag var i USA under 80-talet när HIV-epidemin exploderade. Då östes det pengar över forskningen. Alla hade inställningen att det här måste bara lösas, vilket resulterade i bromsmediciner med en hastighet som vi aldrig sett tidigare. Detsamma hände när covid-19 drabbade oss. Skulle man göra likadant med typ 1-diabetes skulle det gå lika fort.